Bedömningsordlista för lärare

Absolut bedömning

Absolut bedömning är en form av bedömning där alla studerande bedöms i förhållande till en förhandsbestämd prestationsnivå eller norm. Ett exempel på absolut bedömning är en bedömning enligt tvåstegsskalan godkänt–underkänt.

Adaptiv bedömning

I adaptiv bedömning kan ett prov eller en bedömningsuppgift anpassas till den studerandes kunskaps- och färdighetsnivå med hjälp av ett elektroniskt bedömningssystem. I systemet finns frågor på olika nivåer, som blir svårare eller lättare beroende på den studerandes svar när provet framskrider. Det elektroniska systemet räknar hela tiden ut hur den studerande klarar sig i provet och ger sådana uppgifter som ligger nära den föregående uppgiften som den studerande klarat. Efter provet eller bedömningen beräknar systemet den studerandes kunskapsnivå och ger en skriftlig eller numerisk bedömning.

Bedömning

Bedömning är en jämförelse av de uppställda målen och de uppnådda resultaten. Den gäller alltid målen och hur de har uppnåtts. Bedömningen är också alltid kontextbunden, och dess uppgifter och roll bestäms av sammanhanget.

Bedömningskultur

Bedömningskulturen är en del av läroanstaltens verksamhetskultur. Med bedömningskultur avses läroanstaltens värderingar, normer och gemensamma bedömningsrutiner, som man kommit överens om och som tillämpas i det gemensamma bedömningsarbetet. Förverkligandet av bedömningskulturen följs upp regelbundet.

Bedömningsparadigm

Med bedömningsparadigm avses det tänke- eller verksamhetssätt som kännetecknar bedömningen.

Betygsättning

I betygsättningen fokuserar man på de förvärvade kunskapernas summativitet och på exakt kunskap. Begreppet betygsättning används särskilt när man vill lyfta fram att det är fråga om ett siffervitsord. Studentexamensnämnden använder konsekvent begreppet betygsättning just i ovan nämnda kontext.

Auditering

Auditering är en kvalitetskontroll som sker i enlighet med en viss, på förhand definierad systematik.

Autentisk bedömning

Studerandeorienterad bedömning används som synonym till autentisk bedömning. Vid autentisk bedömning bedöms den studerandes kunskapsnivå i verkliga, praktiska situationer genom så kallad prestationsbedömning.

Benchmarking

Grundtanken bakom benchmarking, det vill säga jämförelseanalys eller analys av förebilder, är att lära sig av andra, utvärdera sin egen verksamhet och ifrågasätta sina egna processer.

Diagnostisk bedömning

Genom diagnostisk bedömning kartläggs i förväg den studerandes förutsättningar att lära sig och hur väl den studerande behärskar de kunskaper och färdigheter som ska bedömas.

Bedömning av framsteg

Bedömning av framsteg är i regel kvalitativ och beskrivande bedömning. Dess syfte är att beskriva för den studerande i vilken mån och hur hen avancerat i förhållande till det uppställda målet.

Formativ bedömning

Formativ bedömning handlar framför allt om bedömning av inlärningsprocessen. Syftet med formativ bedömning är att stödja och styra lärandet samt att ge respons. Formativ bedömning beskrivs ofta som ”bedömning i lärandet eller som stöd för lärandet” (eng. assessment for learning).

Integrerad bedömning

Syftet med integrerad bedömning är att utveckla den studerandes förmåga att lära sig att lära, samt att öka den studerandes delaktighet i bedömningen.

Självvärdering

Strukturerad bedömning av den egna verksamheten kallas för självvärdering.

Självvärderingsfärdigheter

Självvärderingsfärdigheter kan delas in i tre delar: reflektion, självvärdering och metakognition.

Nationellt prov

Ett nationellt prov är ett prov som ordnas för en hel årskull i olika läroämnen och i olika årskurser. Till skillnad från ett slutprov är ett nationellt prov inte en förutsättning för att få ett avgångsbetyg. Nationella prov ordnas exempelvis i Sverige för hela årskullar i olika årskurser.

Kriterium

Ett kriterium är en sorts mätare eller indikator som används för att beskriva kunskapsnivån. Kriterierna ses ibland också som kravnivåer, utifrån vilka de studerandes kunskaper bedöms. Ett kriterium grundar sig alltid på ett uppställt mål.

Kriteriebaserad bedömning

Kriteriebaserad bedömning har setts som en rättvis bedömningsmetod, eftersom bedömningskriterierna är definierade på förhand och grundar sig på mål som ställts upp i läroplanen. Kriteriebaserad bedömning kan vara kvalitativ eller kvantitativ.

Kvalitativ bedömning

Bedömning kan delas in i kvalitativa och kvantitativa bedömning. Kvalitativ bedömning är ofta verbal bedömning. Kvalitativa bedömningsmetoder är exempelvis portfolio, inlärningsdagbok, uppföljning av den studerandes framsteg och bedömningssamtal.

Kvalitativ kriteriebaserad bedömning

I kvalitativ kriteriebaserad bedömning strävar man efter att utreda kvaliteten på lärandet eller kunskaperna i förhållande till de på förhand bestämda kvalitetskriterierna.

Bedömning av mångsidig kompetens

I grunderna för gymnasiets läroplan 2019 anges sex olika delområden inom mångsidig kompetens, som utgör gemensamma mål för alla läroämnen. Målen för den mångsidig kompetensen bedöms som en del av målen för läroämnena.

Metakognition

Med metakognition avses medvetenhet om egna och andras kognitiva funktioner, tänkande, lärande eller kunskaper.

Modul

De obligatoriska och nationella valbara studierna är i grunderna för gymnasiets läroplan strukturerade i moduler på 1–3 studiepoäng, av vilka man lokalt bygger upp studieavsnitt i ett visst läroämne eller studieavsnitt som är gemensamma för flera ämnen.

Mångsidig bedömning

Den studerandes lärande, kunskaper och arbete bedöms på ett mångsidigt sätt. I mångsidig bedömning beaktas utöver kunskaps- och färdighetsmålen även målen för arbetet. I mångsidig bedömning används olika bedömningsmetoder som är ändamålsenliga med tanke på bedömningens uppgifter och läroämnets mål. Den studerande bereds möjlighet att visa sitt lärande och kunnande på olika sätt, mer än en gång och på sätt som är ändamålsenliga med tanke på målen.

Kvantitativ bedömning

Kvantitativ bedömning är bedömning som det är meningsfullt att uttrycka numeriskt. Det vanligaste exemplet på kvantitativ bedömning är summativ bedömning.

Norm

En norm är en skyldighet, föreskrift eller bindande verksamhetsanvisning.

Normbaserad

Med normbaserad bedömning avses att en enskild studerandes resultat jämförs med en norm som utgörs av en representativ referensgrupp.

Lärande

Lärandet är en interaktiv process där en person använder sina erfarenheter så att det sker permanenta förändringar i hens kunskaper, färdigheter och attityder.

Bedömning av lärandet

Bedömning av lärandet är bedömning under lärprocessen. Bedömningen av lärandet är formativ, och dess mål är att stödja och styra den studerandes lärande och ge respons till både den studerande och till läraren.

Lärprocess

En lärprocess är målmedvetet och planerat lärande som framskrider tidsmässigt och steg för steg. Lärprocessen är ett kontinuum, som ofta beskrivs som en stig, där lärandet sker och går framåt via olika skeden. I lärprocessen letar den studerande efter en lösning eller modell för en helhet, testar lösningen eller modellen samt korrigerar den vid behov.

Inlärningsresultat

Inlärningsresultat kan syfta på en enskild studerandes eller en studerandegrupps resultat, som grundar sig på mål som fastställts på förhand.

Utvärdering av inlärningsresultat

I det finländska skolsystemet sker extern utvärdering bland annat som bedömning av inlärningsresultat. Utvärderingen kan gälla kunskaper och färdigheter och kan göras per läroämne, integrerat eller per inlärningshelhet. I Finland utvärderas inlärningsresultaten vanligen utifrån ett urval.

Studiepoäng

Studiepoäng används som grund för dimensioneringen av lärokurserna och de studier som ingår i dem. En studiepoäng beräknas omfatta 19 lektioner på 45 minuter eller 11,4 lektioner på 75 minuter.

Lärokurs

Dimensioneringen av lärokurser och de studier som ingår i dem grundar sig på studiepoäng: en tidigare kurs omfattar två studiepoäng. I gymnasieutbildningen för unga omfattar gymnasiets lärokurs minst 150 studiepoäng. I gymnasieutbildningen för unga ska gymnasiets lärokurs inbegripa minst 20 studiepoäng nationella valbara studier. I gymnasieutbildningen för vuxna omfattar lärokursen 88 studiepoäng, och i utbildning som förbereder för gymnasieutbildningen omfattar lärokursen 50 studiepoäng.

Respons

Respons är en synonym till bedömning. För att respons ska kunna ges eller fås måste man först bedöma hur den studerande har uppnått målet.

Portfolioarbete

Portfolioarbete är en form av arbete vars mål är att stöda lärandet som process. Till ett bra portfolioarbete hör att den studerande beskriver sina egna mål och tankar, testar sina egna idéer och olika alternativ, funderar över frågor och problem samt dokumenterar dessa. Till portfolioarbete hör också att ge och få respons samt kritisk granskning av sitt eget arbete och sina resultat.

Prognostisk bedömning

Syftet med prognostisk bedömning är att förutse en studerandes kommande framgångar i studierna eller förmåga att klara sig i arbetslivet. I det finländska utbildningssystemet har exempelvis studentexamen en prognostisk uppgift.

Slutprov

Ett slutprov är vanligen en förutsättning för slutförande av en viss skolform, exempelvis läropliktsskola, och hela årskullen deltar i provet. Studentexamen är det enda slutprovet i det finländska utbildningssystemet.

Reflektion

Reflektion är strukturerad bedömning av den egna verksamheten.

Shadowing (skuggning)

Shadowing, det vill säga skuggning, är en metod som påminner om jämförelseanalys. Huvudprincipen är att en representant från en annan organisation kommer för att följa med, det vill säga skugga, en viss verksamhetsform. Det handlar också om ömsesidigt lärande och att man vill lära sig nya verksamhetsformer eller jämföra verksamhetsmodeller med en organisation som man vet är bra.

Standard

Med en standard beskrivs hur en prestation förhåller sig till en viss kravnivå, ett exempel, en modell, en norm eller en princip. Standarden är en förhandsdefinierad prestations- eller målnivå, vars förverkligande bedöms med hjälp av kriterier. Med hjälp av en standard kan man i samband med bedömningen visa hur bra eller dåligt den studerande har lyckats i exempelvis ett prov i förhållande till kriterierna.

Relativ bedömning

Vid relativ bedömning jämförs en enskild studerandes kunskaper, färdigheter eller prestationer med prestationsnivån bland andra studerande.

Summativ bedömning

Summativ bedömning är vanligen kvantitativ, sammanställande och klassificerande bedömning. Summativ bedömning genomförs exempelvis i slutet av en studieperiod eller inlärningshelhet. Summativa bedömningar uttrycks oftast med ett siffervitsord, eftersom dess uppgift är att visa hur väl den studerande har uppnått den på förhand definierade kunskapsnivån.

MST-poäng

I fastställandet av poänggränserna i proven i studentexamen används MST-metoden (medeltal av standardiserade totalpoäng) i de ämnen där poängfördelningen tillåter det. MST-poängen beräknas utifrån kunskapsnivån bland examinanderna vid det aktuella och det föregående provtillfället (dvs. höst + vår eller vår + höst). Detta är ett element i studentexamen som hör till relativ bedömning.

Målbaserad bedömning

Målbaserad bedömning är i allmänhet bedömning på systemnivå. I målbaserad bedömning mäter man hur väl den studerande uppnått målen som ställts upp på förhand, exempelvis utifrån läroplanen.

Test

Ett test är ett standardiserat mätverktyg som testats i förväg med ett stort material. Testet genomförs och poängsätts på ett jämförbart sätt, och resultaten rapporteras på samma sätt.

Utbildning på andra stadiet

Med utbildning på andra stadiet avses i det finländska utbildningssystemet gymnasieutbildning eller yrkesutbildning efter grundskolan.

Examensbaserad bedömning

Ett examensbaserat system lyfter fram skolornas resultat, såsom avlagda examina eller hur lång tid utbildningen tar.

Arbetsfärdigheter

Bedömning av arbetet är en del av bedömningen av läroämnet och fastställandet av vitsordet. Arbetet bedöms alltså inte separat från läroämnet. Bedömningen av arbetet grundar sig på de mål för arbetsfärdigheterna som ingår i målen för läroämnet, som definieras i grunderna för läroplanen och preciseras i den lokala läroplanen. Till arbetsfärdigheter hör exempelvis förmågan att arbeta självständigt och tillsammans med andra, att planera och bedöma sitt eget arbete, agera ansvarsfullt och göra sitt bästa samt att kommunicera konstruktivt.

Validitet

Med validitet avses giltigheten eller tillförlitligheten hos en undersökning, en mätares eller en bedömning. Validitet kan delas in i extern och intern validitet. I externa validitetsgranskningar försöker man eliminera faktorer som hotar tillförlitligheten genom att säkerställa att resultaten kan generaliseras för den fastställda populationen. Vid intern validering bedömer man en mätares, undersöknings eller bedömnings egen tillförlitlighet, exempelvis vilka faktorer som har en negativ effekt på tillförlitligheten i mätsituationen och om mätaren mäter det som den är tänkt att mäta.

Kamratrespons/kamratbedömning

Kamratrespons är en form av formativ bedömning som stöder inlärningen. Vid kamratrespons har den som ger och den som får en bedömning samma ställning, och bedömningsresponsen ges som en del av lärprocessen.