Nyheter

Programmet Erasmus+ fyller 35 år

Aktuellt Yrkesutbildning Högskoleutbildning Gymnasieutbildning Ungdomsväsendet Grundläggande utbildning Idrott och sport Småbarnspedagogik Erasmus+ Erasmus+ Vuxenutbildningen Erasmus+ Yrkesutbildningen Erasmus+ Högskoleutbildningen Erasmus+ Ungdomssektorn Erasmus+ Allmänbildande utbildningen Erasmus+ för motions- och idrottsområdet – Sport Europeiska solidaritetskåren
Europeiska unionens program Erasmus+ firar 35 år i år. Programmet som ursprungligen fokuserade på studentutbyte mellan högskolor har utvidgats till ett program som omfattar alla utbildningsstadier, ungdomsområdet och idrott och som utöver internationell mobilitet erbjuder mångsidiga möjligheter för organisationer att samarbeta med internationella partner. Finland har varit med i 30 år.
Globen mellan handflatorna

Nästan 13 miljoner människor har deltagit i Erasmus+ och dess föregångare under de senaste 35 åren. Över 330 000 finländare har åkt utomlands inom ramen för programmet under de senaste 30 åren och ännu fler har deltagit i olika samarbetsprojekt där man utvecklat utbildning samt ungdoms-, idrotts- och motionsverksamhet. Programmet har under de gångna åren också utvidgats geografiskt: i dagsläget är nästan alla länder i världen med. 

Deltagarna har med hjälp av programmet utvecklat sina språkfärdigheter, sin internationella kompetens, sina samarbetsfärdigheter och övriga färdigheter som behovs i arbetslivet. De har också byggt upp internationella nätverk för framtiden. I de projekt som stöds av programmet har läroanstalter och organisationer i samarbete med sina internationella partner utbytt god praxis, tagit fram gemensamma studieperioder, skapat nya verksamhetsmodeller och metoder, utvecklat praxisen inom ungdomsarbetet och främjat den europeiska motions- och idrottspolitiken.

Enligt utredningar av Utbildningsstyrelsen, som ansvarar för implementeringen av Erasmus+ i Finland, är de finländska deltagarnas upplevelser av programmet till största delen positiva. Deltagarna har fått många slags verktyg för att agera i en allt mer internationell och komplicerad värld.

– För att utveckla samhället och ekonomin förutsätts allt oftare att vi riktar blicken utanför det egna landet, vilket är det enda sättet att på riktigt uppfatta utmaningar och hitta fungerande lösningar. Programmet Erasmus + erbjuder många möjligheter att skaffa den kompetens som behövs för internationellt umgänge, säger direktör Mika Saarinen, som ansvarar för koordineringen av EU-program vid Utbildningsstyrelsen. 

– Detta gäller både individer och organisationer som deltar i programmet. Individer upplever att de utvecklas både på personlig och professionell nivå medan organisationer har kunnat utveckla sin verksamhet på många olika sätt genom projektarbete inom ramen för programmet. För många organisationer har ett projekt inom Erasmus+ fungerat som en drivkraft för att bygga upp, jämföra och utveckla internationella nätverk och projektet har fortsatt med egna krafter även efter att programstödet upphört. 

Budgeten för programmet Erasmus+ har ökat varje programperiod

Ursprungligen var EU:s utbildnings- och ungdomsprogram mindre sektors- eller temaspecifika program som under årens lopp efter hand har slagits samman till större helheter. Sedan 2014 har de fortsatt under Erasmus+-programmets paraply i form av verksamhet riktad till olika utbildningsstadier, ungdomsverksamhet samt idrott och idrott. 2018 avskiljdes en del av verksamheten riktad till ungdomar för att bilda ett separat program, Europeiska solidaritetskåren, vid sidan av programmet Erasmus+.

Under programperioden 2014–2020 åkte över 4 miljoner personer utomlands med stöd av Erasmus +-programmet och över 125 000 organisationer deltog i ett samarbetsprojekt med internationella partner. Under samma period åkte över 150 000 finländare ut på en utlandsperiod. Dessutom koordinerade finländska organisationer över 1 000 samarbetsprojekt och deltog i ännu större utsträckning som partner i projekt som koordinerades av andra.

Budgeten för programperioden var 14,7 miljarder euro på europeisk nivå. I Finland delade Utbildningsstyrelsen ut knappt 250 miljoner euro i Erasmus+-finansiering. Dessutom fick finländska organisationer finansiering direkt från Europeiska kommissionen och från Erasmus+-projekt som koordinerades av andra länder. 

Målen för den pågående programperioden 2021–2027 är att göra det möjligt för allt fler att delta i programmet samt att främja delaktighet, digital transformering, miljöansvar och aktivt medborgarskap. Också de mål som ställdes upp redan då programmet inleddes, att främja de europeiska värderingarna och tolerans samt att utveckla den interkulturella dialogen, är fortfarande aktuella teman.

Finansieringen – 26,4 miljarder euro – har nästan fördubblats sedan föregående programperiod. I Finland uppgår finansieringen från programmet årligen till cirka 50 miljoner euro, vilket kommer att öka med cirka 40 procent mot slutet av programperioden. Dessutom drar finländarna även nu nytta av finansiering direkt från kommissionen och indirekt från projekt som koordineras av andra länder.

 

Under den nuvarande programperioden har man agerat i krissituationer

Den ökade budgeten för Erasmus+ har naturligtvis ökat möjligheterna till internationellt utbyte, att utveckla kompetensen och förnya verksamheten. Den nuvarande programperioden inleddes dock i en exceptionell situation, mitt i coronapandemin, som i praktiken stoppade till exempel internationell mobilitet nästan helt och hållet för en tid. Därefter följde en annan kris när Ryssland anföll Ukraina.

Erasmus+-programmet reagerade på coronasituationen bland annat genom att kanalisera pengar från inställda mobilitetsprojekt till strategiska partnerskapsprojekt, där man utvecklade metoder för att återhämta sig från coronakrisen inom utbildningen och ungdomsverksamheten. Hösten 2020 delades 200 miljoner euro ut i sådant coronastöd, varav Finlands andel uppgick till 3,4 miljoner euro. Den finländska potten kompletterades ännu med medel som sparats nationellt, så man kunde stödja projekt ledda av finländare i större utsträckning än väntat.

Till följd av den minskade fysiska mobiliteten påskyndades det redan länge utvecklade virtuella samarbetet inom Erasmus +. Enligt Utbildningsstyrelsens utredningar fortsatte till exempel största delen av de strategiska partnerskapsprojekt inom utbildnings- och ungdomssektorn som inletts 2018–2020 virtuellt och man lyckades väl med att anpassa projektverksamheten så att den kunde genomföras på distans. För många läroanstalter innebar coronaviruset en övergång från att planera det virtuella samarbetet till att genomföra det i praktiken och att man gjorde ett betydande digitalt språng.

Också Rysslands anfallskrig har påverkat programmet Erasmus+. Samarbetet med ryska organisationer avbröts genast i början av kriget och programmet utvecklade snabbt stödformer även för ukrainare som flytt kriget. Projekten har bland annat uppmuntrats att anpassa sin verksamhet enligt detta perspektiv. I mobilitetsprojekten har man till exempel kunnat finansiera både student- och ungdomsutbyten, volontär- och praktikperioder samt personal- och lärarutbyten till Finland för ukrainare. 

Även i programmets samarbetspartnerskap har man kunnat beakta ukrainare till exempel genom integrationsåtgärder, organisering av skräddarsydda utbildningar och arbete för att förebygga polarisering. 

Erasmus+-programmets framtid – grön

Enligt Saarinen håller den verksamhet som stöds av Erasmus+ tydligt på att återhämta sig efter pandemifasen. Till exempel har statistiken över mobilitet bland studerande ökat jämfört med bottennivån och läroanstalterna börjar igen med projektmöten utomlands och tar emot besökare i Finland.

Pandemin har dock förändrat programmet och det internationella samarbetet permanent: den vägledde deltagarna att prova på virtuellt samarbete och även virtuella former av mobilitet, såsom flerformsmobilitet som förenar en virtuell och en fysisk period. Detta har underlättat och påskyndat etableringen av dessa som praxis, vilket överensstämmer väl med att programmet har grönare värderingar än tidigare och miljöansvar som tema.

Digital transformering har lyfts fram som en tyngdpunkt under programperioden: de möjligheter den medför utnyttjas allt mer även i samarbetet mellan organisationer. Programmet vill bland annat stöda utvecklingen av lärarnas digitala färdigheter, ibruktagandet av innovativa virtuella undervisningsmetoder och användningen av webbteknologi.

Virtuellt lärande anses komplettera den fysiska mobiliteten och utlandsperioderna. Och när man åker utomlands strävar man efter att minska koldioxidavtrycket genom att främja miljövänliga resesätt.

– Programmet Erasmus+ främjar miljövänlig internationalisering på många sätt. Även Europaparlamentet har konstaterat att programmet är ett viktigt sätt för Europeiska unionen att främja en grön övergång genom att utveckla kompetensen och samarbeta i nätverk, säger Saarinen.

Under programperioden betonas också teman såsom delaktighet, mångfald och aktivt medborgarskap. Man vill till exempel öka delaktigheten genom att uppmuntra nya aktörer som inte tidigare har deltagit i verksamheten eller som har särskilda utmaningar eller annars sämre möjligheter att internationaliseras att komma med i verksamheten.

Även i Finland har man identifierat problem när det gäller jämlikhet i internationaliseringen: på alla utbildningsstadier är det kön, socioekonomisk bakgrund och bostadsområde som styr vem som skaffar sig internationell kompetens och vem som inte gör det. Det finns också regionala skillnader i aktiviteten. Utbildningsstyrelsen håller för närvarande på att utreda fenomenet noggrannare och strävar i fortsättningen efter att undanröja hinder för jämlikhet.

– Å andra sidan har finansiering inom Erasmus+-programmet både sökts och beviljats jämnt på olika håll i landet, även om det också finns klart passiva kommuner och skillnader till exempel vad gäller enskilda läroanstalters aktivitet. Programmet erbjuder också organisationer alternativ med låg tröskel, såsom småskalig projektverksamhet, fortbildning och möjligheter att bekanta sig med utbildning eller ungdomsverksamhet i ett annat land. Det lönar sig att komma ihåg att även om programmet Erasmus+ allra mest har gynnat organisationer där den internationella verksamheten är strategisk och har ett starkt stöd av ledningen, har även dessa organisationer börjat någonstans. 

Seminariet Plus av EU-program 4.11.2022

Utbildningsstyrelsen har bjudit in kunder och samarbetspartner att tillsammans fira det 35-åriga programmet Erasmus+ samt det 5-åriga programmet Europeiska solidaritetskåren. Seminariet Plus av EU-program hålls i Helsingfors mässcentrum den 4 november 2022. Ungefär 200 representanter från alla sektorer inom programmet, det vill säga daghem, skolor, läroanstalter och högskolor samt ungdomssektorn och organisationer, har anmält sig. Dessutom följer cirka 120 deltagare evenemanget på distans.

På programmet står bland annat empatiambassadören Enni-Kukka Tuomalas öppningsanförande ”Vad skulle hända om samhället byggdes upp på empati?” samt en paneldiskussion kring temat ”Uppfostrar internationella erfarenheter solidariska och kunniga världsmedborgare?” som förs av företrädare för organisationer och läroanstalter. Under evenemanget delas också ut europeiska priser för innovativ undervisning för innevarande år. 

En inspelning med text på svenska och engelska kan ses i efterhand på evenemangets webbplats.