Nyheter

Tv-program och film ger liv åt undervisningen

Aktuellt Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Lärare och pedagogisk personal
Utbildningsstyrelsen, Kopiosto och APFI (Audiovisual Producers Finland) gjorde våren 2021 en kartläggning av hur tv-program och filmer används i undervisningen i grundskolorna, gymnasierna och yrkesläroanstalterna. Enligt undersökningen har 88 procent av lärarna någon gång visat tv-program eller filmer som en del av undervisningen.
Opiskelijoita tietokoneella

Med enkäten kartlades när läraren senast hade visat och spelat in tv-program för undervisningsbruk och vilket program det rörde sig om. Därtill utreddes hur ofta läraren normalt visar filmer, nätvideor eller tv-program i undervisningen. Syftet med undersökningen var att samla information för att utveckla licenserna samt bestämma upphovsrättsersättningarna för upphovsmän och andra upphovsrättsinnehavare.

Enkäten genomfördes som en urvalsundersökning, som besvarades av totalt 1 418 lärare. Motsvarande enkät genomfördes senaste gång år 2017.

Omedvetenhet och teknologi en utmaning

En enskild lärare i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen visar i genomsnitt tv-program eller filmer i undervisningen ungefär 20 gånger om året. Undersökningen visar att 88 procent av lärarna åtminstone någon gång har visat TV-program eller filmer som en del av undervisningen. Distansundervisningen verkar ha ökat användningen av tv-program och filmer en aning. Det är få som spelar in tv-program för att visa dem i undervisningen. Det här beror åtminstone delvis på att lärarna inte har sådan apparatur som behövs för att spela in program för undervisningsbruk.

Utbildningsstyrelsen har skaffat licenser för att spela in och visa tv-program inom utbildningsformerna från småbarnspedagogiken till andra stadiet. Licenserna för tv-program ger möjlighet att spela in program från Yles kanaler och MTV3 samt att visa inhemska program från Yle Arenan och Yles Levande arkiv.

På basis av responsen från enkätdeltagarna är det ändå inte alltid klart för lärarna vad som får visas och från vilka källor. I en sådan situation kan det kännas enklare att låta bli att visa program i undervisningen. Av svaren framgår också att majoriteten inte känner till om skolan eller läroanstalten eventuellt har skaffat separata tillstånd för att visa program.

Att det är så få program som spelas in kan delvis förklaras med att skolorna och läroanstalterna saknar sådana apparater och plattformar som behövs för inspelning då strömnings- och webbtjänster har ersatt tv-apparaterna. Å andra sidan är program och filmer som visas i dessa tjänster inte alltid tillgängliga i det skede då de skulle behövas på lektionerna. Enligt svaren i undersökningen har detta lett till situationer där lärarna inte alltid har haft tillgång till just de program som de skulle vilja visa i undervisningen.

Av svaren framgår att många lärare upplever att det nuvarande avtalet och licenserna för att visa och spela in tv-program inte möjliggör ett tillräckligt mångsidigt utbud av audiovisuella material i undervisningen. Med audiovisuella material avses förutom tv-program och filmer även reklamfilmer, YouTube-videor och andra nätvideor. Många av lärarna som svarat på enkäten önskar också att undervisningssektorn i fortsättningen skulle beaktas på ett annat sätt då man avtalar om licenserna, så att det skulle vara möjligt att med korrekta tillstånd använda audiovisuella innehåll i undervisningen på det sätt som läroplanerna förutsätter.

Tv-program och filmer visas oftast från Yle Arenan

Olika program visas oftast från en dator via strömnings- och videotjänster. Vanligast är det att lärarna använder Yle Arenan (62 % av alla visningar) och YouTube (13 %) för att visa tv-program och filmer. Program visas också i viss mån från webbsidorna Helsingin Sanomien Lasten Uutiset och Yle Oppiminen.

Tyngdpunkten för programmen och filmerna som visas ligger på inhemska produktioner, som utgör 72 procent av allt som visas, medan utländska tv-program och filmer utgör 28 procent. Vanligast är det att i undervisningen visa dokumentär-, undervisnings- och nyhetsprogram samt program för barn och unga.

Däremot förekommer det rätt så sällan att program och filmer spelas in för att användas senare i undervisningen: 82 procent av respondenterna har aldrig spelat in tv-program eller filmer för undervisningsbruk.

Visning och inspelning av program
Tv-program och filmer som visats i undervisningen

Film som en del av undervisningen

Av lärarna svarade 72 procent att de åtminstone någon gång har visat filmer i undervisningen. Filmer visas i allmänhet några gånger om året eller mer sällan. Vanligast är att filmerna visas via strömningstjänster, från DVD- eller Blu-ray-skivor eller diverse webbsidor eller -tjänster. Bland strömnings- och webbtjänsterna används Yle Arenan (85 %), YouTube (43 %) och Netflix (23 %) oftast för att visa film.

För att visa filmer i undervisningen krävs ett separat tillstånd. Fler än 78 procent av lärarna känner inte till om deras läroanstalt har tillstånd att visa film i undervisningen. Av respondenterna uppgav 9 procent att deras läroanstalt inte har skaffat något tillstånd.

FIlmer som finns i strömningstjänster eller har visats på biografer

Vanligast att visa videor som finns på nätet

Tv-program och nätvideor visas oftast från olika video- och strömningstjänster. Över hälften av lärarna använder YouTube och motsvarande tjänster och en tredjedel använder tv-bolagens egna strömningstjänster åtminstone några gånger per månad för att visa tv-program och nätvideor.

Det är mer ovanligt att lärarna använder avgiftsbelagda strömningstjänster eller visar direktsända eller inspelade tv-program. Nästan 80 procent av enkätdeltagarna har aldrig visat program från avgiftsbelagda strömningstjänster och närapå 60 procent har aldrig visat direktsända eller inspelade tv-program i undervisningen.

Hur ofta nätvideor och tv-program vanligtvis i visas i undervisningen

Undersökningen genomfördes i grundskolorna, gymnasierna och yrkesläroanstalterna våren 2021. Motsvarande kartläggning gjordes senaste gång år 2017. Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning med en digital blankett. Enkäten skickades till 412 grundskolor, 72 gymnasier och 37 yrkesläroanstalter. Sammanlagt 1 418 lärare svarade på frågorna, och av dem var 500 från yrkesläroanstalter, 177 från gymnasier och 741 från grundläggande utbildningen.