Nyheter

Finland leder arbetet med en självutvärderingsmodell för hela det europeiska museiområdet

Erfarenheter Kulturväsendet Kreativa Europa Internationalisering
Museiverket fick medel från EU:s Kreativa Europa-program för att utveckla en självutvärderingsmodell för de europeiska museerna. Syftet med modellen är att stödja museernas genomslagskraft. Det treåriga projektet MOI! Museums of Impact går mot sitt slut och utvärderingsmodellen har nyligen publicerats. När det gäller samarbete har Museiverkets internationella nätverk stärkts, och man har också fått verktyg för att utveckla verksamheten i Finland.
Suuri joukko ihmisiä katsoo hymyillen kameraan
MOI!-projektets lanseringsmöte ordnades i Helsingfors i januari 2020 före pandemin

Sedan början av 2000-talet har Finlands museer haft tillgång till en självutvärderingsmodell som Museiverket tagit fram tillsammans med museerna. Med hjälp av modellen kan museer utvärdera och utveckla sin verksamhet för att möta behoven i den föränderliga världen. Modellen har redan förbättrats ett par gånger.

– När det nu igen blev aktuellt att se över den, funderade vi på om vi kunde göra något nytt. Vi bestämde oss för att börja söka utanför Finlands gränser. Det finns ingen motsvarande självutvärderingsmodell i något annat land, även om museernas kvalitet förstås utvecklas också i andra länder än i Finland, berättar Pirjo Hamari från Museiverket. Hamari är projektchef för projektet Museums of Impact.

Projektet MOI! Museums of Impact startade i december 2019. Museiverket lyckades få elva partner från åtta europeiska länder involverade i projektet. En viktig partner är Network of European Museum Organisations (NEMO) i vilket alla professionella museiaktörer i Europa är kunder. I januari 2020 ordnades ett kick-off-evenemang i Finland, men då pandemin slog till måste alla möten börja hållas online. Den sista konferensen hann man dock ordna i oktober i Portugal, där den färdiga modellen offentliggjordes.

En ny modell skapas för hela världen

Det känns mäktigt att arbetet med att ta fram en museimodell för självutvärdering för hela det europeiska museifältet leds från just Finland. Projektet handlar inte bara om att översätta Finlands modell utan det skapas en mångsidig ny modell som lämpar sig för alla länder och typer av museum. Med hjälp av modellen kan museer fundera över sin samhälleliga genomslagskraft och utveckla den.

– Då och då ställs frågan varför just Finland leder det här projektet. I Finland har vi redan en särskild organisation, Museiverket, med uppgift att utveckla museerna. I andra länder finns det inte många sådana myndigheter. Museiverket har väckt positiv uppmärksamhet ute i världen, säger Pirjo Hamari.

Enligt Hamari har museifältet i Finland gedigen kompetens i fråga om att dryfta den egna verksamhetens samhälleliga dimension, och de finländska projektsamordnarna har fått ett positivt mottagande i Europa. De finländska museiorganisationerna är verkligen redo att utvecklas.

– Detta är inte självklart överallt i Europa. Det finns fortfarande förvånansvärt många museiområden där det saknas en kultur av gemensamma diskussioner eller tankar på att utveckla sin verksamhet. Här handlar det bokstavligen om hur organisationen ska fungera.

I många museer har man inte tidigare ens försökt få personalen involverad i diskussioner om vad man kunde göra bättre i framtiden. Tack vare projektet Museums of Impact förbättrade museer sitt genomslag inom samhälleliga områden som är viktiga för dem.

Eftersom modellen så nyligen publicerades finns det inte ännu någon forskningsbaserad information om hur den har inverkat på museerna.

– Men alla diskussioner som förts har varit positiva, och modellen har ansetts vara till nytta. Visserligen väckte ordet självutvärdering i början negativa reaktioner hos vissa, då utvärdering lätt associeras med betygsättning, säger Hamari.

Arbetsgruppen har därför fått komma på sätt att tala om utvärdering i en positiv ton. Hamari preciserar att det i modellen inte är frågan om mätning eller jämförelse av museer med varandra, utan syftet med modellen är endast att utvärdera det egna museets verksamhet och fundera över hur den skulle kunna utvecklas.

Fördelarna med internationellt samarbete

– En viktig anledning till att vi ville gå med i det här europeiska projektet var att vi önskade få fler verktyg för att utveckla den nationella modellen, säger Hamari.

Finlands modell är cirka sju år gammal. Den saknade till exempel frågor som rör hållbarhet, säkerhet och resiliens; dessa frågor kom nu upp i det europeiska samarbetet. I bakgrunden till frågorna finns framför allt pandemin och kriget i Ukraina.

– Kriget i Ukraina har väckt frågan hur kulturarvet kan skyddas i krissituationer. Även frågorna som rör utveckling av museiverksamheten utvecklas varje år.

I projektet Museums of Impact har Museiverket lyssnat på projektpartnernas synpunkter i utvecklingen av självutvärderingsverktyget. Enligt Hamari har museer som verkar i olika miljöer andra utmaningar än vad hon är van vid i Finland.

– Museifolk från många europeiska länder bidrog med viktig information om vad som är viktigt ur deras synvinkel. Nu vet jag mycket mer än tidigare om hur museerna i Europa fungerar och om vilken typ av samhällelig påverkan museerna anser viktig.

När det gäller samarbete har också Museiverkets internationella nätverk stärkts. Kanske modellen i framtiden kan spridas även utanför Europa. Den organisation som nämns i modellen behöver inte heller nödvändigtvis vara ett museum.

– Modellen handlar överlag om en organisations förmåga att utföra ett samhälleligt arbete med genomslag, så modellen skulle kunna tillämpas även i andra organisationer än i museer.

Modellen upprätthålls och utvecklas

Den färdiga modellen har publicerats på NEMO-nätverkets webbplats, där den är tillgänglig för vem som helst. Det är frågan om ett verktyg i pdf-format av typen arbetsbok. För att underlätta användningen av modellen har det gjorts en affisch med fyra fält där man kan visualisera utvecklingsmål med hjälp av post-it-lappar. Den tredje versionen av modellen är ett kortspel för genomgång av modellen på ett innovativt sätt och som i ett spel.

Det kommer att göras fem språkversioner av modellen: engelska, estniska, tyska, italienska och isländska. Språken valdes ut baserat på de deltagande partnernas språk, och andra språkversioner kan komma senare.

– Vi hoppas att modellen ska fortsätta användas inom ramen för NEMO, och vi kommer nog också själva att delta i arbetet. På så vis utvecklas modellen och förblir aktuell.

Text: Elisa Helenius