Bedömningsordlista för gymnasiestuderande

Bedömning

I bedömningen jämförs de uppnådda resultaten med de uppställda målen. Bedömningen görs enligt en bedömningsskala eller bedömningskriterier. Bedömningen består av respons och ofta också ett vitsord, som beskriver kunskapsnivån. Bedömningen gäller hela lärprocessen och inte bara slutprestationen, som ett prov eller slutarbete. Det innebär att man kan bedöma utgångsnivån i början av en studieperiod, och under studieperiodens gång ge respons som stödjer lärandet och hjälper den studerande att avancera.

Bedömningskriterier

I bedömningskriterierna beskrivs målen för lärandet detaljerat så att målområdena specifieras och olika kunskapsnivåer definieras för varje delområde. Läraren kan motivera sin bedömning och sin respons genom att spegla dem mot kriterierna.

Vitsordsskala

Den enklaste vitsordsskalan är godkänd–underkänd. Den traditionella skalan inom gymnasieutbildningen i Finland uttrycks med siffror från fyra till tio. Skalan kan också uttryckas i poäng eller verbalt, som i studentexamen. Alla skalor går från underkänd prestation till bästa möjliga resultat.

Höjning av vitsord

I enlighet med allmänna anvisningar och skolspecifika rutiner har den studerande möjlighet att höja sina vitsord under gymnasiestudierna och att höja vitsorden på avgångsbetyget eller i studentexamen efter examen.

Betygsättning

Betygsättning syftar på slutbedömningen av en studiehelhet, som uttrycks med ett vitsord. All bedömning är inte betygsättning. I betygsättningen utvärderas de kunskaper som den studerande tillägnat sig i förhållande till målen och bedömningskriterierna, och resultatet uttrycks ofta som ett siffervitsord. Betygsättning och summativ bedömning är närliggande begrepp.

Formativ bedömning

Formativ bedömning är bedömning av den studerandes lärande under studiernas gång. Formativ bedömning har ofta formen av kvalitativ respons, vars mål är att hjälpa den studerande vidare i rätt riktning.

Självvärdering

Självvärdering är bedömning av de egna studierna och det egna lärandet. Dess mål är att medvetet stärka greppet om de egna studierna. Genom självvärdering kan den studerande se över – och vid behov ändra – sina mål och den riktning hen strävar mot. I självvärderingen kan den studerande vid sidan av sin egen värdering även dra nytta av respons från andra.

Självvärderingsfärdigheter

Självvärderingsfärdigheterna har tre dimensioner: reflektion, självvärdering och metakognition. Goda självvärderingsfärdigheter är en central del av väl genomförda studier. Självvärderingsfärdigheter skapar förståelse för den egna beredskapen för studier och hur den kan förbättras.

Kontinuerlig bedömning

Kontinuerlig bedömning är olika former av bedömning och respons som för lärprocessen framåt. Kontinuerlig bedömning innebär dock inte att man kontinuerligt ger vitsord.

Kriteriebaserad bedömning

Kriteriebaserad bedömning är bedömning som sker med hjälp av bedömningskriterier som ställts upp utifrån kunskapsmål. Bedömningskriterierna är tillgängliga för den studerande under hela lärprocessen, vilket även stödjer självvärderingen och styrningen av de egna studierna.

Metakognition

Metakognition är medveten observation och styrning av sin egen hantering av information. Detta är en viktig studiefärdighet.

Mångsidiga prov på kunnande

Mångsidiga prov på kunnande innebär att den studerande får flera möjligheter att på fler än ett sätt visa prov på det kunnande som utgör grunden för vitsordet.

Studiehelhetens innehåll

Studiematerialets innehåll hjälper de studerande att uppnå målen för lärandet. Samma mål kan nås med hjälp av olika typer av innehåll i studiehelheter, vilket syns i form av olika läroböcker.

Studiehelhetens mål

Studiehelhetens mål är de kunskapsmål som beskrivs i läroplanen. De kan gälla kunskaper eller färdigheter. En studerande kan också ha personliga mål. Bedömningen sker i olika skeden av lärprocessen och speglas mot målen.

Inlärningsanalys

I en inlärningsanalys samlas data i en elektronisk lärmiljö baserat på användarens verksamhet. Denna information kan sedan användas för att vägleda studierna och planera undervisningen. Den studerande kan också själv använda den information som analysen ger för att följa framstegen i studierna samt som stöd för självvärderingen.

Lärprocess (studieprocess)

Lärandet som process omfattar olika skeden, såsom studieorientering, inledningsskedet, arbetsskedet (där man lär sig kunskaper och färdigheter) samt prov på kunnandet. Olika former av bedömning stödjer den studerande under hela lärprocessen.

Prov på kunnande

Under och efter en studiehelhet visar den studerande på olika sätt prov på sitt kunnande, det vill säga de kunskaper och färdigheter som hen har tillägnat sig. Kunskapsnivån bedöms i förhållande till de uppställda kunskapsmålen (summativ bedömning). En princip inom gymnasieutbildningen är att kunskapen måste kunna visas på mer än ett sätt (alltså inte endast genom ett slutprov). Även kunskap som införskaffats på annat håll kan räknas till godo.

Respons

Respons i olika skeden av lärprocessen uttrycker hur situationen ser just då och vägleder den studerande vidare i sina studier. Respons kan ges genom diskussion, skriftligt eller på annat sätt, exempelvis som poäng. Respons kan, förutom av läraren, även ges av andra studerande (kamratrespons), externa sakkunniga (sakkunnigrespons) eller den studerande själv (självvärdering).

Reflektion

Reflektion är ett skede i väl genomförda studier där den studerande stannar upp för att begrunda och observera sina studier, sitt lärande och sitt kunnande som helhet och ur ett brett perspektiv i förhållande till målen. Reflektion ökar medvetenheten om studierfärdigheterna och framstegen i studierna, samt hjälper den studerande att få grepp om sina egna studier. Reflektion kan också ske i studerandegruppen.

Gruppbedömning eller respons i grupp

En gruppbedömning är ett bedömningstillfälle gällande en studieperiod som man genomfört tillsammans eller en del av en sådan, där studerandegruppens medlemmar bedömer sitt eget, gruppens olika medlemmars och hela gruppens arbete och kunnande. Gruppbedömning ökar de studerandes medvetenhet om sig själva, sitt eget lärande och sig själva som medlemmar i gruppen.

Summativ bedömning

Summativ bedömning är en sammanfattande bedömning i slutet av en studieperiod eller examen. Summativ bedömning uttrycks som ett godkännande (exempelvis ett diplom) eller ett vitsord.

Kamratbedömning eller kamratrespons

Kamratbedömning eller kamratrespons innebär att studerande i samma position ger respons till varandra. Karatbedömning används under inlärningsprocessen. Den är ömsesidig, och att ge och ta emot kamratrespons är en del av lärprocessen. Att ge ett egentligt vitsord är inte de studerandes utan lärarens uppgift.