Meddelanden

Tillgången till studerandevårdstjänster försämrades avsevärt i gymnasierna och yrkesläroanstalterna under coronavåren 2020

Aktuellt Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Välbefinnande Elev- och studerandevård
Inom gymnasieutbildningen och utbildningen för yrkesinriktad grundexamen arbetar man på många sätt för att främja de studerandes och gemenskapens välbefinnande och hälsa. Våren 2020 inverkade coronapandemin på vardagen i läroanstalterna och på tillgängligheten till studerandevårdstjänster, framgår det av uppgifter som Institutet för hälsa och välfärd och Utbildningsstyrelsen har samlat in.
Kuvituskuvassa näkymä kolukirjaston käytävältä

Utbildningsstyrelsens meddelande om insamlingen av uppgifter som gjorts tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd (THL).

De studerande i gymnasierna har allt bättre möjligheter än tidigare att få stöd i frågor som berör deras hälsa och välbefinnande, eftersom psykologtjänster erbjuds i en aningen större omfattning än tidigare i gymnasierna. Läsåret 2019–2020 hade nästan varje gymnasium tillgång till hälsovårdar- och kuratorstjänster (99 % och 98 %). Läkar- och psykologtjänster erbjöds vid ungefär nio av tio gymnasier
(86 % och 92 %).

Inom yrkesutbildningen var tillgången till hälsovårdar- och kuratorstjänster aningen sämre (fanns att tillgå vid 94 % respektive 95 % av verksamhetsenheterna). Tillgången till läkar- och psykologtjänster
(74 % och 79 %) hade minskat tydligt i jämförelse med situationen två år tidigare.

Då coronapandemin bröt ut försämrades tillgången till studerandevårdstjänster avsevärt under våren och sommaren 2020. Våren 2020 erbjöd endast ungefär vartannat gymnasium och varannan verksamhetsenhet inom yrkesutbildningen hälsovårdar- och läkartjänster i samma mån som under normala förhållanden. Vid vart fjärde gymnasium och var tredje verksamhetsenhet inom yrkesutbildningen var tillgången till psykologtjänster sämre än normalt. Utbudet av kuratorstjänster minskade i vart femte gymnasium och i samma mån vid yrkesutbildningens verksamhetsenheter.

Tillgången till tjänsterna föreskrivs i lag

I lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) föreskrivs om tillgången till studerandevårdstjänster.

En studerande har rätt till hälsovårds-, läkar-, kurator- och psykologtjänster. En studerande ska ges möjlighet till ett personligt samtal med studerandevårdens psykolog eller kurator senast den sjunde arbetsdagen vid läroanstalten efter det att den studerande har begärt detta. I brådskande fall ska möjlighet till ett samtal ges samma eller nästa arbetsdag.

Hälsovårdarens arbetstid ska ordnas så att den studerande har möjlighet att besöka hälsovårdarens mottagning också utan tidsbeställning. Den studerande ska ges möjlighet att vardagar under tjänstetid omedelbart få kontakt med studerandehälsovården.

De yrkesverksamma inom studerandevården deltar också i den gemensamma studerandevårdsverksamheten, som är en gemensam uppgift för hela personalen vid läroanstalten. Det är läroanstaltens personal som i första hand har ansvar för gemenskapens välbefinnande vid läroanstalten.

Överenskommelser behövs om gemensamma verksamhetssätt, särskilt i gymnasierna

Verksamhetskulturen i gymnasierna och vid yrkesläroanstalterna har redan en längre tid utvecklats i en positiv riktning när det gäller att främja välbefinnandet och hälsan. Inom yrkesutbildningen fortsätter denna utveckling då allt flera verksamhetsenheter har utarbetat gemensamma rutiner och verksamhetsmodeller för att främja hälsan och välbefinnandet.

I gymnasierna verkar ändå den positiva utvecklingen ha stannat upp. Skillnaderna mellan gymnasierna har ökat, och hos en del gymnasier förekommer betydande brister vad gäller att komma överens om gemensamma verksamhetssätt. Då 95 procent av verksamhetsenheterna inom yrkesutbildningen har en gemensam, skriftlig verksamhetsmodell för hur man ska förebygga rusmedelsbruk, är motsvarande siffra i gymnasierna endast 70 procent. En verksamhetsmodell för att känna igen och ingripa i sexuella trakasserier har gjorts upp vid 86 procent av yrkesutbildningens verksamhetsenheter och vid 77 procent av gymnasierna.

– Även om det finns mycket som behöver utvecklas, är det glädjande att verksamhetssätt och rutiner för att öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittandet har ökat med det dubbla i gymnasierna i förhållande till år 2018, säger undervisningsrådet Kristiina Laitinen vid Utbildningsstyrelsen.

Av gymnasierna har 15 procent en gemensam, skriftlig verksamhetsmodell och av yrkesutbildningens verksamhetsenheter 11 procent (7 % respektive 9 % år 2018). 

I majoriteten av gymnasierna (89 %) och verksamhetsenheterna inom yrkesutbildningen (94 %) hade man under de exceptionella förhållandena våren 2020 kommit överens om hur man ska vara i kontakt med studerande som inte deltar i distansundervisningen. I gymnasierna var det i de flesta fall lärarna som hade hand om denna uppgift (91–87 %). Inom yrkesutbildningen sköttes detta av den ansvariga handledaren eller den ansvariga läraren (99 %). Bland de yrkesverksamma inom studerandevården var det vanligast att kuratorerna hade hand om kontakten med de studerande som inte deltog i undervisningen.

– I och med distansstudierna har det blivit allt viktigare att följa upp orsakerna till att studerande avbryter sina studier, säger Laitinen.

Ändå har enbart 41 procent av gymnasierna och 78 procent av yrkesutbildningens verksamhetsenheter hittills haft en gemensamt överenskommen och skriftlig praxis för hur uppföljningen ska genomföras.

Studerandevårdsgrupper

Av uppgiftsinsamlingen framgår att studerandevårdsgrupperna fortfarande samlas alltför sällan för att gruppen skulle kunna sörja för alla de lagstadgade uppgifter som den har. Hur verksamheten ordnas varierar också mellan enheterna.

Trots att studerandevårdsgruppens uppgifter enbart hänför sig till läroanstaltens gemenskapsfrämjande arbete, behandlas fortfarande enskilda studerandes ärenden i vissa grupper (35–36 % i gymnasierna, 31 % inom yrkesutbildningen), vilket strider mot lagen. Situationen har förbättrats en aning sedan två år tillbaka.

Så här samlades uppgifterna in

Av uppgiftsinsamlingarna som Institutet för hälsa och välfärd och Utbildningsstyrelsen genomför sammanställer man i TEAviisari uppgifter på både nationell och lokal nivå samt specifikt för skolorna gällande hälsan och välbefinnandet i grundskolorna, gymnasierna och yrkesläroanstalterna. Denna gång fick läroanstalterna svara på frågor om följderna av coronapandemin under våren och sommaren 2020.

  • Uppgiftsinsamlingen skickades hösten 2020 till alla Fastlandsfinlands gymnasier och verksamhetsenheter vid läroanstalter som ordnar utbildning för yrkesinriktad grundexamen.
  • Enkäten besvarades av 345 gymnasier (95 % av alla gymnasier i Finland) och av 336 enheter vid läroanstalter som ordnar utbildning för yrkesinriktad grundexamen (96 % av alla verksamhetsenheter).
  • På webbtjänsten TEAviisari (www.teaviisari.fi) kan man läsa de kommunvisa uppgifterna och uppgifterna för de gymnasier som gett tillstånd att deras uppgifter publiceras.
  • Uppgifterna om utbildning för yrkesinriktad grundexamen publiceras på webbtjänsten indelat enligt läroanstalt och utbildningsanordnare samt enligt verksamhetsenhet, i fråga om de enheter som gett tillstånd att publicera uppgifterna.

Ytterligare information:

Undervisningsrådet Kristiina Laitinen, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1244
Specialsakkunnig Inka Ruokolainen, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1580
Projektchef Kirsi Wiss, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 029 524 7705

Källor:

Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen lukioissa – TEA 2021. Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen lukioissa – TEA 2020. Tilastoraportti 13/2021, THL. (siirryt toiseen palveluun) http://www.urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021050729216 

Wiss K, Hietanen-Peltola M, Ruokolainen I & Saaristo V. Hyvinvoinnin ja terveyden ja edistäminen ammatillisessa perustutkintokoulutuksessa 2020. Tutkimuksesta tiiviisti 18/2021, THL. (siirryt toiseen palveluun) http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-647-3