Psykisk hälsa bland unga väcker diskussion i hela Europa – ungdomsarbetarna uppdaterade sin kompetens i Helsingfors

– Jag tycker om tanken att man förhåller sig till psykiskt välbefinnande som en resurs som kan utvecklas. Vi måste kunna stöda de ungas resiliens, det vill säga förmågan att klara sig trots olika svårigheter, konstaterar Árpád Bárnai, som arbetar med unga i utmanande livssituationer.

Bárnai från Ungern och 32 andra europeiska ungdomsarbetare samlades strax före julafton till den internationella Mental Health in Youth Work-utbildningen i Helsingfors. Målet med utbildningen var att erbjuda dem som arbetar med unga kunskap och verktyg för att stärka ungdomarnas psykiska välbefinnande.

Stor roll i liten kommun

Ungdomsarbetaren kan vara viktigare för de ungas välbefinnande än många kan föreställa sig. Även om resurserna är små har ungdomsarbetarna ofta större spelrum än lärarna att betona sådant som de anser vara viktigt.

– Jag upplever att jag har en mycket central roll. Förutom lärarna är jag den enda som dagligen har direkt kontakt med de unga. Att stärka de ungas psykiska välbefinnande är mycket viktigt för mig, berättar Chris Winfield, ungdomsarbetare vid Beiarns kommuns.

Situationen i den nordnorska kommunen Beiarn är bekant för många som bor i landsbygdsmiljö: avstånden är långa och för många unga är skolan är den enda platsen att träffa jämnåriga. Enligt en riksomfattande enkätundersökning mår ungdomarna i Beiarn klart sämre än i genomsnitt i landet: det förekommer för mycket mobbning och ensamhet, för lite lycka och känsla av samhörighet.

– I frågor som gäller psykisk hälsa är det svåraste att skapa kontakt och bryta ner den hårda muren som många gömmer sig bakom – att få den unga att öppna sig både personligt och med tanke på den psykiska hälsan, suckar Winfield.

Winfield säger att Mental Health in Youth Work-utbildningen kom "som på beställning". Han deltog i utbildningen för att lära sig att bättre identifiera utmaningarna med psykiskt välbefinnande samt för att få redskap, metodkunskaper och idéer.

Allt kan inte fixas, men resiliensen kan stärkas

Árpád Bárnai betonar att eftersom vi inte kan eliminera alla svårigheter i ungdomarnas liv, är det bra att fokusera på att stärka deras resiliens. Bárnais arbetsgivare Élményakadémia samarbetar bland annat med barnskyddet, vilket innebär att livssituationerna för de unga som deltar i verksamheten utan undantag är mycket utmanande.

– Att stöda psykiskt välbefinnande låter inte nödvändigtvis som ett seriöst arbete på samma sätt som att behandla diagnostiserad depression, och det finns ingen tydlig plats för sådant arbete i samhällsstrukturerna, beklagar Bárnai.

Behovet av vardaglig verksamhet som stöder positiv psykisk hälsa är dock enormt. Bárnai deltog i utbildningen eftersom han ville lära sig mer om psykiskt välbefinnande och att stärka resiliensen. I sitt arbete utbildar han också andra som arbetar med unga och som funderar på samma saker.

Vad betyder ordet resiliens, som Bárnai använder så ofta? Är det finländsk sisu och uthållighet?

– I att bygga upp resiliens ingår att identifiera svårigheter, öppen diskussion och medkänsla. Vi undviker att fastna i svårigheterna, utan fokuserar på att också se vad som är gott i livet samt hur det goda som redan finns kan stärkas och utnyttjas. När det gäller unga i mycket sårbara situationer är det viktigt att kunna stöda deras övergång från offer till överlevare, funderar Bárnai.

Bárnai utstrålar en gedigen kompetens och lugn närvaro. Han berättar att förutom alla möten med människor har det också varit upplyftande att se allt fint man gör med unga i Finland och i andra länder. Han anser att det i Finland verkar finnas en gemensam grund som arbetet med utgår från.

– Budskapet är starkt och man satsar helhjärtat på arbetet. Det är ingen vag nonsens, utan konkreta handlingar, berömmer Bárnai.

Mental Health in Youth Work-utbildningen och hela det mer omfattande projektet med samma namn genomförs i samarbete med expertorganisationer inom branschen. MIELI Suomen mielenterveys ry, Nuorten Mieleseura Yeesi ry, Stiftelsen för socialpedagogik Sosped och Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt ry bidrar med finländsk kompetens.

Ta också hand om dig själv

Carmen Graff, som arbetar i Jugendhaus Wooltz i Luxemburg, oroar sig förutom över ungdomarnas välbefinnande också över hur de som arbetar inom sektorn orkar:

– På ungdomsgården har vi märkt pandemins negativa konsekvenser för ungdomarnas välbefinnande och diskuterat mycket om vad vi kan göra åt saken. Samtidigt har vårt eget välbefinnande lyfts fram.

Graff hänvisar till diskussionerna under utbildningen, där det framkom att ungdoms- och socialarbetarna tenderar kräva för mycket av sig själva.

– Det är naturligt att vilja göra sitt bästa och känna sig otillräcklig när man inte kan hjälpa alla, säger Graff.

Graff studerar socialpedagogik vid sidan av sitt arbete och efter att ha hört om dessa funderingar föreslog hennes handledande lektor att hon fokuserar på arbetshälsa i sitt lärdomsprov.

– Först verkade ämnet oviktigt, men jag insåg snabbt att arbetsgemenskapens välbefinnande är en förutsättning för att vi ska kunna stöda de unga. Det moderna samhället är fruktansvärt perfektionistiskt. Vi borde vara bra på allt och hela tiden sträva efter att bli ännu bättre för att få respekt. Ibland skulle det vara bra att ta ett steg bakåt och se vad som är det värsta som kan hända om man lämnar något ogjort, funderar Graff.

Graff berättar att hon vill lära sig identifiera sin roll som ungdomsarbetare och sätta gränser för den. En ungdomsarbetare förväntas inte operera ett brutet ben och hen kan inte heller fixa ett brutet sinne. Man behöver inte kunna lösa alla problem själv, utan man måste hänvisa den unga till rätt yrkespersoner inom servicesystemet.

Hem med fickorna fulla av souvenirer

Programexpert Paavo Pyykkönen, som ansvarar för koordineringen av Mental Health in Youth Work-projektet, är nöjd med genomförandet av utbildningen och responsen:

– Hundra procent av deltagarna ansåg att de återvänder bättre utrustade till arbetet, konstaterar Pyykkönen.

Graff, Bárnai och Winfield skriver under: var och en av dem fick något konkret att ta med sig hem. Den mest entusiastiska i trion var Winfield som blev mycket förtjust i Gutsy Go-modellen:

– Jag är helt galet inspirerad av den! Gutsy Gos presentation utstrålade energi och positiv aktivitet. När de ungas verksamhet kopplas till det övriga samhället kommer deras värderingar fram. Vi är en liten kommun med många äldre. Samma typ av verksamhet kunde utnyttjas i vår gemenskap på så många olika sätt!

Pyykkönen, som ansvarar för verksamheten, berättar att projektet fortsätter i mitten av februari med webbevenemangen ID Talks. Nästa evenemang som samlar området för ungdom ordnas den andra veckan i maj i Turkiet. Evenemangen kan du söka i den europeiska utbildningskalendern, länk finns i slutet av sidan.

Alla evenemang med anknytning till psykisk hälsa publiceras också på projektets webbplats, där du snabbt får en överblick över dem. Eftersom projektet ännu är i inledningsskedet finns det inte många evenemang, men de kommer att uppdateras i framtiden.

Text: Hilma Ruokolainen