Inga överraskningar i EU:s senaste uppföljningsrapport om utbildning

Uppföljningsrapporten Education and Training Monitor innehåller sju huvudmål, som årligen följs upp samt en ny indikator för jämställdhet och likabehandling för år 2022. Jämförelserapporten kompletteras med landsspecifika rapporter, som närmare beskriver utvecklingen och reformer inom utbildningssystemen i EU under den senaste tiden. 

På EU-nivå har utvecklingen varit positiv och Finland har bevarat sin ställning som mönsterelev mätt med flera indikatorer. Det nyaste materialet som används för rapporten är från 2021, vilket innebär att de allra senaste förändringarna ännu inte är synliga i jämförelsen. För flera av målen används ännu äldre material, såsom PISA- och ICILS- (International Computer and Information Literacy Study) undersökningarna från 2018. Detta är en av anledningarna till att resultaten inte bjuder på några större överraskningar.

Till följande beskrivs målen i korthet. En mer omfattande lägesöversikt av målen och hur de uppnåtts finns på rapportens webbplats.

1) År 2030 underskrider andelen svagt presterande 15-åringar i läsning, matematik, och naturvetenskap 15 procent

Uppföljningen av målet som gäller grundläggande kunskaper utgår från resultaten i PISA-undersökningen, det vill säga ännu den här gången från materialet från 2018. Avsikten är att resultaten för PISA 2022 ska publiceras i december 2023. Resultaten från undersökningen är förknippade med särskilt stort intresse, eftersom de väntas öka förståelsen av coronapandemins konsekvenser för lärandet och återhämtningen efter pandemin.

På EU-nivå är man ännu långt från att nå målet, eftersom andelen svagt presterande är drygt 22 procent inom samtliga PISA-färdighetsområden. Trots att kompetensnivån sjunkit ligger Finland i topp inom EU med endast cirka 13 procent svagt presterande i läsning och naturvetenskap och 15 procent i matematik. 

I uppföljningen betonas även vikten av språkkunskaper, medborgarskaps- och entreprenörskompetens, miljökompetens samt nyckelkompetenser som social kompetens och kompetens att lära sig att lära vid sidan av traditionella grundläggande kunskaper. 

2) År 2030 underskrider andelen svagt presterande i digital kompetens i årskurs åtta 15 procent

Vid uppföljningen av digital kompetens används den internationella undersökningen av multilitteracitet och programmeringstänkande ICILS, vars senaste resultat är från 2018. I Finland var andelen svagt presterande då 27 procent. Skillnaden mellan könen var stor: av flickorna hörde var femte till gruppen svagt presterande, av pojkarna var tredje. Skillnad var likartad i de övriga länderna i jämförelsen. Klart färre flickor än pojkar börjar dock studera informations- och kommunikationsteknik och arbeta inom branschen.

På EU-nivå är man även intresserad av den vuxna befolkningens digitala färdigheter. I genomsnitt uppgav 54 procent av personer i åldern 16–74 år att de innehar grundläggande digitala färdigheter. I täten låg Finland och Nederländerna, där andelen var 79 procent.

3) År 2030 deltar minst 96 procent av treåringar och äldre barn under skolålder i småbarnspedagogik

Fem EU-länder har redan uppnått målet: Belgien, Tyskland, Frankrike, Irland och Spanien. Genomsnittet i EU är 93 procent. Snabbast har utvecklingen under den senaste tiden varit i Finland och Grekland. I Finland uppgick andelen som deltar i småbarnspedagogiken till 91 procent år 2020. 

Barn i en utsatt ställning deltar i flera länder i småbarnspedagogik i klart mindre omfattning än andra barn i samma ålder. I Finland ligger effekten av bakgrundsfaktorerna på en nivå lite under medelvärdet i EU. Personalen anses vara en central kvalitetsfaktor inom småbarnspedagogiken och också i många andra länder utöver Finland ger branschens dragningskraft och förmåga att hålla kvar personalen upphov till oro. Även samtalsämnena är bekanta: löner, arbetsförhållanden och personalens kompetens. 

4) År 2030 underskrider andelen personer i åldern 18–24 år som avbryter sin utbildning tidigt 9 procent 

Målet är inte särskilt ambitiöst, eftersom 16 länder redan har uppnått målet och medeltalet på EU-nivå är nästan 10 procent. I Finland är andelen 8 procent, vilket ändå inte placerar oss i toppen. Den utvidgade läroplikten syns inte ännu i Finlands uppgifter. 

Utbildning och avsaknad av utbildning är i hög grad ärftligt. Bland barn till lågutbildade föräldrar i EU-länderna avbryter 26 procent utbildningen tidigt, medan andelen är endast tre procent bland barn till högutbildade föräldrar. Även invandrarbakgrund – i synnerhet när det gäller första generationens invandrare – ökar risken för att avbryta utbildningen i ett tidigt skede.

5) År 2030 är andelen personer i åldern 25–34 år som avlagt en högskoleexamen minst 45 procent 

År 2021 hade 41 procent av unga vuxna i EU-länderna avlagt en högskoleexamen. Andelen har ökat stadigt under de senaste årtiondena: år 2012 låg den ännu på 34 procent. I jämförelserapporten görs en observation om Finland som även varit föremål för diskussion på nationell nivå: ökningen av andelen högutbildade har minskat och med 40 procent ligger Finland redan under EU-genomsnittet. 

Med tanke på jämställdhet har den höjda utbildningsnivån fördelats ojämnt. Kvinnornas försprång när det gäller att avlägga en högskoleexamen var drygt 4 procentenheter på EU-nivå år 2012, men överskred år 2021 redan 11 procentenheter. I Finland var skillnaden 8 procentenheter. 

Även högskoleutbildning är i hög grad ärftlig. Av barn till högutbildade föräldrar i EU-länderna har 71 procent avlagt en högskoleexamen, vilket är 50 procentenheter större andel än barn till lågutbildade föräldrar. 

6) År 2025 har minst 60 procent av personer som precis avlagt en yrkesinriktad examen erfarenhet av inlärning i arbetet under studierna 

Ett av målen som följs upp på EU-nivå är inlärningen i arbetet inom yrkesutbildningen, som spelar en viktig roll för förvärvandet av kunnande och övergången till arbetslivet. Finland klarar sig väl vid jämförelsen även mätt med denna indikator, eftersom andelen år 2021 enligt EU:s beräkningsmetod var 86 procent. Medeltalet på EU-nivå var 61 procent.

I rapporten granskas även den internationella studerandemobiliteten inom yrkesutbildningen i EU-länderna. Mobiliteten som sakta ökade på 2010-talet hamnade i en svacka på grund av coronapandemin. Efter detta har mobiliteten återhämtat sig, men den har ännu inte nått upp till samma nivå som före pandemin.  

7) År 2025 har minst 47 procent av vuxna i åldern 25–64 år deltagit i utbildning under de senaste tolv månaderna. År 2030 är andelen 60 procent. 

Förändringarna i arbetslivet, digitaliseringen och den gröna övergången framhäver betydelsen av kontinuerligt lärande. Arbete pågår med att förnya EU:s arbetskraftsundersökning. För detta års rapport fanns inte ännu uppföljningsuppgifter i enlighet med målet, utan endast information om deltagandet i formell och icke formell utbildning under de föregående fyra veckorna. Finland har ändå tillsammans med de övriga nordiska länderna varit ett av länderna i toppen när det kommer till vuxenutbildning. 

Mer information

• undervisningsrådet Petra Packalen, tfn 029 533 1162, petra.packalen [at] oph.fi