Digitaliseringen förändrar högskoleutbildningen – innovativa lösningar och digital pedagogik utvecklas genom internationellt samarbete

”Digital undervisning ersätter inte närundervisning, utan kompletterar och stöder den”, säger Antti Karttunen från Aalto-universitetet. Inom projektet Virtual Materials Chemistry Laboratories for Sustainable Energy Solutions, VISUENERGY, som Karttunen samordnade, utvecklade man virtuella kemilaboratorier för undervisning i hållbara energilösningar. Det fysiska laboratoriearbetet är viktigt för den studerandes kunskaper i kemi, men den digitala inlärningsmiljön stöder möjligheterna att öva och förbereder de studerande för lektionerna. Vid Aalto-universitetet utnyttjas numera virtuella laboratorier inom kemiundervisningen. De har använts i större omfattning inom till exempel skolvärlden och tillämpats inom olika områden vid både Aalto-universitetet och andra universitet. Inom projektet funderade man framför allt på materialens användbarhet och beaktade olika typer av studerande.

Inom Tammerfors yrkeshögskolas projekt Promoting Digital Learning in STEM Subjects, DigiSTEM, utvecklade man de digitala och pedagogiska färdigheterna hos STEM-lärare (science, technology, engineering, mathematics) vid högskolorna och skapade digitala lärresurser. Projektet resulterade i läromedel och två webbkurser. Under de mobilitetsperioder som ingick i projektet fick lärarna testa och utveckla resultaten av projektet. Projektets koordinator Kirsi-Maria Rinneheimo berättar att ”det centrala i projektet var att kombinera teknologi, innehåll och pedagogik på ett meningsfullt sätt: att beakta den studerandes självreglering och studier hemma och att aktivera och stärka grupparbetet samt det gemenskapsbaserade lärandet”.

Digitaliseringen gör det även lättare att anpassa undervisningen, tvärtemot vad man skulle kunna tro. För att stödja undervisningen i projekthantering för studerande inom produktionsekonomi skapades inom projektet Personalized project management learning with chatbots, ChatLearn vid Uleåborgs universitetet en AI-baserad undervisningschatbot. Projektets projektledare Hannele Lampela anser att chatbotten frigör tid för lärarna vid kurser med många studerande, men det centrala i projektet var att stödja individuell undervisning som utgår från den studerande. På så sätt stöder projektet olika typer av studerande i studierna av viktiga arbetslivsfärdigheter. De studerande deltog i utvecklingen av chatbotten, och responsen var mycket positiv. Resultaten av projektet kan i stor utsträckning användas för att studera projekthanteringsfärdigheter inom olika områden. Under projektet skapades även pedagogiska riktlinjer för användning av chatbottar i undervisningen. Byggandet av chatbotten baserade sig på tidigare samarbete med IBM, men under projektet inkluderades även ChatGPT. Efter att projektet avslutades har chatbotten vidareutvecklats, och numera används en helt agentbaserad modell vid Uleåborgs universitet.

Digitaliseringen och den artificiella intelligensen utmanar oss att tänka om i fråga om utbildning

Genom att skapa helt nya digitala läromedel och utveckla den digitala pedagogiken har alla tre projekt utfört gjort banbrytande arbete. Det viktigaste har varit att kombinera digitala verktyg med pedagogisk utveckling: man har främjat lärarnas digitala och digitalpedagogiska kompetens och beaktat de studerandes olika utgångslägen och metoder att lära sig något nytt. Digitala färdigheter är också viktiga för studerandena i det framtida arbetslivet. Materialen från alla tre projekten finns fritt tillgängliga för användning.

Man var inom projekten enig om att internationellt samarbete ger utvecklingen mervärde. ”Samarbete ger nya idéer”, säger Karttunen och fortsätter: ”även om vi i Finland har kommit långt inom digitaliseringen, tillför partner från olika länder annan kompetens i projektet. Internationellt samarbete gör dessutom att det blir lättare att beakta mångfalden i verksamhetsmiljöerna.” Samarbetet fortsätter ofta i samma nätverk och inom nya projekt. ”Det gemensamma målet, dvs. att utveckla undervisningen, förenar, och det är värdefullt att resultaten kan användas över gränserna”, konstaterar Rinneheimo.

Projektaktörerna nämner även att det som de själva har lärt sig mest av inom projekten är både det internationella samarbetet och utvecklingen av det pedagogiska perspektivet.

Under projektperioden lanserades även ChatGPT i november 2022, vilket å ena sidan medförde utmaningar och å andra sidan gav inspirerande nya möjligheter. För projektet ChatLearn handlade det om en ”lyckträff”, och den nya tekniken inkluderades i försöken inom projektet. ”Det vore viktigt att våga testa nya verktyg, såsom artificiell intelligens, inom utbildningen. Det kan frigöra tid för arbete där tekniken inte är lika bra, såsom interaktion med de studerande. Artificiell intelligens kommer inte att ersätta läraren, men kan stödja den individuella undervisningen och den kollaborativa undervisningen”, säger Lampela.

Artificiell intelligens inkluderades även i DigiSTEM-projektet i projektets slutskede, och information om användning av AI i undervisningen samt om etik lades till i materialet. ”Digitala verktyg, inklusive artificiell intelligens, används i stor utsträckning, men hur använder vi dem på ett pedagogiskt meningsfullt sätt?” fortsätter Rinneheimo.

ChatGPT har utvecklats snabbt de senaste åren och blivit en del av utbildningen och arbetslivet. Lampela konstaterar: ”Vi på högskolorna borde informera hela samhället om att artificiell intelligens bara är ett verktyg som förändrar vårt sätt att arbeta. I arbetslivet måste vi nu fundera på hur vi kan använda artificiell intelligens på ett effektivt och ansvarsfullt sätt: vilka uppgifter som automatiseras, vilka vi delar på och vilka vi inte vill inkludera artificiell intelligens i. Det har vi ännu inte funderat på i större skala.”

Text: Jasmin Kallio