Under luppen: Elev- och studerandemobiliteten inom den grundläggande utbildningen och i gymnasierna börjar återhämta sig efter coronapandemin
Under tiden före coronapandemin hade elev- och studerandemobiliteten en synlig roll i skolornas och läroanstalternas internationella verksamhet, men detta förändrades i och med pandemin. Under det sista läsåret före pandemin 2018–2019 åkte ungefär 2 800 elever inom den grundläggande utbildningen och ungefär 6 600 studerande i gymnasiet utomlands i anslutning till sina studier. På motsvarande sätt kom ungefär 2 000 elever inom den grundläggande utbildningen och ungefär 3 000 gymnasiestuderande till Finland. Det läsår som drabbades värst av coronapandemin var 2020–2021, då såväl antalet personer som åkte utomlands och antalet personer som kom till Finland krympte till några tiotals personer.
Läsåret 2021–2022 åkte 513 elever inom den grundläggande utbildningen utomlands och 391 elever kom till den grundläggande utbildningen i Finland från utlandet. Elever i grundskolan åker utomlands på olika besök med koppling till internationellt samarbete. Elevernas ålder inverkar naturligtvis på karaktären hos den internationella verksamheten, vilket innebär att olika former av internationalisering på hemmaplan är vanligare än perioder utomlands inom den grundläggande utbildningen.
Utvecklingen av elevmobiliteten inom den grundläggande utbildningen
I gymnasierna genomförs klart flera perioder utomlands än inom den grundläggande utbildningen. Läsåret 2021–2022 åkte 2 061 gymnasiestuderande utomlands och 1 053 utländska studerande anlände till gymnasier i Finland. Studerande i gymnasiet genomför såväl kortare studieresor och gruppbesök som utbytesperioder med längden minst en termin.
Utvecklingen av studerandemobiliteten i gymnasierna
Mobilitet som kombinerar både fysisk och virtuell mobilitet
Under coronapandemin stärktes den digitala kompetensen i skolorna och läroanstalterna på flera olika sätt, vilket möjliggjorde virtuella samarbetsformer även inom det internationella samarbetet. Enligt en enkätundersökning som utfördes av Utbildningsstyrelsen år 2021 tror man åtminstone vid läroanstalterna på andra stadiet att den virtuella aspekten kommer att förbli en del av den internationella verksamheten, även om den fysiska mobiliteten återhämtar sig till samma nivå som före coronapandemin. Även mobilitet som kombinerar både fysisk och virtuell mobilitet håller på att etableras som verksamhetsform. En virtuell del som äger rum före den egentliga fysiska perioden utomlands sänker tröskeln för att åka utomlands och underlättar det sociala umgänget med nya personer. Efter en fysisk period utomlands känns det även naturligt att fortsätta hålla kontakten virtuellt.
En knapp fjärdedel av gymnasiestuderandes och en knapp femtedel av grundskolelevers perioder utomlands genomfördes som mobilitet som kombinerar både fysisk och virtuell mobilitet. Av de gymnasiestuderande som anlände till Finland genomförde en fjärdedel sin period i utlandet som mobilitet som kombinerar både fysik och virtuell mobilitet. Bland grundskoleeleverna var virtuella delar som en del av mobiliteten inte lika vanliga.
Andelen kombinerad fysisk och virtuell mobilitet av elev- och studerandemobiliteten (%), läsåret 2021–2022
Mobiliteten var koncentrerad till Europa
Även mobiliteten bland lärare och den övriga skolpersonalen håller på att sakta återhämta sig på samma sätt som elev- och studerandemobiliteten. Läsåret 2021–2022 åkte 1 007 lärare och representanter för den övriga personalen utomlands och 1 220 personer kom till Finland. Coronapandemin minskade antalet deltagare i mobilitet bland lärare och personalen till några tiotal, när antalet personer som reste utomlands läsåret 2018–2019 ännu var drygt 2 800 personer och antalet personer som kom till Finland nästan 3 900. I statistiken ingår arbetsresor för lärare och personal samt mobilitet i anslutning till lärande från Finland till utlandet och tvärtom.
Totalt sett var grundskolornas och gymnasiernas elev- och studerandemobilitet samt lärar- och personalmobilitet i hög grad koncentrerad till Europa, vilket beror på finansieringsgrunden. De vanligaste finansiärerna av mobilitet var programmen Erasmus+ och Nordplus. De mest populära mål- och avreseländerna läsåret 2021–2022 var Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. Dessa länder har hört till de tio mest populära länderna när det gäller internationell mobilitet ända sedan man började samla in statistik.
Statistik över den internationella mobiliteten inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen samlas in årligen
Utbildningsstyrelsen samlar årligen in statistik om perioder utomlands för eleverna och de studerande samt lärarna och den övriga personalen inom den grundläggande utbildningen och i gymnasierna. Under sommaren 2022 samlades statistiken in med en enkät som skickades till samtliga grundskolor och gymnasier i landet. Enkäten besvarades av 39 procent av grundskolorna och 54 procent av gymnasierna. Eftersom enkäten inte besvaras av samtliga skolor och läroanstalter är statistiken endast riktgivande, men den ger trots detta en bild av situationen för de grundskolor och gymnasier som är aktiva inom internationell verksamhet.
På samma gång samlas statistik in om läroanstalternas verksamhet i anslutning till internationalisering på hemmaplan. Internationaliseringen på hemmaplan innebär vanligtvis besök av representanter för andra länder och kulturer i skolorna samt internationella temadagar och workshoppar.
Mer information
- specialsakkunnig Siru Korkala, tfn 029 533 8610, siru.korkala [at] oph.fi
I serien Under luppen går vi med hjälp av statistiska uppgifter djupare in på olika intressanta teman som berör utbildning, lärande och internationalisering. Vi lyfter fram perspektiv från olika statistik- och forskningskällor och granskar närmare hur världen ser ut i siffror.