Årsklasserna och utbildningen på andra stadiet

En kraftig minskning av antalet barn i Fin­land och en minskad årsklass har på många sätt en stor inverkan på utbildningssektorn. I många regioner och kommuner har man redan under hela 2000-talet slagit samman eller lagt ner framför allt små skolor i jämn takt och antalet skolor har minskat med knappt 50 procent mellan åren 2000 och 2022 i hela landet. Under den här perioden ökade antalet barn/skola i medeltal och skolorna blev allt större från i medeltal 145 elever/skola år 2000 till 260 elever/skola år 2022. De svenskspråkiga skolorna har minskat med 35 procent under samma period och antalet barn/skola i medeltal har ökat från 106 elever/skola år 2000 till 164 elever/skola år 2022.

Ett stort intresse för att bevara och stödja det svenska språket och kulturen syns genom att många föräldrar idag registrerar sina barn som svenskspråkiga, men också genom att de väljer en svenskspråkig skola för sina barn, oberoende av det registrerade modersmålet. Intresset för den svenskspråkiga skolan, liksom det totala elevantalet inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen, ökade under 1980- och 1990-talet och resulterade i en situation där det i regel skrivs in fler barn i de svenskspråkiga skolorna än vad det finns svenskspråkiga barn enligt Statistikcentralen.

Årsklassen i de svenskspråkiga skolorna, det vill säga antalet elever i medeltal per årskurs 1–9, var omkring 3 940 elever (Åland ingår) år 2022. Samma år gick totalt 3 759 elever i årskurs 1 i de svenskspråkiga skolorna. Samtidigt var antalet 7-åringar med svenska som registrerat modersmål enligt Statistikcentralens officiella statistik något lägre. Skillnaden mellan antalet elever i årskurs 1 och antal barn som är svenskregistrerade har under de senaste åren varierat med mellan 290 och 430 elever eller 8–12 procent av årsklassen per år. Naturligtvis förekommer det och ingår i beräkningen också en rörelse i motsatt riktning så att svenskregistrerade barn börjar i finskspråkig skola. Förutom elevtillskottet (netto) på ca 11 procent, så måste man dessutom komma ihåg att en relativt stor andel av barnen i de tvåspråkiga familjerna har registrerats som svenskspråkiga redan från födseln.

På orter som är starkt svenskdominerade med få tvåspråkiga familjer är tillskottet av elever med finska som modersmål förhållandevis litet i relativa tal, medan situationen är en helt annan på orter med ett stort antal två- och flerspråkiga familjer. Under de senaste åren har också de svenskspråkiga skolorna fått ett allt större antal elever med ett annat modersmål än svenska eller finska. I en del svensk- och tvåspråkiga regioner som Korsnäs och Närpes är invandringen så stor att den i sig ger ett betydande elevtillskott. Förutom befolkningsprognoserna enligt modersmål måste dessa faktorer tas i beaktande, då man beräknar elev- och studerandeunderlaget för de svenskspråkiga skolorna och läroanstalterna i framtiden. (Finnäs, 2013; Saarela, 2021) För mera information om elevantal och elevernas språkliga bakgrund inom den grundläggande utbildningen se här.

I tabellen nedan presenteras statistiken enligt region och kommun för barn i åldern 7–12 år i förhållande till årskurserna 1–6 för en utjämning av de årliga variationerna. Tillskottet är inte lika stort i alla regioner och kommuner, vilket måste beaktas i de regionala och kommunala prognoserna. Tillskottet av finskregistrerade elever finns i alla regioner med svenskspråkig utbildning, men är av naturliga skäl mera tydlig och framträdande på orter med stark tvåspråkighet. I en del kommuner kommer delar av tillskottet från grannkommunerna om tillgängligheten till svenskspråkiga utbildning är begränsad i regionen (t.ex. Tammerfors). I en del regioner finns det ingen svenskspråkig skola, vilket i praktiken kan leda till en motsatt effekt då svenskspråkiga elever går i finsk skola (anges med minus i tabellen). På starkt svenskdominerade orter med få tvåspråkiga familjer är tillskottet främst elever med ett annat modersmål än finska, eftersom integrationen i sådana kommuner ofta sker på svenska (t.ex. Korsnäs och Närpes). I statistiken för årskurserna 1–6 år 2022 var tillskottet i Österbotten omkring 16 procent och i Nyland och på Åland 11 procent, medan tillskottet i Egentliga Finland var betydligt mindre (3 %).

Tabell: Antal svenskregistrerade 7–12-åringar och antal elever i årskurs 1–6 i den svenskspråkiga grundläggande utbildningen år 2022 enligt kommun.

För att göra en riktgivande prognos över den kommande årsklassen inom den svenskspråkiga utbildningen kan man utgå från storleken på de svenskregistrerade årskullarna som är under skolåldern, men med en ökning för det beräknade tillskottet av elever med andra modersmål än svenska (i medeltal 10,6 % de senaste fem åren). Enligt prognosen kommer antalet nya elever att minska under de närmaste åren, och vara som minst år 2026 med omkring 3 300 elever och år 2029 med omkring 3 230 elever. Antalet svenskregistrerade sjuåringar är till och med under 3 000 åren 2026 och 2029.

Diagram: Antal svenskregistrerade 7-åringar och antal elever i årskurs 1 i den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren 1985‒2022 och prognos för åren 2023‒2029.

Källa: Statistikcentralen. Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst.

Om man utgår ifrån Statistikcentralens prognos som inte beaktar modersmål för att göra en regional prognos över den kommande årsklassen i de svenskspråkiga skolorna på länge sikt så kan man eventuellt utgå ifrån den fördelning (%) av 7-åringarna som vanligtvis förekommit mellan de svensk- och finskspråkiga skolorna i den egna regionen eller kommunen, med beaktande av större lokala förändringar som man kan förutse.    

I den befolkningsprognos som presenteras av Statistikcentralen ingår inte modersmålet som en variabel och dessutom är elevernas/de studerandes skolspråk är inte automatiskt det samma som modersmål. För att få en uppfattning om storleken på den årsklass som i framtiden kommer att söka sig till svenskspråkig utbildning på andra stadiet och i förlängningen till utbildning på högskolenivå kan man utgå ifrån de elever som avslutar årskurs 9 från en svenskspråkig skola – en prognos som görs med utgångspunkt i den svenskspråkiga utbildningen. Sannolikheten för att man efter svenskspråkig grundskola söker sig till fortsatt utbildning på svenska är stor.

Utgångspunkten för den uträknade årsklassen i följande diagram är en framskrivning av antalet elever i årskurserna 1–9 i de svenskspråkiga skolorna. För att få en årsklassprognos som sträcker sig ända fram till år 2037 har en framskrivning även gjorts av antalet födda som har svenskregistrerats enligt Statistikcentralens befolkningsstatistik, med ett tillägg på 10,6 procent för att beakta det beräknade tillskottet till svenskspråkig grundläggande utbildning. Prognosen är riktgivande och baserar sig på att tillskottet fortsätter i samma omfattning och beaktar till exempel inte en ökning i antalet barn med ett annat modersmål som integreras på svenska. 

Enligt prognosen för åren 2023–2037 kommer antalet 16-åringar inom den svenskspråkiga utbildningen att öka inom de kommande åren från att ha varit 3 858 år 2022 till att vara till och med drygt 4 000 år 2025, vilket i stort sett är på samma nivå som det senast var åren 2005–2010. Från och med år 2026 sjunker antalet 16-åringar enligt prognosen, men ännu fram till åren 2028–2029 är antalet 16–18-åringar på en relativt hög nivå. År 2034 kommer antalet 16-åringar inom den svenskspråkiga skolstigen att ha sjunkit till omkring 3 300 enligt prognosen och år 2037 är antalet enligt den här uppskattningen endast omkring 3 230.  

Diagram: Årsklassen åren 1995–2022 och prognos för årsklassen åren 2023–2037 för den svenskspråkiga utbildningen. 

Källa: Statistikcentralen. Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst. 

Ansökan våren 2023

I och med att läroplikten utvidgades har alla under 18 år som avslutar den grundläggande utbildningen skyldighet att söka till fortsatt utbildning från och med våren 2021. I gemensam ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning kan sökanden numera söka till yrkesutbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning med krävande särskilt stöd, utbildning som handleder för examensutbildning (Hux), utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv (TELMA) och folkhögskolornas utbildningar som riktar sig till läropliktiga.

Av de elever som avslutade den grundläggande utbildningen i hela landet våren 2023 sökte omkring 61 750 förstahandssökande till en utbildning som inleddes på hösten och 60 265 antogs (98 %). Av dem som antogs tog 96 procent (57 981 personer) emot sin studieplats.

Omkring 3 145 elever som slutförde den grundläggande utbildningen våren 2023 ansökte i första hand om en studieplats inom den svenskspråkiga utbildningen på andra stadiet direkt samma år. För de studier som inleddes samma höst antogs över 99 procent av de sökande (3 120 antagna) och 97 procent av de antagna tog emot sin studieplats (3 018 studerande). Nästan hälften av alla förstahandssökande till svenskspråkiga utbildningar sökte till utbildningar i Nyland (1 521 sökande). De svenskspråkiga utbildningarna i Österbotten hade 1 275 sökande (omfattar också sökande till Norra Österbotten), vilket motsvarar omkring 40 procent av alla sökande. Åland ingår inte i statistiken om gemensam ansökan.

Diagram: Förstahandssökande i gemensam ansökan (den egentliga ansökan) år 2023 direkt från den grundläggande utbildningen till svenskspråkig utbildning på andra stadiet enligt den region där utbildningen finns.

Källa: Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst.

De svenskspråkiga utbildningarna på andra stadiet hade ungefär lika många sökande och antagna år 2022 och år 2023. Inom några utbildningsområden inom yrkesutbildningen, som de tekniska områdena, sökte och antogs något flera studerande år 2023 än ett år tidigare. Samtidigt minskade antalet sökande och antagna något inom några utbildningsområden, som hälsovård och välfärd. Av alla elever som slutförde den grundläggande utbildningen våren 2023 och sökte till en svenskspråkig utbildning på andra stadiet sökte 64 procent till en gymnasieutbildning och 36 procent till en yrkesutbildning.

Tabell: Förstahandssökande och det totala antalet antagna i gemensam ansökan (den egentliga ansökan) till den svenskspråkiga gymnasie- och yrkesutbildningen (grundexamina enligt område) som inleddes hösten 2022 och 2023.

I hela landet sökte cirka 72 260 till studier för antingen yrkesinriktade grundexamina eller till gymnasiestudier via gemensam ansökan våren 2023. Till yrkesutbildningen sökte i första hand cirka 37 100 personer och till gymnasieutbildningen cirka 35 160 personer. Det här betyder att andelen sökande till yrkesutbildningen var 51 procent och till gymnasieutbildningen 49 procent. Den här statistiken omfattar alla sökande, det vill säga också sådana sökande som inte avslutat grundskolan samma vår.

Till svenskspråkig utbildning sökte 3 378 förstahandssökande våren 2023. Inom den svenskspråkiga utbildningen sökte 38 procent till yrkesutbildningen och 62 procent till gymnasieutbildningen – vilket motsvarar 1 290 sökande till yrkesutbildningen och 2 088 sökandet till gymnasieutbildningen. Det här visar på en tydlig skillnad mellan den svensk- och finskspråkiga utbildningen, nämligen att inom den svenskspråkiga utbildningen är gymnasiebenägenheten betydligt högre än inom den finskspråkiga utbildningen. 

De regionala skillnaderna är stora i fråga om andelen sökande till svenskspråkig gymnasie- och yrkesutbildning. I Nyland sökte totalt 1 605 i första hand till en svenskspråkig utbildning år 2023 och till och med 1 221 av dessa sökte till en gymnasieutbildning (motsvarar 76 %). I Österbotten och Norra Österbotten sökte 1 392 samma år till en svenskspråkig utbildning och av dessa sökte 630 till en gymnasieutbildning (motsvarar 45 %). I Österbotten är det alltså betydligt vanligare att ungdomarna väljer en yrkesutbildning än i Nyland – 55 % i Österbotten jämfört med 24 % i Nyland år 2023. I gruppen Övriga ingår gymnasieutbildningen på språköarna och i de regionerna finns ingen svenskspråkig yrkesutbildning, vilket förklarar varför gymnasieandelen här är 100 procent. Fördelningen mellan gymnasie- och yrkesstudier efter den grundläggande utbildningen är betydligt ojämnare inom den svenskspråkiga utbildningen (60/40) än nationellt (50/50) och de stora skillnaderna kan ha följder också regionalt för sysselsättning och rekrytering.

Diagram: Andelen förstahandssökande både nationellt och till svenskspråkig gymnasie- och yrkesutbildning enligt region i gemensam ansökan våren 2023.

Källa: Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst.

År 2023 var 16–18-åringarna i medeltal omkring 3 600 och årsklassen är enligt prognosen en aning större de kommande åren. Den höga gymnasiebenägenheten, speciellt i Nyland, är ett särdrag för den svenskspråkiga utbildningen. Med undantag för år 2011 har det under hela 2000-talet alltid varit flera förstahandssökande och antagna till gymnasieutbildningen än till yrkesutbildningen inom den svenskspråkiga utbildningen. Årsklassen 16–18-åringar, som är beräknad utgående från de elever som avlagt svenskspråkig grundläggande utbildning presenteras utan Åland i diagrammet, eftersom utbildningarna på Åland inte ingår i gemensam ansökan.

Diagram: Tillströmning till svenskspråkig utbildning på andra stadiet åren 2000–2023.

Källa: Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst.

Hur studiestigarna ser ut för de sökande i gemensam ansökan enligt de sökandes modersmål och i förhållande till utbildningens språk framgår av statistik ovan under rubriken Den svenskspråkiga skol- och studiestigen. I korthet kan man konstatera att utgående från statistiken från gemensam ansökan kan man se att skol- och studiestigen är mera språkligt homogen för de elever som avslutar den finskspråkiga grundläggande utbildningen och för de elever som har finska som modersmål i jämförelse med elever som avslutar den svenskspråkiga grundläggande utbildningen och för de elever som har svenska som modersmål.