En fransk ungdomsledare fann sig till rätta i Kalajoki – ”I Finland är arbetslivet bra”

Fransmannen Adrian Bonnet såg norrsken för första gången i sitt liv när han var på Erasmus-studentutbyte i Sverige 2014.

-Det var en väldigt stark upplevelse, säger han nu.

Han var då för första gången i Norden och förutom norrskenet uppskattade han livsstilen, värderingarna och det faktum att människor respekterade varandra.

Efter utbytet återvände han till Frankrike, men det var svårt att hitta arbete. Han gjorde en volontärperiod i fransk statlig tjänst, men så småningom växte en önskan fram inom honom att ge sig utomlands igen – och kanske få se norrsken på nytt.

- Det tog lång tid att hitta något eftersom jag var ganska kräsen, säger Bonnet.

Han ville arbeta med något som hade att göra med unga och kultur och tittade brett på de nordliga områdena: Island, Sverige, Norge och till och med Grönland.

- Till slut hittade jag ett volontärprogram där det fanns en plats i Kalajoki.

Det handlade om programmet Europeiska solidaritetskåren. Sommaren 2019 kom han till Norra Österbotten för sitt volontäruppdrag. Och på den vägen är han fortfarande.

Från volontär till anställd – Kalajoki såg ett behov av hans kompetens

När volontärarbetet närmade sig sitt slut var Bonnet inte redo att återvända till Frankrike. Det var det första året av coronapandemin och Kalajoki verkade i stort sett vara den tryggaste platsen i världen. Han insåg också att om han ville fortsätta sitt liv utomlands var det bäst att stanna direkt, eftersom det blir allt svårare att ge sig av igen när man väl har flyttat hem.

- Jag visste att det var nu eller aldrig om jag ville fortsätta rida på den internationella vågen, säger Bonnet.

Arbetsgivaren var också så nöjd med Bonnets arbete att kommunen och skolorna i området skräddarsydde en ny tjänst för honom och sökte finansiering för den. Så blev Bonnet kvar och arbetar nu som ungdomsledare för Kalajoki stad.

Volontärarbetet gav mod, empati och flexibilitet

Volontärarbetet gav Bonnet många nya färdigheter som han har haft nytta av i arbetslivet. Att arbeta utomlands har lärt honom mycket om flexibilitet, både i arbetet och i privatlivet.

- Jag har också vant mig vid att agera utanför min egen bekvämlighetszon, konstaterar han.
Numera kan han till exempel ta kontakt med okända människor bättre än tidigare. Finländarnas genomsnittliga blyghet hjälper till med det – enligt Bonnet är det lättare att ta det första steget för att lära känna människor eftersom han kan utgå från att det också finns en lite blyg person på andra sidan.

- Jag har också lärt mig mycket om känslor, empati och självreflektion”, berättar han. - De här färdigheterna är viktiga när man arbetar med unga.

Han arbetar mycket med finländska unga, men i Kalajoki finns det också flera unga som har flyttat till Finland tillsammans med sina föräldrar, och med dem får Bonnet lätt kontakt.
- Eftersom jag själv också kommer från utlandet har vi liknande erfarenheter.

Internationella erfarenheter för unga i Kalajoki

Adrian Bonnet upplever också att han har fört internationell kompetens till Kalajoki, och hans tidigare utbildning i statsvetenskap har varit till hjälp. Till exempel har det känts naturligt för honom att skriva bidragsansökningar, och Bonnet har också fått i gång projekt där unga har erbjudits internationella erfarenheter.

- Här har det funnits utbytesprogram för studerande på andra stadiet och i gymnasiet, men ingen internationell verksamhet utanför skolan. Jag var den första som tog in internationella projekt i ungdomsarbetet, och jag har kanske bidragit med nytt tänkande och innovationsförmåga, säger han.

Han har till exempel tagit med många ungdomsgrupper på utlandsresor där de unga får lära sig internationella färdigheter, från att boka tåg och hotell till att lära sig använda kollektivtrafiken i stora städer.

- Det är alltid rörande att se hur de unga får uppleva de små sakerna för första gången, som att gå till Starbucks eller KFC eller att smaka tiramisu, säger han.

- Det här kanske inte verkar vara de mest ’intellektuella’ mångkulturella upplevelserna, men för unga verkar det vara viktigt att de kan identifiera sig med jämnåriga i Centraleuropa.

Han tror att internationella erfarenheter också lär unga att anpassa sig och vara flexibla, när de utomlands möter ungdomsgrupper vars vanor skiljer sig från de finländska ungdomarnas.

Arbetsförhållandena och naturen får honom att stanna i Finland, avståndet är ibland en utmaning

När det gäller att locka internationell kompetens till Finland talar man ofta om dragningskraft, kvarhållningskraft och pushfaktorer. Begreppen syftar på faktorer som lockar människor till Finland, får dem att stanna här eller eventuellt får dem att vilja lämna landet.

Om internationalitet, den nordliga förtrollningen och norrskenet lockade Bonnet till Kalajoki, vad är det då som har fått honom att stanna där redan i sju år?

- Arbetsförhållandena är helt klart nummer ett, i Finland är det verkligen behagligt att arbeta, säger han.
Till sin egen förvåning har han också lärt sig att tycka om naturen. Bonnet berättar att han kommer från en mycket liten by i Frankrike och att han tidigare alltid hade tyckt att naturen var tråkig.

- I Finland har jag uppskattat människors förhållande till naturen. Här är naturen en allierad och inte en fiende som måste besegras. Jag tycker om närheten till naturen och naturtjänster såsom vandringsleder.

Norrsken ser han också ett par gånger om året.
- Jag är inte helt nöjd eftersom det i grannkommunerna finns dussintals fina norrskensnätter, men här vid havet är det ofta molnigt, vilket försämrar sikten, skrattar Bonnet.

Det som skulle kunna få honom att lämna landet är att Finland och Kalajoki ligger ganska långt från Centraleuropa där Bonnets släkt och många av hans vänner finns. Dessutom är Kalajoki en ganska liten rt där det sociala och kulturella utbudet är begränsat.

- Det är ganska svårt att till exempel gå ut på en bar under helgen och tänka att man ska lära känna nya människor.

Adrian Bonnet rekommenderar varmt att ge sig i väg som volontär.
- Jag är ett levande exempel på att det kan förändra livet. Jag skrev under ett avtal för ett år och sju år senare är jag fortfarande här. Jag har hittat en partner, ett arbete och en ny riktning i karriären. Det är något stort och positivt.

Text: Esa Salminen