Eurydice-rapport: Stödet från statsmakten för att främja jämlikheten inom högskoleutbildningen är starkare i Finland än i de europeiska länderna i snitt
Rapporten Towards equity and inclusion in higher education in Europe, som sammanställts av Europeiska kommissionens Eurydice-nätverk, ger en bild av hur man på statlig nivå stöder främjandet av jämlikhet inom högskoleutbildningen i olika länder i Europa.
Av rapporten framgår att främjandet av inklusion utgör en central del av den europeiska högskoleutbildningen. Det ses som viktigt att främja social jämlikhet, eftersom högskolestudier ger möjlighet att sträva efter en bättre lönenivå och ställning i samhället samt det egna drömyrket.
I många länder i Europa har den sociala aspekten av högskoleutbildningen lyfts fram som ett politiskt fokusområde. Nästa alla länder har riktlinjer som berör temat eller har inkluderat frågan i en mer omfattande, allmän utbildningsstrategi. Finland hör till de få länder som har en separat strategi för att främja jämlikheten inom utbildningen. Undervisnings- och kulturministeriets tillgänglighetsplan publicerades 2021: För en tillgängligare högskoleutbildning och högskola. I samband med att planen utarbetades fördes också en omfattande samhällsdebatt kring tillgängligheten till högskoleutbildning.
Insamling av information om studerande hjälper att identifiera och följa upp underrepresenterade grupper
När det gäller nationell lagstiftning och nationella riktlinjer är flexibiliteten i högskolestudierna i Finland på en bra nivå i förhållande till många andra länder i Europa. Det är möjligt att bli antagen till högskoleutbildning via olika vägar, högskolorna kan ordna flexibilitet i studierna och tidigare kunnande som den studerande förvärvat på olika sätt kan räknas till godo i studierna.
En förutsättning för att öka jämlikheten är att man följer upp de underrepresenterade grupperna. I nästan alla länder som deltog i rapporten samlar man in information om de studerande och deras framsteg i studierna. Genom att samla in information om de studerande är det ofta lättare att identifiera underrepresenterade grupper. I Finland samlar man in information bland annat om den studerandes ålder, kön, boendeort, socioekonomiska ställning och invandrarbakgrund.
I Finland ligger man aningen under det europeiska genomsnittet när det gäller att beakta jämlikheten i handledningen och rådgivningen för den studerande. Högskolorna ska erbjuda de studerande handledningstjänster och tjänster för psykisk hälsa men de riktas inte specifikt till studerandegrupper i svag ställning och det finns inga åtgärder för hur man försäkrar kvaliteten på tjänsterna.
I så gott som inget av länderna i rapporten har man ett system där faktorer eller resultat som berör jämlikhet skulle inverka på den offentliga finansieringen för högskoleutbildningen. Detsamma gäller i Finland. Däremot har vi en stor andel högskolestuderande som får studiestöd som finansieras med offentliga medel samt även understöd för boende, måltider och kollektivtrafik.
I fråga om hur den offentliga makten stöder utvecklingen av högskolepersonalens kunnande som berör jämlikhetsfrågor ligger Finland en aning under den europeiska medelnivån. Det krävs inte att högskolepersonalen har utbildning inom inklusion och det erbjuds inte heller någon offentlig finansiering för dylik utbildning.
Eurydice-nätverkets rapport grundar sig på ett utredningsprojekt där man kartlade nationell lagstiftning och politik som stöder jämlikheten inom högskoleutbildningen.
Projektet fick sin början av dokumentet Principles and Guidelines to Strengthen the Social Dimension of Higher Education in the EHEA som de europeiska undervisningsministrarna godkände år 2020 och där man definierar principerna för högskoleutbildningens sociala dimensioner. Inom projektet utredde man med hjälp av en enkät, som Eurydice-nätverket riktade till alla nationella kontor, hur dessa principer förverkligas.
Rapporten ger en översikt över situationen i Europa och ett kunskapsunderlag för att utveckla åtgärder som främjar jämlikhet. Rapporten ger också en möjlighet att jämföra situationen i olika länder.
Inom utredningsprojektet utvecklades också indikatorer för att mäta hur jämlikheten främjas. Det är ändå utmanande att omvandla de politiska principerna till mätinstrument och alla mätare lämpar sig inte lika bra för de olika ländernas situationer.
Europeiska kommissionens Eurydice-nätverk tar fram utredningar och rapporter om aktuella teman inom utbildning. Utbildningsstyrelsen ansvarar för nätverkets verksamhet som berör Finland.
I Eurydice-nätverket medverkar 37 länder: Utöver medlemsländerna i EU ingår även Albanien, Bosnien-Hercegovina, Island, Liechtenstein, Montenegro, Norge, Nordmakedonien, Serbien, Schweiz och Turkiet. Island ingick inte i denna enkät.
Ytterligare information
- ledande sakkunnig Irma Garam, irma.garam [at] oph.fi, tfn. 029 533 8549