Digital kompetens allt viktigare i framtiden

Europeiska kommissionens Eurydice-nätverk publicerade under hösten en rapport där man granskar undervisningsmetoderna i informations- och kommunikationsteknik i 37 länder i Europa. I rapporten används namnet Informatics education för läroämnet på engelska. Rapporten innehåller information om 39 olika utbildningssystem.

Informations- och kommunikationsteknik är ett rätt så nytt vetenskapsområde i många länder. Dess namn och de läroämnen där informations- och kommunikationsteknik betonas varierar i de olika länderna i Europa. I rapporten kartläggs hur tio olika mål för lärande för läroämnet syns i de dokument som styr undervisningen, såsom läroplanerna i den grundläggande utbildningen och gymnasierna. Dessutom granskas vilken utbildning lärarna i läroämnet har.

Till skillnad från fler av länderna som granskas, undervisas informations- och kommunikationsteknik (Informatics education) i enlighet med rapporten i Finland som del av alla läroämnen och dess innehåll och mål har definierats som en del av undervisningen som mångsidig kompetens. I många andra länder ingår innehållen i läroämnet i olika läroämnen, såsom matematik och naturvetenskapliga ämnen. Det är svårt att dra en gräns mellan undervisning som överskrider läroämnesgränserna och undervisning som är en del av olika läroämnen.

I Finland kan utbildningsanordnarna dessutom lokalt betona vissa innehåll inom mångsidig kompetens, lägga till ämnesområden utöver innehållen i den nationella läroplanen samt använda valfria lektioner enligt timfördelning för undervisning i till exempel programmering eller något annat ämne.

I 14 av de länder i Europa som ingår i utredningen undervisas informations- och kommunikationsteknik inom den grundläggande utbildningen som ett eget, obligatoriskt läroämne, även om målen för lärandet ofta även inkluderas i andra läroämnen. I hälften av länderna som granskades är informations- och kommunikationsteknik ett obligatoriskt eget läroämne inom gymnasieutbildningen i åtminstone en årskurs, men det är lika vanligt att det är ett valfritt ämne.

Tio olika mål för lärandet identifierades för läroämnet

I rapporten presenteras tio viktiga mål för lärandet, som även definierar informations- och kommunikationsteknik som ett eget vetenskapsområde. Målen för lärandet är data och information, algoritmer, programmering, databehandlingsprogram, nätverk, gränssnittet/användargränssnittet människan och systemet, planering och utveckling, modellering och simulering, medvetenhet och egenmakt samt dataskydd och datasäkerhet.

Målen för lärande med koppling till algoritmer och programmering ingår mer omfattande i olika utbildningssystem. I nästan hälften av utbildningssystemen ingår dessa mål för lärandet redan i de lägre årskurserna inom den grundläggande utbildningen. Även i Finland är dessa de vanligaste målen för lärande. Målen nämns i läroplanen för den grundläggande utbildningen såväl i beskrivningarna av mångsidig kompetens i informations- och kommunikationsteknik som i matematik och slöjd.

I den nationella läroplanen för lång matematik i gymnasiet ingår en valfri modul med namnet algoritmer och talteori. I gymnasiet liksom inom den grundläggande utbildningen kan man lokalt använda valfria lektioner för undervisning i informations- och kommunikationsteknik I övrigt beskrivs inte målen för lärandet i gymnasiet som en del av den mångsidiga kompetensen lika ingående som i rapporten, utan på en mer allmän nivå.

-    I Finland har undervisningen i och utvecklingen av digitala färdigheter redan varit en del av utbildningen så länge och utvecklats i så hög grad, att man inte längre i den nya läroplanen för gymnasiet anser det nödvändigt att separat fokusera på att exakt definiera det kunnande som eleverna redan har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen, konstaterar undervisningsrådet Teijo Koljonen vid Utbildningsstyrelsen.

Utvecklingsprogrammet Nylitteracitet stöder lärarna i deras arbete med att främja digital kompetens 

Enligt undersökningar och utredningar har lärare i Finland ansett det vara oklart vilken digital kompetens eleverna ska ha i olika skeden av lärstigen. Elevernas digitala kompetens har inte utvecklats som förväntat. Innehållen i informations- och kommunikationsteknik i rapporten är i Finland en del av den digitala kompetensen.

Med anledning av detta har Utbildningsstyrelsen tillsammans med Nationella audiovisuella institutet publicerat en beskrivning av elevens goda digitala kunskaper. Beskrivningarna av goda digitala kunskaper är en nationell referensram, utgående från vilken utbildningsanordnarna och anordnarna av småbarnspedagogik uppdaterar sina egna planer och strategier för digital kompetens. Kunskapsbeskrivningarna utgår från de gällande grunderna för planen för småbarnspedagogik samt förskoleundervisningens läroplan och läroplanen för den grundläggande utbildningen.

I beskrivningarna av digitala kunskaper beskrivs i detalj hur elevens digitala kunnande utvecklas från småbarnspedagogiken till att den grundläggande utbildningen slutförs. I kunskapsbeskrivningarna ingår utöver kunskaper i informations- och kommunikationsteknik även en beskrivning av utvecklingen av medieläskunnighet och programmeringskunnande. Beskrivningarna av goda digitala kunskaper utvecklas även i fortsättningen.

Det viktigaste målet för beskrivningarna av goda digitala kunskaper är att främja likabehandlingen av elever i olika åldrar. Digitala kunskaper är kunskaper som alla har rätt till. 

Utbildningsstyrelsen stöder lärarna i planeringen av undervisningen i medieläskunnighet och informations- och kommunikationstekniskt kunnande tillsammans med Nationella audiovisuella institutet inom programmet Nylitteracitet. Programmet är en del av undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsprogram Utbildning för alla åren 2020–2023.

I Eurydice-rapporten tar man starkt ställning för att informations- och kommunikationsteknik borde vara ett eget läroämne. I annat fall finns det risk för att det inte anses vara ett viktigt ämne och att dess innehåll inte behandlas på grund av tidsbrist eller att man endast använder innehållen för att undervisa i andra läroämnen och man inte fördjupar sig i själva innehållen. I rapporten ligger fokus därför på att närmare presentera de länder där informations- och kommunikationsteknik är ett eget läroämne.

Kunskaper i informations- och kommunikationsteknik framhävdes under coronapandemin

Samhällena har digitaliserats i hög grad under de senaste årtiondena. Även inom utbildningspolitiken är digitaliseringen allt mer aktuell. Under coronapandemin framhävdes behovet av digital utbildning och digitala färdigheter när man i många länder snabbt övergick till omfattande distansundervisning. 

EU poängterar den centrala roll som den digitala ekonomin har när Europa återhämtar sig efter pandemin under de kommande åren. Vi kommer att behöva medborgare och arbetstagare med digital kompetens inom många olika branscher. Enligt EU borde där dessa kunskaper undervisas redan från början av skolstigen.

I EU:s handlingsplan för digital utbildning 2021–2027 konstateras följande: ”Om eleverna redan tidigt får dataundervisning -- kan det bidra till att ge dem problemlösnings- och samarbetsförmåga och ökad kreativitet. Det kan också gynna intresset för studier inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM-ämnen) och deras framtida karriärer samtidigt som det motverkar könsstereotyper.”

Handlingsplanen innehåller 13 olika åtgärder för att främja digitalt lärande på EU-nivå. Kommissionen lanserar även en digital plattform (European Digital Education Hub) i syfte att stärka utbytet av kunskap och samarbetet inom EU med koppling till digitalt lärande.

Ytterligare information:

Specialsakkunnig Tiina Komppa, tfn +358 29 5331429, fornamn.efternamn [at] oph.fi