I grunderna för gymnasiets läroplan 2019 konstateras att handledningen i gymnasiet kan ordnas i form av studieavsnitt, individuellt och i smågrupper, som kamrathandledning och som en kombination av dessa. I den här artikeln funderar vi på hur man kunde utnyttja smågrupps- och kamrathandledning på ett mer omfattande sätt i gymnasiet.
Händer
Foto: Jasmin Ryynänen

Handledning i små grupper och den möjlighet att utnyttja kamratstöd som denna form av handledning erbjuder har hittills använts i rätt så liten mån i studiehandledningen i gymnasiet även om det är en effektiv form av handledning. Fastän vi studiehandledare eller lärare är kompetenta experter kan vi aldrig ersätta betydelsen som jämlikar har för de gymnasiestuderande. En av de viktigaste utvecklingsfaserna i ungdomen är att söka sig själv och bygga upp sin identitet. Det sker framför allt i förhållande till andra i samma situation, inte i förhållande till vuxna. Arbete tillsammans i smågrupper stärker de studerandes engagemang och aktivitet då alla blir sedda. De kommunikativa färdigheterna utvecklas på ett annat sätt i den här typen av handledning än i individuell handledning eller i handledning som ordnas för hela undervisningsgruppen.

Vad lämpar sig smågrupper för?

Smågrupper kan användas i studiehandledningen i gymnasiet för nästan vilket tema som helst. Alla studerande har nytta av detta arbetssätt. Med tanke på hela årskullen lämpar de sig bäst för självkännedom och framtidsplanering. För att en gymnasieelev ska lära sig att bättre känna sig själv, sina styrkor och intressen samt hitta en riktning för framtiden måste man kunna testa sina tankar i diskussioner med jämlikar. Självkännedom och de egna framtidsdrömmarna är känsliga och personliga teman. På lektionerna med hela klassen kommer man sällan in på särskilt djupa funderingar om dessa teman, medan man i den individuella handledningen inte får höra jämlikarnas åsikter och erfarenheter. Att behandla dessa teman i en mindre grupp för den ungas eget tänkande framåt och ger dem samtidigt erfarenheter av grupptillhörighet. Det blir lättare att söka och hitta styrkor när man kan utnyttja olika funktionella metoder som lämpar sig för smågrupper.

Smågrupper har använts framgångsrikt i gymnasier på många olika sätt. Smågrupper lämpar sig väl som handledningsform till exempel när de studerande

  • lider av motivationsproblem i studierna
  • söker sin egen plats i skolgemenskapen
  • har flyttat till en ny stad utan familjen
  • är nervösa
  • planerar studier utomlands
  • funderar på alternativ för ett mellanår
  • behöver stöd för planeringen av gymnasiestudierna.
Tillbaka upp

Gruppen behöver en handledare

Enligt de studerandes erfarenheter är det mest betydelsefulla med smågrupper att man blir hörd och tröskeln att delta i diskussionen är lägre. Smågrupperna fungerar bäst om den studerande själv har kunnat välja vilken smågrupp han eller hon deltar i. Inom social- och ungdomsarbetet har användningen av handledda smågrupper långa traditioner, och det har också forskats mycket i deras effektivitet.

I gymnasierna kan smågrupper till en början kännas arbetsamma på grund av de stela strukturerna. Med hjälp av fantasi kan man dock genomföra grupperna inom de obligatoriska modulerna för studiehandledning. Vid tre möten i smågrupper hinner man komma djupare in på ämnet självkännedom än på sex lektioner med hela klassen. Om några handledningslektioner med hela klassen uteblir på grund av organiseringen av smågrupperna kan det ändå vara en bättre lösning även med tanke på studerandenas välbefinnande.

I handledningen i smågrupper är handledarens roll viktig, och kamrathandledning sker aldrig av sig själv utan en vuxen. Handledaren ansvarar för att skapa och upprätthålla en trygg atmosfär, och det lönar sig att använda tillräckligt med tid för detta genast i början. Även om gruppen bara samlas några gånger lönar det sig att i början reservera tid för att bekanta sig med varandra och skapa förtroende. Det är det enda sättet att dra nytta av smågrupperna.

Tillbaka upp