Kostnaderna för utbildningen fortsatte öka även år 2022

Kostnaderna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen uppgick till totalt cirka 9,4 miljarder euro år 2022. Kostnaderna ökade med 4,4 procent jämfört med 2021. 

Av rapporterna som nu publicerats av Utbildningsstyrelsen framgår även kostnaderna för det fria bildningsarbetet och den grundläggande konstundervisningen samt för museerna och scenkonsten år 2022. Kostnaderna för det fria bildningsarbetet ökade med totalt 10,8 procent och kostnaderna för museerna och scenkonsten med 10,4 procent. Kostnaderna för den grundläggande konstundervisningen ökade endast med 0,7 procent.

Uppgifterna för kostnadsrapporterna har samlats in av Utbildningsstyrelsen, med undantag för uppgifterna om kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt gymnasieutbildning som anordnas av kommunala aktörer, som samlats in av Statskontoret. Av de insamlade uppgifterna framgår inte varför kostnaderna har ökat.

Kostnaderna för den grundläggande utbildningen ökade med 3 procent

De totala kostnaderna för den nioåriga grundläggande utbildningen uppgick år 2022 till ungefär 5,58 miljarder euro, vilket var en ökning på ungefär tre procent i förhållande till föregående år. Den grundläggande utbildningen kostade år 2022 i genomsnitt 10 300 euro per elev jämfört med 9 920 euro år 2021.

Om man även tar i beaktande förlängd läroplikt för elever som omfattas av särskilt stöd, Hux-utbildning som handleder för examensutbildning och dess föregångare påbyggnadsundervisning i den grundläggande utbildningen, undervisning som förberedande för grundläggande utbildning, grundläggande utbildning för vuxna och kommunal sjukhusundervisning, stiger de totala kostnaderna till cirka 5,95 miljarder euro och kostnaderna per elev uppgick till 10 540 euro. 

De totala kostnaderna för förskoleundervisningen uppgick till 405 miljoner euro och kostnaderna per förskoleelev till i genomsnitt 7 500 euro. Om man även beaktar sjukhusundervisning och förlängd läroplikt för barn i förskoleåldern stiger de totala kostnaderna till cirka 427 miljoner euro och kostnaderna per förskoleelev till 7 670 euro.

Kostnaderna för gymnasieutbildningen ökade med 6,8 procent

Kostnaderna för gymnasieutbildningen ökade med 6,8 procent jämfört med år 2021. De totala kostnaderna uppgick till 953 miljoner euro och kostnaderna per studerande till i genomsnitt 9 080 euro. 

Anordnarna av gymnasieutbildning använde totalt 33,7 miljoner euro för läromedel och studieredskap som erbjöds de studerande, det vill säga 321 euro per studerande. Denna uppgift ingick nu för första gången i rapporterna: före 2022 var kostnaderna för läromedel och studieredskap inkluderade i kostnaderna för undervisningen. Läromedlens och studieredskapens andel av de totala kostnaderna enligt funktion uppgick till 3,5 procent. Den klart största andelen, 60,4 procent, utgjordes av kostnader i anslutning till undervisningen.

Liksom tidigare var kostnaderna per studerande i genomsnitt mindre hos de privata anordnarna av gymnasieutbildning (7 840 euro) än hos kommunala anordnare (9 210 euro). Dyrast var det att ordna gymnasieutbildning i statliga gymnasier (13 390 euro per studerande) och universitetens övningsskolor (11 030 euro per studerande). 

Sammanlagt 268 utbildningsanordnare erbjöd gymnasieutbildning år 2022. Majoriteten av anordnarna, 217, var kommuner. 

Kostnaderna för yrkesutbildningen ökade med 3,8 procent

Kostnaderna för yrkesutbildningen ökade med 3,8 procent jämfört med år 2021 och uppgick till 2 073 miljoner euro. 

Som grund för finansieringen inom yrkesutbildningen används begreppet studerandeår. Ett studerandeår är 365 kalenderdagar under vilka den studerande deltar i utbildning. År 2022 uppgick kostnaderna för ett studerandeår till 11 140 euro, vilket innebär en ökning med 4,5 procent jämfört med 2021. 

Läroavtalsutbildning har ökat i popularitet under de senaste åren: nu var ökningen 11 procent jämfört med året innan. Totalt 41 530 studerandeår genomfördes som läroavtalsutbildning, vilket är ungefär 20 procent av all yrkesutbildning. Det totala beloppet för utbildningsersättning som betalas åt arbetsgivaren uppgick till 21,4 miljoner euro. Utbildningsersättningen per studerandeår uppgick i genomsnitt till 515 euro.

Vid insamlingen av kostnaderna kartlades tilläggskostnaderna för utbildningsanordnarna i samband med utvidgningen av läroplikten. Ungefär en miljon användes för inkvarterings- och transportkostnader och 12,1 miljoner euro för läromedel, utrustning och studieredskap. Kostnaderna för elev- och studerandevård uppgick till cirka 16,2 miljoner euro och kostnaderna för studiehandledning till cirka 34,4 miljoner euro; år 2021 var motsvarande kostnader cirka 14 och 26,6 miljoner euro. 

Sammanlagt 138 utbildningsanordnare anordnade yrkesutbildning år 2022. Största delen av anordnarna, 96, var privata anordnare. Kommunerna och samkommunerna anordnande dock majoriteten av yrkesutbildningen, 71 procent, sett till antalet studerandeår. 

Staten och kommunerna ansvarar tillsammans för finansieringen av undervisningssektorn. Staten deltar i finansieringen genom statsandelssystemet. Undervisnings- och kulturministeriet har i egenskap av statsbidragsmyndighet hand om att förvalta undervisnings- och kulturverksamhetens statsandelar. Utbildningsstyrelsen svarar bland annat för informationstjänster och kundrådgivning i anslutning till statsandelssystemet.

Mer information

Utbildningsstyrelsens statsandelsteam: valtionosuudet [at] oph.fi