Det behövs ro för lärande och mognad – Utbildningsstyrelsen hörde kunder om uppdateringen av grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Barn och elever önskar sig lugn och närvaro

Barnen och eleverna betonade hur viktigt det är med lärares och vuxnas empatiska närvaro samt att de inte har bråttom. Eleverna behöver vuxna för att lyssna och hjälpa till, och av vuxna önskas medkänsla och förståelse i olika situationer.

 
Både eleverna och de barn som deltar i förskoleundervisningen lyfte fram i sina berättelser skolans hektiska vardag, buller och trånga lokaler som försvårar lärandet. Rasterna, skolmåltiderna och andra gemensamma stunder med kompisar upplevdes som viktiga. Eleverna ville ha fler pauser och lugna övergångar som stöder koncentrationen.

De elever som deltog i den grundläggande utbildningen betonade i diskussionerna om stöd för lärande mångsidiga inlärningssätt, såsom diskussioner och praktisk verksamhet. Även om digitala verktyg används och är en del av lärandet, saknar eleverna också traditionella verktyg såsom penna och papper.  I lärmiljön ville eleverna ha skolbänkar, egna sittplatser, bra ergonomi och möjligheter att röra sig i klassrummet. Även konstverk och dörrtrapetser nämndes. I förskoleundervisningen tog barnen upp naturen och hemmet som viktiga lärmiljöer. 

 
Vårdnadshavarna önskar förutsägelse och omfattande registrering av stödbehov och genomförande av stöd

 
Utbildningsstyrelsen hörde vårdnadshavare för barn som använder tolkningstjänster och hjälpmedel i samarbete med funktionshinderssektorn och medborgarorganisationer som arbetar med integrationsarbete. I genomförandet av stödet för lärande ansåg vårdnadshavarna att det är viktigt med regelbundet samarbete mellan förskolegruppen och skolan och vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna önskade att man i arbetet uppskattar barnet och eleven, dvs. inte bara ger negativ respons, utan identifierar barnens och elevernas styrkor och hittar lösningar på utmaningar. 

Vårdnadshavarna betonade att behovet av stöd och stödåtgärderna ska skrivas ner tillräckligt konkret och detaljerat, vilket underlättar informationsöverföringen när personalen byts ut eller när barnet eller eleven övergår från en plats till en annan. Enligt vårdnadshavarna bör man vid ordnandet av stödet även beakta hur stödet genomförs i gruppen och inte bara för ett barn eller en elev. Dessutom bör ordnandet av stöd beaktas i alla frågor som gäller skolgång, såsom i måltidssituationer och alla lärmiljöer. Uppföljningen och utvärderingen bör uppmärksammas mer och man bör fundera på om stödåtgärderna har genomförts som planerat och om de har varit effektiva och tillräckliga. 

 
Vårdnadshavarna ansåg att förutsägbarhet är viktigt. Till exempel bör ändringsarbeten i lärmiljön genomföras innan förskole- och skolåret börjar, och familjer och barn bör erbjudas möjligheten att bekanta sig med den nya skolan eller daghemmet på förhand. I diskussionerna framkom oro för antalet lärare och handledare, kompetens och varaktighet. Vårdnadshavarna önskade att de som arbetar med barnet känner till och kan använda de hjälpmedel som barnet behöver. 

Vårdnadshavarna ansåg att tydlig och begriplig kommunikation är väsentlig. I Wilma-kommunikationen önskade vårdnadshavarna ett tydligt språk och korta innehåll. Detta skulle förbättra interaktionen med skolan för vårdnadshavare som integrerar sig och lär sig finska eller svenska. Lärarnas förståelse av vårdnadshavarnas och elevernas vardag ansågs vara en viktig del av samarbetet. 

Samarbete mellan yrkespersoner och vårdnadshavare stärker genomförandet av stödet

 
Utbildningsstyrelsen hörde över 800 yrkespersoner inom pedagogik och utbildning via en Webropol-enkät som publicerades på webbplatsen. De yrkespersoner som svarade på enkäten ansåg att en tillräckligt liten gruppstorlek, en lugn arbetsmiljö, förutseende, special- och samundervisning samt språkmedveten undervisning, stödundervisning och delade timmar är välfungerande praxis. Genomförandet av stödet stöds av lärarnas samarbetsformer, såsom gemensam undervisning, där två lärare delar ansvaret för planeringen, undervisningen och bedömningen.

 
Lärarna önskade sig tillräckligt med tid och resurser för gemensam planering och för att stödja eleverna. Samarbetet ska vara flexibelt och uppfylla vardagens behov och anpassas till elevernas individuella behov. Speciallärarnas deltagande i planeringen och genomförandet av stödet samt deras aktiva närvaro i klassen och gruppen är viktigt. Tillräckliga speciallärarresurser möjliggör regelbundet och högklassigt stöd.

 
Lärarna ser att gruppindelning av elever efter färdighetsnivå eller individuella behov underlättar genomförandet av stödåtgärder, och smågrupper erbjuder bättre möjligheter för eleverna till koncentration, differentiering och repetition av färdigheter. Yrkespersonerna önskar också tilläggsutbildning om till exempel neuropsykiatriska drag, beteendemässiga och känslomässiga utmaningar, inlärningssvårigheter samt kulturell medvetenhet och stöd för flerspråkighet. 

Yrkespersonerna önskar stöd från Utbildningsstyrelsen för genomförandet av stödet för lärande. Utöver utbildningar och webbseminarier önskar yrkespersoner tydliga riksomfattande anvisningar, enhetliga dokument och stöd i form av praktiska exempel och material för att minska kommunspecifika tolkningar. Dessutom önskas det att Utbildningsstyrelsen ska följa upp på fältet hur reformen fungerar i praktiken. 

 
Nätverkens syn på reformen av stödet för lärande

 
Nätverket Seglet för stöd för lärande hördes om centrala aspekter för genomförandet av reformen, såsom utvecklingen av verksamhetskulturen och organiseringen av undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande. I svaren betonades bland annat betydelsen av tydliga processer och enhetlig praxis, och kompetens om differentiering ansågs vara viktig. Man bör rikta uppmärksamhet till att förutse gruppspecifika stödformer, så att till exempel stödundervisning och skoltransporter kan genomföras enligt behov. 

Utvecklingsnätverket för språklig och kulturell mångfald Poiju hördes på nätverkets möte i november. Möjligheten till och behovet av en förändring av verksamhetskulturen i anslutning till stödreformen, till exempel att öka gemensam undervisning, ansågs vara positivt. Som stöd för genomförandet av stödundervisning i undervisningsspråket behövs fortbildning i språkmedveten undervisning.

  
Dessutom hördes Tindra- och Reimari-nätverken om reformen av stödet för förskoleundervisning, och i dessa svar betonades oron för stödets kontinuitet från småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen. Man önskade att grunderna för förskoleundervisningens läroplan tydligt ska beskriva enligt vilka principer stödet ska ordnas i förskoleundervisningen. 

Samråd med kunder ger viktig information som stöd för beslutsfattandet

 
Barn, unga och vuxna som är verksamma i förskole- och skolvardagen har betydelsefull information som hjälper oss att rikta den nationella handledningen så att den bättre betjänar barns och ungas faktiska behov. I samråden har vårt mål varit att beakta regionala skillnader och mångfald. 

Syftet med grunderna för läroplanerna är att trygga så goda och jämlika färdigheter för mognad och lärande som möjligt för alla barn och elever. Samråd med kunder ger oss viktig information som stöd för beslutsfattandet och vi vill varmt tacka alla deltagare! 

Utbildningsstyrelsen har som mål att även i framtiden främja en kontinuerlig dialog med elever, vårdnadshavare och vuxna som arbetar i skolvardagen.