Nordiskt utbildningssamarbete för välbefinnande och en hållbar livsstil

Visionens tre delområden är Ett grönt Norden, Ett konkurrenskraftigt Norden och Ett socialt hållbart Norden. Delområdet social hållbarhet är i fokus år 2023–2024. Totalt finansieras 169 projekt år 2023–2024 som behandlar social hållbarhet genom aktuella teman. Nedan presenteras några Nordplus-projekt inom social hållbarhet under finsk ledning.   

Nya sätt att främja välbefinnandet bland elever

Temat för Kidesskolan Arppeen koulus tvååriga Nordplus Junior-projekt “Happy Learning – Mental wellbeing as a source of happy schooling and life quality” är elevernas psykiska hälsa och välbefinnande. Elevernas välbefinnande har under de senaste åren försämrats i flera olika länder och eleverna upplever mer ångest än tidigare i vardagliga frågor med koppling till skolgången. Denna utveckling har haft negativa effekter för lärandet och inlärningsresultaten samt välbefinnandet inom skolgemenskapen som helhet. 

– De skolor som deltar i projektet har konstaterat att vi behöver nya tillvägagångssätt för att öka välbefinnandet i våra skolor. Med Nordplus-finansieringen strävar vi efter att utveckla verksamhetsmodeller där eleverna engageras i skolans verksamhet med nya metoder, till exempel genom att de ges mer ansvar än tidigare, konstaterar Jouni Ahlholm.

De gemensamma dragen i det nordiska kulturarvet och utbildningssystemen å ena sidan och de små skillnaderna i utbildningssystemen å andra sidan ger en god grund för detta utvecklingsarbete. 

Lösningar på vardagens utmaningar genom konsten

Suonenjoen lukios konstprojekt “Art Light house – You are the light” sammanför unga från Finland, Island och Litauen. 

– Vi hade utmärkta erfarenheter av ett Nordplus Junior-projekt med våra litauiska och isländska samarbetspartner och ville absolut planera ett nytt projekt tillsammans. Vårt förra projekt försenades på grund av coronapandemin, men efter många om och men lyckades vi slutföra projektet, vilket förde oss ännu närmare samman som samarbetspartnerpartner, konstaterar Päivi Leinonen vid Suonenjoen lukio.  

Inom det aktuella projektet bekantar sig de studerande med betydande konst i målländerna och genom konsten lär de sig olika metoder för att övervinna svårigheter som man kan möta i vardagen. Museerna fungerar som så kallade lärplattformar för hållbarhetstemat. De studerande skapar även egna konstverk av återvunna material och material som de hittat i naturen. Konstfyren ”Art Light house” utstrålar ljus med hjälp av konsten för både individer och gemenskapen som helhet.  

– I höstas träffades vi som är ansvariga lärare för projektet i Helsingfors och besökte ett stort antal museer. Vi funderar på hur vi genom konsten kan stärka de studerandes sociala välbefinnande och delaktighet i samhället. Vi blev väldigt inspirerade och diskussionerna resulterade i projektet ”Art Lighthouse - You are the Light”. När det kommer till kulturarvet är Finland, Litauen och Island väldigt olika, vilket ger projektet variation och djup. Social hållbarhet inom konsten är ett högaktuellt tema och Nordplus Junior erbjuder ett utmärkt sammanhang för att behandla detta tema ur ett nordiskt och baltiskt perspektiv. 

Närhet till naturen bidrar till miljöfostran och välbefinnande

Perniön yhteiskoulus projekt “Sustainability through emotions” är ett gemensamt projekt för tre skolor med närhet till naturen som tema. Genom positiva naturupplevelser främjas välbefinnande och natur- och miljöfostran. 

– Bakom projektet ligger målen för hållbar utveckling som bland annat Agenda 2030 och läroplanerna förpliktar skolorna till, säger Rita Keskitalo.

– Utgångspunkten är möjliggöra positiva upplevelser och känslor - glädje - för de unga i naturen, i sällskap med människor och djur av andra arter. Genom positiva erfarenheter och känslor hoppas vi att de ungas välbefinnande stärks och att de får en positiv relation till naturen, empati och omsorg om andra människor och djur av en annan art samt till följd av detta ett behov av att bry sig och agera hållbart i vardagen. 

Som projektpartner valdes Island, eftersom skolan redan har erfarenhet av två tidigare projekt med isländska skolor. 

– Samarbetet har varit smidigt och väldigt givande. Dessutom möjliggör Island andra naturupplevelser än vårt eget land: till exempel varma smörgåsar som tillagas i varm vulkanisk jord, dopp i varma källor, utflykter på karga trädlösa lavafält och arbete på får- och hästgårdar. På motsvarande sätt kan vi bland annat erbjuda en utflykt över natten i världens vackraste ytterskärgård och en minivandring i skogen, att bada i en sjö eller bekanta sig med djur på Tuulispää djurskyddscenter. 

Lärmiljön utgör ett stöd för välbefinnande och lärande

Intresset för de fysiska lokalernas inverkan på de pedagogiska tillvägagångssätten, lärande, hälsa och välbefinnande ökar. Inom den tvärvetenskapliga forskningen om lärmiljödesign har de nordiska länderna varit aktiva redan under en tid. Inom projektet Impact of Learning Environment Design on Teaching, Learning, and Wellbeing: A Nordic Perspective (LED Nordic) som koordineras av Jyväskylä universitet undersöker och utvecklar sakkunniga optimala lärmiljöer. 

I projektet deltar universitet, företag och kommuner i alla de nordiska länderna. Inom projektet produceras ny kunskap och innovativa metoder för forskare, kommuner och utbildningsanordnare samt för bland andra pedagoger och arkitekter. Syftet är att ta fram och sprida ny kunskap om lärmiljöernas inverkan på olika utbildningsstadier i Norden. 

– Vi är glada över att vi med hjälp av finansieringen kan stärka vårt nordiska samarbete inom planeringen och forskningen kring lärmiljöer, konstaterar projektets ansvariga ledare, forskardoktor Tiina Mäkelä som är medlem i forskningsgruppen som undersöker innovativa lärmiljöer vid Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet. 

– Den nordiska skoldesignen och forskningen i lärmiljöer är känd ute i världen för att vara av hög kvalitet. Projektet hjälper oss att samla och dela med oss av vår nordiska expertis. 

Inom projektet pilottestas även ILE+SE-forskningsverktyget som tagits fram av toppforskare inom området och som kartlägger elevernas upplevelser av lärmiljön (Innovative Learning Environments and Student Experience). Forskningsverktyget har utvecklats under australiensisk ledning i samarbete med en internationell sektorsövergripande expertgrupp. Nordiska experter har spelat en viktig roll i utvecklingsarbetet.