Digitaliseringen inom yrkesutbildningen framskrider genom brett nätverkssamarbete

Under träffen skapades en gemensam lägesbild av de mest centrala helheterna och temana för digitaliseringen inom yrkesutbildningen. Dessa är bland annat ledning av digitaliseringen, övergripande arkitektur, utveckling av ledningen genom information och lärandeanalytik.

I utvecklingsarbetet deltar en omfattande grupp av anordnare av yrkesutbildning. I helheten för ledning genom information deltar till exempel 75 utbildningsanordnare.

Målet med strategifinansieringen för yrkesutbildningen är att skapa bestående förändringar

Tomi Kytölä, som är specialsakkunnig vid undervisnings- och kulturministeriet, presenterade under träffen en projekthelhet för främjande av digitalisering inom yrkesutbildningen. Centrala teman för utvecklingen är ledning av digitaliseringen och utveckling av kompetensen, övergripande arkitektur, utveckling av ledningen genom information och lärandeanalytik.

– Genom utvecklingsarbetet strävar man efter bestående förändringar. Dem uppnår man bland annat genom att utveckla kompetensen i nätverkssamarbetet samt genom att skapa en gemensam syn, gemensamt material och nya verksamhetsmodeller. Detta förutsätter att alla som deltar i utvecklingsarbetet förbinder sig till att upprätthålla dem även efter projektperiodens slut, konstaterade Kytölä.

Hur ser nuläget ut?

I texterna nedan har man sammanställt en lägesbild av utvecklingen av digitaliseringen inom yrkesutbildningen ur olika perspektiv. Lägesbilden utgår från presentationerna och diskussionerna under nätverksträffen.

Fokus på informationsanvändning och förbättring av interoperabiliteten – utveckling av den övergripande arkitekturen

Den övergripande arkitekturen bidrar till utbildningsanordnarnas förmåga att utveckla den egna verksamheten på lång sikt och stöder främjandet av digitalisering och förmågan att svara på förändringar i verksamhetsmiljön.

När det gäller ledning genom information är det viktigt att stärka förmågan att producera och använda information. Det är viktigt att man satsar på tillförlitlig information och information som stöder beslutsfattandet på samtliga nivåer.

Ledning genom information ses som en kontinuerlig verksamhet. På de olika aktörsnivåerna inom organisationen ska man se till att informationen används på alla nivåer. Genom den övergripande arkitekturen främjar man informationens rörlighet och interoperabilitet. Det här förtydligar samtidigt läroanstaltens verksamhet som helhet, vilket i sin tur förbättrar användarupplevelsen.

De studerandes bästa styr utvecklingen – välbefinnande som mål

Fokus på de studerande, dvs. de studerandes bästa och etiskt hållbara val styr utvecklingen av ett ekosystem som skapar skyddsnät för de studerande. Användning av lärandeanalytik och digitala lösningar skapar ett flertal möjligheter för anordnandet av utbildningen, undervisningen och stödet för lärandet. Detta gäller både utbildning som ordnas på arbetsplatsen och utveckling av kunnande i andra lärmiljöer. En förutsättning för att kunna ta vara på möjligheterna är att det finns en kompetent personal och ledning.

Genom lärandeanalytik strävar man efter att använda data på de studerandes villkor i de olika skedena av studierna och i olika miljöer på ett ändamålsenligt sätt. På så sätt stöder man de studerandes motivation, målinriktade lärande och färdigheter att lära sig. Målet med den personlig tillämpningen uppfylls allra bäst när man använder individualiserade lösningar för lärandet. Detta innebär även att undervisnings- och handledningspersonalen får tid för sina huvudsakliga uppgifter, dvs. handledning vid rätt tidpunkt och bemötandet av de studerande.

I diskussionen om lärandeanalytik lyfte man fram att den digitala utvecklingen och användningen av lärandeanalytik kan ha en positiv inverkan på välbefinnandet hos de studerande och undervisnings- och handledningspersonalen. Det viktiga är att man vid användningen av data utgår från den studerandes bästa och att man förbinder sig till de gemensamma utvecklingsmålen.

Stöd för utvecklingen av innehåll – handbok för beskrivning av digital kompetens

Yrkesutbildningen utexaminerar yrkeskunniga för flera olika branscher i arbetslivet. Man behöver kontinuerligt prognostisera förändringar i verksamhetsmiljön och främja digital kompetens inom alla branscher i yrkesutbildningen. Det är viktigt att ständigt utveckla utbildningens innehåll, eftersom arbetslivet förutsätter aktuellt kunnande och ställer allt högre krav på nivån på kunnandet.

Utbildningsstyrelsen har publicerat den finskspråkiga handboken Digitaalinen osaaminen ammatillisessa koulutuksessa – opas osaamisen sanoittamiseen. Syftet med publikationen är att stödja utvecklingen av innehåll för yrkesutbildningen på andra stadiet när det gäller främjandet av digitalisering inom olika branscher. I handboken har man sammanställt information om digital kompetens som behövs inom olika branscher och för olika typer av examina.

Handboken är riktad till anställda och studerande inom yrkesutbildningen – särskilt dem som deltar i arbetat med att revidera innehållet i examensgrunderna inom yrkesutbildningen. Handboken innehåller material som stöder definitionen av digital kompetens i enlighet med den digitala kompassen och förslag på underlag för kraven på yrkesskicklighet. Därtill ingår det information om andra publikationer och material som tar upp den senaste tekniken och användningen av den.  

Nästa nätverksträff ordnas 18.4.2023 i samband med det avgiftsfria Murros-evenemanget (på finska). Evenemanget arrangeras av Keuda. Samarbetspartner för evenemanget är AMKE, Oppiva Invest och Utbildningsstyrelsen.

Mer information:

undervisningsrådet Minna Taivassalo minna.taivassalo [at] oph.fi, tfn 029 533 1294