En ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar framtid
Delområdena för en hållbar framtid definieras utifrån FN:s Agenda 2030 och har samband med varandra. Med hjälp av agendan eftersträvas globalt en utveckling där människors välfärd och mänskliga rättigheter, det ekonomiska välståndet och samhällenas stabilitet tryggas på ett sätt som är hållbart ur miljöperspektiv. Den förståelse för religioner och åskådningar samt deras varierande betydelse i individens, samfundets och samhällets liv som studerandena får i läroämnet religion tillsammans med de dialogfärdigheter som utvecklas stöder byggandet av en hållbar framtid.
Livsåskådning
Med livsåskådning avses en individuell gestaltning av livet och världen samt deras betydelse, mening och värde. Livsåskådningen är både kunskapsmässig och upplevd, eftersom den medvetet eller omedvetet styr individens existens, tänkande och val. Livsåskådningen utvecklas under hela livet. Processen för att bilda en livsåskådning kan anses vara en viktig del av individens tillväxt och utveckling.
Identitet
Med begreppet avses människans individuella uppfattning om sig själv. Identiteten bildas genom social växelverkan och utvecklas under hela människans liv. Identitetens uppbyggnad påverkas till exempel av kön, ålder, etnicitet, nationalitet och religion eller åskådning. Individens identitet kan också vara starkt bunden till en viss gruppidentitet, till exempel ett religiöst samfund.
Människorättsperspektiv på religioner och åskådningar
När man granskar religioner och åskådningar ur människorättsperspektiv är det viktigt att känna till de mänskliga rättigheterna, deras historiska bakgrund och utgångspunkter samt aktuell tillämpning beträffande religioner och åskådningar. Människorättsperspektivet grundar sig på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. När man till exempel behandlar förhållandet mellan tanke-, religions- och samvetsfrihet och åsikts- och yttrandefrihet måste man beakta förbudet mot missbruk av rättigheter i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna: ingen artikel rättfärdigar verksamhet som syftar till att omintetgöra någon annan rättighet eller frihet som erkänns i konventionen.
Åskådning
I begreppen religioner och åskådningar syftar begreppet åskådning i synnerhet på former av religionslös övertygelse och icke-religiösa åskådningar, såsom sekulär humanism. Som allmänt begrepp kan man med åskådning hänvisa till både religiösa och religionslösa åskådningar. Livsåskådning och världsåskådning kan uppfattas som olika uttrycksformer för åskådningen. Båda dessa omfattar en helhetsuppfattning av verkligheten, dess karaktär, värde och kunskap samt dess möjligheter (se även livsåskådning och världsåskådning)
Språk-, åskådnings- och kulturmedvetenhet
Språk-, åskådnings- och kulturmedvetenheten syftar både på förmågan att vara medveten om mångfalden av språk, åskådningar och kulturer och på förmågan att agera utifrån denna information på ett sätt som främjar likabehandling. En språk-, åskådnings- och kulturmedveten person förstår språkets, åskådningens och kulturens betydelse samt deras roll som en del av individens och gruppernas identitet, och kan kritiskt granska klassificeringar som baserar sig på språk, åskådning och kultur och stereotyper i anslutning till dessa. Till medvetenheten hör förmågan att se vilka faktorer som påverkar utformningen av individens egen ställning och förmågan att förstå strukturella faktorer som påverkar samhället och som främjar och förhindrar jämlikhet mellan språken, åskådningarna och kulturerna. En medveten person förstår också maktställningar i relation till språk, åskådning och kultur samt hur dessa definieras.
Kulturell läskunnighet
Med begreppet avses i detta sammanhang förmågan att tolka, utnyttja, producera och bedöma olika texter som anknyter till olika kulturer och olika kulturformer och som hjälper studeranden att förstå olika former av kulturell kommunikation samt bygga upp sin egen identitet. Kulturell läsfärdighet är en del av multilitteraciteten, och liksom multilitteracitet baserar sig den kulturella läsfärdigheten på en bred uppfattning om texten. Texten kan vara information som uttrycks med hjälp av verbala, visuella, auditiva, numeriska och kinestetiska symbolsystem samt kombinationer av dessa, och texterna kan tolkas och produceras till exempel i skriven, muntlig, funktionell, tryckt, audiovisuell eller digital form. Se även multilitteracitet i anslutning till religioner och åskådningar.
Kulturarv
Med kulturarv avses materiella och immateriella resurser som härstammar från det förflutna och som en viss grupp identifierar som uttryck för sina värderingar, föreställningar och traditioner. Kulturarvet kan vara till exempel föremål, byggnader, samlingar i museer och arkiv, landskap, berättelser, sånger och seder. Kulturarvet anses i allmänhet vara en medvetet producerad kulturpolitisk verksamhet vars mål ofta är att presentera, upprätthålla, bygga och stärka olika gemenskapsidentiteter. Materiella och immateriella resurser som är nära förknippade med religioner kan också anses vara kulturarv, i Finlands kontext till exempel medeltida stenkyrkor eller att sjunga Den blomstertid nu kommer. Begreppet kulturarv hänvisar ofta till Unescos konventioner om skydd av världens kultur- och naturarv samt immateriella kulturarv.
Världsåskådning
Världsåskådning hänvisar till en delad uppfattning om världen. Världsåskådningar kan vara religiösa eller världsliga och uppfattningar om dem har ofta skrivits ner till exempel i heliga böcker, dokument, läror eller trosbekännelser. Världsåskådningen kan anses bestå av en världsbild, det vill säga en uppfattning om världen, epistemologi, alltså en uppfattning om kunskap och dess källor, samt etik, det vill säga ett värdesystem utifrån vilken moraliska anvisningar utarbetas. Världsåskådningar fungerar ofta som grund för olika gemenskaper.
Populärkultur
Med begreppet avses lättförstådda och populära kulturprodukter som ofta produceras av underhållningsindustrin och som är närvarande i människornas vardag. Dessa har ansetts omfatta till exempel filmer, serier, radio- och tv-program, tidskrifter, underhållningslitteratur, populärmusik, reklam och fenomen i sociala medier. Det går inte att dra en strikt gräns mellan populärkultur och högkultur.
Tryggt utrymme
Med ett tryggt utrymme avses i detta sammanhang ett utrymme där alla möts som individer och där man förbinder sig till jämlikhet och likabehandling. I ett tryggt utrymme strävar man efter att ingen ska utsättas för stereotypiska antaganden. I ett tryggt utrymme tillåts varken diskriminering eller hatretorik. Var och en har rätt att uttrycka sig utan att skada andra, lära sig mer och utvecklas samt ge respons.
Religiös och åskådningsmässig allmänbildning
Religiös och åskådningsmässig allmänbildning är en del av den bredare allmänbildningen. Till religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning hör omfattande kunskaper om olika religioner och åskådningar samt mångsidiga färdigheter i att granska åskådningar, möta dem och diskutera dem. Förutom kunskaper och färdigheter omfattar religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning reflektion över det egna tänkandet och den egna livsåskådningen samt färdigheter för etiskt aktörskap i ett religiöst och livsåskådningsmässigt mångfacetterat samhälle.
Religionslöshet
Med begreppet avses livsåskådning samt seder och bruk som inte är religiösa. Religionslöshet i sig innebär inte en negativ inställning till religion, men en del av de religionslösa förhåller sig negativt till exempel till kyrkans inflytande i samhället eller religion i allmänhet.
Multilitteracitet i anslutning till religioner och åskådningar
Med multilitteracitet i anslutning till religioner och åskådningar avses färdighet att skaffa, tolka, förena, producera, presentera och utvärdera information och texter om religioner och åskådningar i olika former, i olika miljöer och situationer samt med hjälp av olika redskap. Begreppet har koppling till det vidgade textbegreppet. Texten kan vara information som uttrycks med hjälp av verbala, visuella, auditiva, numeriska och kinestetiska symbolsystem samt kombinationer av dessa, och texterna kan tolkas och produceras till exempel i skriven, muntlig, funktionell, tryckt, audiovisuell eller digital form. Till multilitteracitet i anslutning till religioner och åskådningar hör till exempel förmåga att upptäcka fenomens religiösa och livsåskådningsmässiga dimensioner, att identifiera och förstå religiösa symboler och ritualer samt att uppträda sensitivt på det sätt som olika situationer förutsätter. Se även kulturell läskunnighet.
Dialog mellan religioner och åskådningar
Med begreppet avses en respektfull dialog mellan människor med olika övertygelser. Parterna i dialogen kan representera olika religioner, olika inriktningar inom och tolkningar av samma religion eller icke-religiösa åskådningar. Det kan vara fråga om växelverkan mellan individer eller grupper. Former för dialog är till exempel diskussion om lärofrågor, förhandling om vardagspraxis eller att ordna ett evenemang tillsammans.
Religionernas interna mångfald
Begreppet hänvisar till att religionens former och tolkningar varierar inom varje religion. Mångfald är till exempel religionens olika inriktningar och de former religionen tar i olika kulturer. Till mångfalden hör också hur till exempel ålder, utbildning, samhällelig ställning och kön påverkar religiösa uppfattningar och religiös aktivitet.
Religionskritik
Med begreppet avses att kritisera religion på olika grunder. Kritiken kan gälla till exempel religionens sanningspåståenden (till exempel uppfattningen att det inte finns någon grund för guds existens) eller det som religionen åstadkommit (till exempel uppfattningen att religioner orsakar lidande och underblåser våld). Religionskritik förekommer till exempel inom vetenskap och konst samt i samhällsdebatten.
Religionstradition
Begreppet används ofta i vid bemärkelse när man hänvisar till religiösa världsåskådningar. I läroplanen för religion används begreppet när man hänvisar till fornfinländska religionstraditioner, d.v.s. etniska naturreligioner som förekommit i Finland och som är förknippade med en betydande tidsmässig och lokal variation. Med tanke på läroämnet religion är de betydelser som dessa religionstraditioner får i det finländska kulturarvet också viktiga.
Övertygelse
Med övertygelse avses individens medvetna och grundläggande uppfattning om ett visst ärende eller ärendets natur. Ofta förknippas övertygelsen med religioner och till exempel med övertygelsen om att tron är sanningsenlig, men övertygelse kan också hänvisa till andra livsåskådningsfaktorer, till exempel politiska eller etiska övertygelser.