Samarbetet mellan bildningssektorn och elev- och studerandevårdstjänsterna för våra barns bästa

I denna översikt beskrivs den gemensamma elev- och studerandevården vid de svenskspråkiga läroanstalterna till den omfattning det finns information om det svenskspråkiga nuläget. Samtliga utbildningsformer som elev- och studerandevårdslagen omfattar har beaktats. I översikten behandlas hur den gemensamma elev- och studerandevården leds, utbildningsanordnares elev- och studerandevårdsplaner, den läroanstaltsspecifika elev- och studerandevårdsgruppens verksamhet samt innehåll och verksamhet inom den gemensamma elev- och studerandevården. I översikten har sammanställts information från rapporter, statistik och enkäter som producerats av olika aktörer. Dessutom har underlaget kompletterats med separata datainsamlingar riktade till rektorer/chefer och till elev- och studerandevårdstjänsternas personal. I utredningen har uppgifter om elev- och studerandevården samt om barns, elevers och studerandes välbefinnande åren 2018–2025 granskats.

Med den gemensamma elev- och studerandevården avses en verksamhetskultur och åtgärder som innebär att man inom hela läroanstalten främjar de studerandes lärande, välbefinnande, hälsa, sociala ansvarstagande, växelverkan och delaktighet samt en sund, trygg och tillgänglig studiemiljö. Den gemensamma elev- och studerandevården är en gemensam uppgift för alla yrkesverksamma i läroanstaltsgemenskapen. Genom det gemensamma elev- och studerandevårdsarbetet stärker man samhörigheten och påverkar verksamhetskulturen vid läroanstalten så att både studerande och personal trivs och mår bra. Via arbetet kommer man åt att minska på känslor av ensamhet och utanförskap, förekomsten av mobbning, trakasserier, diskriminering och våld samt stärka grupptillhörigheten och skolengagemanget.

Utifrån utredningen kräver begreppet gemensam elev- och studerandevård fortfarande förtydligande för att skapa en förståelse för allt vad detta arbete innefattar. Gemensamt elev- och studerandevårdsarbete förutsätter gemensamma diskussioner, att man förbundit sig till gemensamma mål och verksamhetsmodeller samt att hela personalen, barn, elever, studerande och vårdnadshavare är delaktiga i arbetet. Det vore också viktigt att alla aktörers resurser och möjligheter att delta i det gemensamma elev- och studerandevårdsarbetet stöds.

Enligt utredningen finns det variation i ledningen, genomförandet, utvärderingen och samarbetet kring det gemensamma elev- och studerandevårdsarbetet. På vissa håll genomförs arbetet enligt lagen, medan det på andra håll fortfarande finns stora utvecklingsbehov och arbetet befinner sig i ett planeringsskede. Fokus inom elev- och studerandevårdsarbetet ligger på det individuella och åtgärdande arbetet, inte på det förebyggande och gemensamma elev- och studerandevårdsarbetet som i enlighet med lagen är det man i första hand ska betona.

Tydliga strukturer och ett fungerande ledarskap stöder en framgångsrik gemensam elev- och studerandevård. För att lyckas med arbetet och ha ett fungerande samarbete behövs en tydlig arbetsfördelning där man tillsammans kommer överens om de anställdas ansvarsområden och roller. Regelbundet och systematiskt arbete inom den läroanstaltsspecifika studerandevårdsgruppen med beaktande av olika parters delaktighet samt en konkret elev- och studerandevårdsplan hos utbildningsanordnaren är centrala verktyg för det gemensamma elev- och studerandevårdsarbetet. Det är också bra att tydliggöra verksamheten och arbetsfördelningen mellan de olika elev- och studerandevårdsgrupperna (styrgruppen för elev- och studerandevården, den läroanstaltsspecifika elev- och studerandevårdsgruppen, den sektorsövergripande expertgruppen).