Finland i topp i Europa när det gäller högskolestudier inom STEM-området
Tyngdpunkten i den årliga uppföljningsrapporten ligger i år på STEM-kompetens och på att stärka kompetensen på alla utbildningsnivåer. STEM kommer från orden science, technology, engineering och mathematics och avser de områden inom naturvetenskaper, matematik, teknik och teknologi som på finska förkortas LUMATE eller LUMA.
I rapporten konstateras att stärkandet av STEM-kompetensen är en viktig del av Europeiska unionens mål för den gröna och digitala omställningen som syftar till att stödja hållbar tillväxt och innovation i alla medlemsländer. Utbildningspolitiken spelar en central roll för att möta den ökande efterfrågan på yrkespersoner med STEM-kompetens.
I Finland studerade 35 procent av högskolestuderandena inom STEM-området år 2023. Andelen var den näst högsta i hela EU direkt efter Tyskland och klart över EU-genomsnittet på 27 procent. Inom yrkesutbildningen söker man sig däremot till STEM-branscherna i mindre utsträckning än EU-genomsnittet.
Andelen kvinnor av de studerande inom STEM-branscherna på högskolenivå har ökat gradvis i Finland och uppgick år 2023 till 29 procent. Andelen är fortsättningsvis mindre än EU-genomsnittet 32 procent.
Enligt PISA-undersökningen visar finländska flickor ett starkt kunnande inom naturvetenskaperna, men intresset för en karriär inom STEM-branscherna är ändå litet. Inom yrkesutbildningen är andelen kvinnor bland de studerande däremot 23 procent, det vill säga betydligt högre än EU-genomsnittet på 15 procent.
Jämn ökning i deltagandet i småbarnspedagogik
Deltagandet i småbarnspedagogik har ökat betydligt i Finland under de senaste åren. År 2023 deltog 91 procent av alla barn under skolåldern som fyllt tre år i småbarnspedagogik, vilket dock fortfarande ligger något under EU-genomsnittet på 95 procent. Även på EU-nivå har deltagandet ökat och närmar sig målet 96 procent som fastställts för år 2030.
För barn under tre år finns ett eget EU-mål på 45 procent, som Finland redan har uppnått.
Att utveckla småbarnspedagogiken ses inom EU som en avgörande åtgärd för att förebygga skillnader i lärande och stärka den utbildningsmässiga jämlikheten.
De grundläggande färdigheterna har försämrats på europeisk nivå
Rapporten lyfter fram en oro över de grundläggande färdigheternas nivå i Europa. Andelen unga med svagt kunnande i PISA-undersökningen har ökat kontinuerligt. Undersökningen av vuxnas färdigheter PIAAC visar att även de grundläggande färdigheterna hos den vuxna befolkningen i allmänhet har försämrats.
Finländska elever klarar sig trots försämrade resultat fortfarande bättre än EU-genomsnittet inom alla delområden av PISA-undersökningen, och i synnerhet när det kommer till kreativt tänkande hör finländska unga till de bästa i Europa. Finländska ungdomar klarar sig också bättre än genomsnittet när det gäller digital kompetens. Hos oss har de grundläggande färdigheterna hos vuxna i arbetsför ålder glädjande nog till och med stärkts sedan början av 2010-talet.
Jämlikheten i utbildningen är fortfarande internationellt sett stark i Finland, men skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper har ökat.
Även lärarbristen och den minskade attraktionskraften hos lärarutbildningen väcker oro inom EU, vilket understryker vikten av att stärka utbildningssektorns förmåga att locka och hålla kvar arbetskraft.
Arbetslivsorienterad utbildning och kontinuerligt lärande Finlands starka sidor
Samarbetet med arbetslivet ses inom yrkesutbildningen och högskoleutbildningen som avgörande för att främja sysselsättning. Enligt rapporten hade 65 procent av de nyutexaminerade inom yrkesutbildningen på EU-nivå deltagit i inlärning på arbetsplatsen. I Finland var andelen betydligt högre än genomsnittet, närmare 80 procent.
I Finland har 39 procent av unga vuxna i åldern 25–34 år avlagt en examen på högskolenivå. Andelen ligger under både EU:s mål på 45 procent för 2030 och EU-genomsnittet på 44 procent. De regionala skillnaderna i andelen högskoleutbildade av befolkning är stora i Finland. Det finns också en betydande skillnad mellan könen: 47 procent av kvinnorna var högskoleutbildade och 32 procent av männen.
I EU deltar nästan 40 procent av vuxna i arbetsför ålder i utbildning, jämfört med målet 60 procent år 2030. I Finland deltar över hälften av 25–64-åringarna årligen i utbildning eller annat lärande och Finland hör till toppskiktet inom EU i detta avseende. Deltagandet är dock ojämnt fördelat, så utmaningen är att öka deltagandet särskilt bland personer med lägre utbildning och män.
Mer information
- opetusneuvos Petra Packalen, Opetushallitus, p. 029 5331162, petra.packalen [at] oph.fi (petra[dot]packalen[at]oph[dot]fi)
- opetusneuvos Jukka Haapamäki, opetus- ja kulttuuriministeriö, p. 029 5330088, jukka.haapamaki [at] gov.fi