Handledningstjänsterna i gymnasieutbildningen utvecklas och genomförs utifrån hur studiehandledningen definieras i lagstiftningen, grunderna för läroplanen, de nationella riktlinjerna och den lokala läroplanen. Gymnasierna ska säkerställa att varje studerande får stöd och handledning när hen gör upp sin individuella studieplan. I den individuella studieplanen ingår en studieplan, en plan för studentexamen och en plan för fortsatta studier och karriären. Läs mer om att ordna handledning i gymnasieutbildningen.
Kuvituskuvassa muki ja muistiinpanot
Foto: Hanna Anttila

I gymnasieutbildningen har den studerande rätt att utöver studiehandledning som läroämne även regelbundet få personlig och annan handledning som motsvarar hens behov och som omfattar handledning i att söka till fortsatta studier (se gymnasielagen 714/2018, 11§). Den studerande ska också ha möjlighet att utveckla sitt arbetslivs- och företagarkunnande (gymnasielagen 714/2018). Målet med individuell handledning är att främja den studerandes engagemang och funktionsförmåga samt hens förmåga att lära sig att lära och hens karriärplaneringsfärdigheter. Följande aspekter ska betonas i handledningen ur den studerande synvinkel:

  • lärande
  • upplevelser av delaktighet
  • stöd i rätt tid i frågor som gäller lärandet och det övriga livet
  • känslan av att bli bemött
  • möjlighet att utveckla färdigheter för att planera sin framtid.

Utbildningssystemet har ett samhälleligt ansvar för att främja smidiga övergångar och förebygga utslagning bland unga, bland annat med hjälp av livslång handledning. Handledningen under gymnasietiden är en del av denna helhet. Den studerande har rätt att få handledning när

  • hen håller på att avbryta gymnasiestudierna för att söka sig till andra studier
  • hens studierätt håller på att upphöra.

Utbildningsanordnaren är skyldig att ordna fortsatt handledning. Om den studerande efter att ha avlagt gymnasiets lärokurs inte har fått en plats för fortsatta studier, har hen rätt att få handledning under det år som följer på året då lärokursen avlagts.

För att genomföra den fortsatta handledningen är det också ändamålsenligt att utreda samarbetsmöjligheterna, till exempel med områdets Navigator. Utbildningsanordnaren utser den instans som erbjuder handledning.

Tillbaka upp

I handledningen möjliggörs de studerandes delaktighet och engagemang i planeringen av sina studier. En välfungerande handledning gör hela gymnasiets verksamhet smidigare och effektivare. Handledningsverksamheten indelas i tre delområden:

  • stöd för fysisk, psykisk och social funktionsförmåga
  • att stärka lärandet och studiefärdigheterna
  • handledning i sociala färdigheter och i karriärplaneringfärdigheter

Som en del av läroanstaltens läroplan utarbetas en handledningsplan, som fungerar som ett verktyg för att utveckla handledningsarbetet både inom gymnasiet och i det regionala yrkesövergripande samarbetsnätverket för handledning. Handledningsplanen utarbetas i ett samarbete, där hela läroanstaltsgemenskapen deltar. De studerande deltar också när läroanstaltens handledningsplan utarbetas. På så sätt säkerställs de studerandes engagemang och delaktighet när tjänster som berör dem planeras. I handledningsplanen beskrivs hur studiehandledningen ordnas i gymnasiet samt målen och utvecklingsobjekten för handledningsverksamheten.

Förutsättningar och synvinklar för handledningsplanen

I handledningsplanen beaktas de centrala förutsättningarna för gymnasiets verksamhetskultur. Dessa presenteras i grunderna för gymnasiets läroplan 2019 och är:

  • en lärande gemenskap
  • delaktighet och gemenskap
  • välbefinnande och en hållbar framtid
  • jämlikhet och likabehandling
  • kulturell mångfald
  • språklig medvetenhet (bl.a. identitetsskapande, integrering i samhället, gestaltning av verkligheten, läroämnenas eget språk, begreppssystem och textbruk).

När gymnasiets handledningsplan utarbetas kan man ur handledningens synvinkel särskilt betona jämlikheten och likabehandlingen mellan de studerande.

Jämlikhet

  • stöd för lärande
  • grundläggande fri- och rättigheter
  • möjligheter till delaktighet
  • hinderfrihet och tillgänglighet
  • individuella behov beaktas och värdesätts

Likabehandling

  • genusmedvetenhet
  • förebygga diskriminering
  • förebygga segregation
  • jämställdhet mellan könen i praktiken

Jämlikheten och likabehandlingen samt andra förutsättningar som ska beaktas i handledningen säkerställs bland annat genom att utnyttja aktuell teknologi och digitala tjänster samt genom att långsiktigt utveckla handledningspersonalens kompetens.

Handledningsplanens innehåll

Handledningsplanen beskriver konkret handledningsverksamhetens innehåll och tidtabeller. Målen för handledningen beskrivs i grunderna för gymnasiets läroplan 2019 i kapitel 4.4 om handledning.

Handledningsplanen innehåller

  • handledningens centrala begrepp,
    • t.ex. studiehandledning, kamrathandledning, hinderfrihet (behov och genomförande av stöd), tillgänglighet, genusmedveten handledning, etappmål och övergångsskeden, handledning
  • handledningens uppgifter och mål
  • handledningens innehåll, metoder och arbetssätt
    • t.ex. centrala verksamhetsmodeller och att gå framåt i olika situationer
  • hur handledningen ordnas
    • handledning under gymnasiestudierna samt fortsatt handledning
  • aktörer inom handledningen och arbetsfördelning
    • stöd åt den studerande när den individuella studieplanen utarbetas och uppdateras
    • tillgång till information: information till studerande och vårdnadshavare om olika handlednings- och stödformer och tidtabeller, studierelaterade evenemang och annat som kan påverka studierna
    • bl.a. mångprofessionellt samarbete vid läroanstalten, gemensamma riktlinjer med planen för studerandevård
    • samarbete med specialundervisningen
  • handledning i övergångsskeden  
    • samarbete med den grundläggande utbildningen, yrkesläroanstalter på andra och högre stadiet och andra utbildningsanordnare samt ordnande av fortsatt handledning
    • den studerandes upplevelse av delaktighet, framtidsorientering och engagemang i den valda studievägen
    • övriga ärenden i anslutning till övergångsskedet
  • handledningens samarbete med arbetslivet och andra utomstående aktörer
  • utvärdering av handledningsverksamheten.
Tillbaka upp

Den individuella studieplanen är ett viktigt verktyg i gymnasiehandledningen. Varje studerande gör i början av gymnasiestudierna upp en individuell studieplan. För detta ändamål ordnas personlig handledningstid för studerande som inleder sina studier vid gymnasiet, så att de får möjlighet att tillsammans med handledaren diskutera faktorer som påverkar utarbetandet av planen. Den individuella studieplanen uppdateras också regelbundet tillsammans med den studerande. Då funderar man samtidigt på vilka samband de val som gjorts och studiernas innehåll har med den studerandes fortsatta studie- och karriärplaner. Man kommer inom gymnasiet överens om vem som har ansvaret för att hjälpa de studerande att göra upp en studieplan och om skyldigheten att följa upp hur studierna framskrider.

I samband med att den individuella studieplanen utarbetas utreds och identifieras det kunnande som den studerande tidigare skaffat. För detta ändamål kommer man tillsammans överens om på vilket sätt kunnande som förvärvats på annat håll identifieras och erkänns. På så sätt säkerställs att alla studerande behandlas jämlikt.

Den individuella studieplanen innehåller

  • en studieplan
  • en plan för studentexamen
  • en plan för fortsatta studier och karriären.

Studieplanen ger den studerande möjlighet att långsiktigt bygga upp sina egna studier och bedöma hur studierna framskrider. De studerande kan ha mycket olika färdigheter att planera sina studier. Därför ska till exempel utvecklingen av de egna färdigheterna i karriärplanering också beaktas som ett självständigt mål för lärandet. Detta underlättar samordningen av gymnasiets övergripande mål. Planen för studentexamen byggs upp under gymnasiestudierna, när den studerandes mål och framtidsplan utformas.

Planen för fortsatta studier erbjuder den studerande möjligheter att bekanta sig med utbudet av fortsatta studier utan könsrelaterade eller andra fördomar, enligt sina egna intressen och planer. I handledningen säkerställs att den studerande har möjlighet att förbereda sig på kontinuerligt lärande samt att skaffa sig mångsidiga färdigheter och utveckla de allmänna arbetslivsfärdigheter som hen behöver i framtiden. Utvecklingen av karriärplanerings- och sysselsättningsförmågan förutsätter att den studerande under sina gymnasiestudier övar sina självutvärderingsfärdigheter och lär sig att identifiera sina egna styrkor och utvecklingsobjekt. 

Studiehandledningen vid gymnasiet byggs upp i en kontinuerlig process efter den grundläggande utbildningen, så att man med hjälp av olika metoder främjar att den studerandes studieplan förverkligas samt livs- och karriärplanering med tanke på livslångt lärande. Redan från början av gymnasiestudierna fördjupas de karriärplaneringsfärdigheter som utvecklats under den grundläggande utbildningen. Lärandet av karriärplaneringsfärdigheter kan struktureras i fyra steg enligt NCGE (National Centre for Guidance in Education) så här:

  • Lärande: inhämtande av färdigheter
  • Tillämpning: påvisande av färdigheter
  • Individualisering: att kombinera lärande och färdigheter
  • Verksamhet: färdigheter förnyas och nya skapas (NCGE 2017: A Whole School Guidance Framework).
Tillbaka upp

I gymnasiet genomförs handledning som ett målinriktat gemensamt arbete. Varje aktör har då sitt eget ansvar och sin egen roll. En förutsättning för detta samarbete är att alla aktörer har skapat en gemensam uppfattning som alla delar om målen och verksamhetssätten. Aktörerna utvärderar handledningsverksamheten tillsammans.

Den studerande

Under studietiden utvecklar den gymnasiestuderande sina färdigheter att lära sig, lär sig att skaffa information om vidareutbildning och arbetslivet och kan göra upp planer som passar bäst för sin utbildnings- och arbetskarriär, Detta gör det smidigare för den studerande att övergå till studier efter gymnasiet och vidare till arbetslivet. Den studerande är en aktiv och deltagande aktör i handledningsprocessen. Hen planerar innehållet i sina egna studier och tidpunkterna för sina studentskrivningar. Den studerande får vid behov handledning och stöd i frågor som gäller hens studier och när hen gör val och fattar beslut om sin framtid. I handledningen bygger den studerande upp sin egen framtid enligt sina individuella önskemål.

Studiehandledaren

Studiehandledaren är en expert inom handledning, som har det huvudsakliga ansvaret för det praktiska ordnandet av studiehandledningen och för den övergripande planeringen och genomförandet. Studiehandledarens uppgift är att hjälpa den studerande att identifiera olika möjligheter till fortsatta studier samt att utveckla den studerandes förmåga att bedöma sina egna styrkor och resurser i förhållande till dessa möjligheter och kommande övergångsskeden.

Studiehandledarens uppgift är att planera lektioner, personliga samtal och samtal i smågrupper, olika inlärnings- eller självutvärderingsuppgifter samt samarbetet med andra läroanstalter och arbetslivet, så att de bildar en enhetlig helhet. 

Rektorn

Rektorn skapar förutsättningar för en framgångsrik handledningsverksamhet. Det är rektorns uppgift att se till att hela personalen är medveten om principerna och målen för genomförandet av handledningen. Rektorn ansvarar också för att handledningens olika delområden utvärderas regelbundet.  

Grupphandledaren

I allmänhet är det grupphandledaren som ansvarar för den studerandes närmsta handledning. Det är grupphandledarens uppgift att se till att studierna för de studerande i gruppen löper smidigt och att de studerande deltar i studierna. Dessutom informerar grupphandledaren de studerande om aktuella frågor om studierna.

Grupphandledarens uppgift är att följa upp hur de studerande i gruppen avlägger kurser, studieframgången för studerande i den egna gruppen och vid behov att reagera så snabbt som möjligt genom att kontakta den studerande och om det behövs också vårdnadshavaren. Gruppledarna har en viktig roll i genomförandet av förebyggande åtgärder och tidigt ingripande. I handledningsplanen för gymnasiet antecknas hur ofta grupphandledaren utöver handledning av gruppen träffar studerande på tu man hand eller i små grupper under gymnasiestudierna. 

Ämnesläraren

Ämneslärarens speciella ansvar inom handledning hör samman med att lära sig att lära och att utveckla studiefärdigheterna. Ämnesläraren handleder de studerande i studierna i det egna ämnet samt inkluderar helheter i sin undervisning som binder ämnet till fortsatta studier och arbetslivet. Den studerandes företagar- och arbetslivsfärdigheter fördjupas i olika läroämnen som en del av studieperioderna.

I undervisnings- och handledningsplanen för gymnasiet beskrivs hur ämneslärarna deltar i utvecklingen och genomförandet av handledningens verksamhetsmodeller (t.ex. diskussioner om utmaningar eller mål för studierna i läroämnet).

Specialläraren

Vid behov samarbetar man med en speciallärare i frågor som gäller studierna. Specialundervisning går bland annat på ut på undervisning i studiefärdigheter och att handleda den studerande i att använda sina egna styrkor i sitt lärande. Med specialundervisning och annat stöd för lärande strävar man efter att möjliggöra en jämlik ställning för de studerande. Ur den studerandes synvinkel är det viktigt att säkerställa att lärandet är tillgängligt, att förebygga inlärningssvårigheter samt att identifiera stödbehoven i ett tidigt skede.

Personalen inom studerandevården

Målet med studiehandledningen vid gymnasiet är att säkerställa att den studerande får handledning och stöd så att hen klarar sig och framskrider i sina studier enligt planerna. För att uppnå målet samarbetar studiehandledaren vid behov med studerandevårdens kurator och psykolog samt med studerandehälsovårdens hälsovårdare och läkare.

Tillbaka upp

Handledningsverksamheten ska utvärderas regelbundet. I bedömningen kan man beakta till exempel följande synvinklar:

  • hur man utgår från de studerande
  • tillgång och tillgänglighet
  • jämlikhet och likabehandling
  • delaktighet, öppenhet
  • tjänsterna och personalens professionalism
  • forskningsbaserad verksamhet.

Det lönar sig att fokusera utvecklingen av handledningen vid gymnasiet enligt resultaten från utvärderingen.

Tillbaka upp

För att konkretisera handledningen och arbetsfördelningen kan man vid läroanstalterna använda olika blanketter. Man kan använda exempelblanketterna nedan som modeller. Exempelblanketterna är varken normgivande eller uttömmande.

Tillbaka upp