Vid placeringen av daghemmet eller skolan tas hänsyn till riskfaktorer i omgivningen, såsom buller, luftkvalitet, föroreningar i marken. Därtill beaktas potentiellt farliga miljöer, såsom trafikleder, industrianläggningar, stora kraftledningar, värmecentraler, kemikalielager, vattendrag och branta bergväggar. Byggnaden ska placeras på en plats som är trafikmässigt så säker och tillgänglig som möjligt. Trafiknät som stöder gång, cykling och kollektivtrafik främjar trafiksäkerheten genom att bland annat minska behovet att skjutsa barnen. Idrottsplaner, friluftsområden, lekplatser, bibliotek och andra tjänster ska ligga så att rutten till dem är säker.
Daghems- eller skolbyggnaden ska placeras på en plats som med tanke på trafiken är så säker och tillgänglig som möjligt. I säkerhetsarrangemangen som berör gårdsområdet ska man ta i beaktande flera olika faktorer, såsom trafiksäkerheten, hur gården kan övervakas, hur säkra och trygga lek- och motionsredskapen är samt hur hinderfri gården är.
Gårdar
Gården ska uppmuntra användarna att röra på sig och leka på ett säkert sätt. De centrala aspekterna för detta är trafiksäkerhet, gårdarnas övervakning samt lek- och motionsredskapens säkerhet. Därtill ska kraven på att gården är hinderfri uppfyllas. I synnerhet i daghem har uteområdet stor betydelse, eftersom barnen vistas ute en avsevärd del av vårdtiden.
Sammanpassning av olika användargruppers varierande behov av säkerhet ska beaktas i gårds- och verksamhetsarrangemangen. Säkerheten i samband med gårdsarrangemangen ska också ta hänsyn till att barn och unga i närmiljön eventuellt använder gården som lek- och motionsområde under fritiden, utanför daghemmets och skolans verksamhetstid. I så fall gäller bestämmelserna i konsumentsäkerhetslagen också daghemmets och läroanstaltens omgivning.
Funktioner på gården
En trivsam gård med möjlighet till mångsidiga aktiviteter minskar mobbning, skadegörelse och annat störande beteende. En skyddad gård tydligt indelad i olika områden ger en känsla av trygghet i den dagliga användningen och stöder social övervakning. Byggnaderna, gårdsutrustningen eller växtligheten får inte utgöra synhinder som försvårar områdets övervakning.
I samanvända byggnader räcker det inte alltid med olika verksamhetstider för att garantera säkerheten på gården. Andra säkerhetskrav gäller för barn inom småbarnspedagogiken än för barn i skolåldern. Barn i olika åldersgrupper har olika behov till exempel när det gäller lekredskap. Det är bra att reservera separata områden på gården för olika användargrupper och avgränsa områdena med exempelvis växter. Gårdar i anslutning till samanvända byggnader (småbarnspedagogik och undervisningsväsende) ska planeras så att ett separat kringgärdat område är avdelat för småbarnspedagogik. Områden avsedda för små barn ska helst placeras nära ingångarna. Funktionerna på gårdar vid andra stadiets läroanstalter är annorlunda, eftersom det exempelvis rör sig fordon på gården.
Vid regelbunden användning av andra uteområden, såsom parker, ska rutten dit vara så direkt och säker som möjligt. Ett område i en park som används av en skola eller daghem ska tydligt avskiljas för dess bruk under verksamhetstiderna och inhägnas samt utrustas med lämpliga lekredskap och utemöbler.
Skolornas gårdar ska avgränsas tydligt, så att användarna får en klar uppfattning av gårdens gränser. Inhägnad med staket rekommenderas om det är nödvändigt med tanke på trafiksäkerhet eller andra säkerhetsaspekter. Vid daghem och skolor som har förskolegrupper rekommenderas ett cirka 120 cm högt staket som är svårt att klättra på, bland annat för att förhindra rymningar. Risken med ett högre staket är att barn som lyckats klättra på det faller ner. Staketet kan byggas i trä eller metall och gärna med stående ribbor för att försvåra klättring. Gångportarna i staketet ska vara cirka 1 m breda och därtill ska det finnas en tillräckligt bred bilport för servicetrafik. Portarnas lås ska vara sådana att barn inte enkelt kan öppna dem. För bättre säkerhet kan porten ha att litet tittfönster på barnens höjd. Närmare instruktioner finns till exempel på RT-korten publicerade av Bygginfo Ab.
Med tanke på säkerheten för synskadade personer är det bra att installera en säker bom eller något annat hinder vid gång- och cykelanslutningen från skolgården till gatan, så att det inte går att springa eller cykla direkt ut på körleden.
Trafiksäkerhet och parkering
Gårdens trafiksäkerhet beror på hur byggnaden och dess centrala funktioner är placerade, eftersom det är avgörande för tomtens interna trafikbehov. De huvudsakliga ankomstriktningarna och trafikarrangemangen i närområdet påverkar placeringen av tomtens anslutningar, parkeringsplatser och hämt- och lämningstrafik.
Centrala aspekter i trafiksäkerheten är följande:
- olika trafikformer – fordonstrafik, cykeltrafik, gångtrafik – avskiljs från varandra
- gården där eleverna vistas på rasterna eller leker ute avskiljs från hämt- och lämningstrafiken och parkeringen samt tomtens interna service- och övriga fordonstrafik
- hämt- och lämningstrafiken är ordnad så att behovet av att backa är så litet som möjligt och barnens gångrutter till skolfastigheten är ändamålsenliga och säkra
- anslutningar till övriga tjänster, såsom idrottsplatser, bibliotek, parker osv.
- säkerheten vid olika trafikformers korsningsställen säkerställs genom att reservera tillräckligt med plats och se till att sikten är fri (inga skymmande buskar, konstruktioner, stora stenar osv.)
- trafiken styrs med hjälp av skyltar, trafikmärken, vägmarkeringar, kantstenar osv.
- fordonstrafik till gården hindras med förbudsmärken, portar, stängsel, bommar, pollare osv.
- fordonstrafikens hastighet begränsas med farthinder, sidoförskjutningar, digitala fartvisare osv.
- både fordonsparkeringen och cykel- och mopedparkeringen placeras avskilt från lekgården och tillräckligt med plats reserveras för parkeringarna och de förses med ändamålsenlig utrustning
- bilparkeringen arrangeras så att den inte kräver backning och placeras inte intill byggnadens vägg
- gårdens säkerhet vintertid med snöröjning och annan service säkerställs
- specialarrangemang under eventuella publikevenemang beaktas.
Principen för lämningstrafiken vid skolorna är att barnet stiger ur bilen på en plats därifrån det finns en säker gångrutt till skolgården. Lämningsplatsen kan också ligga längre bort från skolan, förutsatt att de finns en säker gångrutt därifrån till skolan. I daghemmen ska barnen följas in på gården eller in i byggnaden, därför ska plats reserveras också för kortvarig parkering. Genomfart över skol- eller daghemsgården ska inte tillåtas ens för gång- och cykeltrafik. Gården ska helst inte heller användas för parkering ens kvällstid, eftersom gården också då ofta används aktivt av lokala barn och ungdomar.
I planeringsskedet förses tomten med räddningsvägar från fler än en riktning med tanke på brand- och utrymningssituationer. De kan i enlighet med myndigheternas krav vara antingen räddningsvägar eller smalare vägar för ambulans. Användaren ska säkerställa att dessa inte blockeras ens tillfälligt.
Ställena på gårdarna dit man kör ihop snö till högar ska planeras så att de är säkra. Snöhögarna ska inte placeras nära lekplatser eller vid staket som avgränsar gården. Då man placerar snöhögarna ska man dessutom beakta hur de kommer att användas till exempel som pulkabacke så att det är säkert att åka utförs.
Gårdens byggnader, beläggning och utrustning
Brandsäkerhetsbestämmelserna reglerar placeringen av uteförråd och avfallsutrymmen. Gårdsbyggnaderna ska ligga minst åtta meter från själva daghems- eller skolbyggnaden. Om det här kravet inte uppfylls, måste förrådet eller avfallsutrymmet brandsektioneras. Avfallsutrymmena och förråden ska vara enkla att övervaka också utanför verksamhetstiderna med tanke på faran för skadegörelse. Det är viktigt att dessa utrymmen har tillräcklig belysning. Byggnaderna måste vara låsta av brandsäkerhetsskäl. Av hygienskäl måste de ha skydd som hindrar gnagare och fåglar att komma in i dem. Man ska beakta förhindrande av klättring också på dessa byggnaders tak. Man ska också se till att det finns tak som skyddar mot solens uv-strålning och regn på daghems- och skolgårdar.
Möbler och utrustning ska vara svåra att röra på eller fast installerade, så att de inte flyttas exempelvis till lekredskapens skyddsområde eller intill daghemmets stängsel för att göra det möjligt att klättra. Inget sådant material som kan stjälpa och orsaka skaderisk får förvaras på gården.
Lekredskapen ska grupperas så att olika användargrupper tas i beaktande och så att gårdsområdet är fungerande. Det rekommenderas att man placerar lekredskap för mindre och stora barn och redskap för större barn avskilt från varandra och att man reserverar ett eget område för sportredskap. Ny lekutrustning ska uppfylla säkerhetskraven enligt standardserien SFS-EN 1176. Då lekutrustning placeras på gården ska man alltid ta i beaktande kraven som gäller fallskydd och underlag samt lekredskapens skyddsområden och att det inte ska vara möjligt att falla. Man ska se till att lekplatsen underhålls i tillräcklig grad året runt.
Mål och basketställningar som används på gården ska placeras på ett jämnt underlag. Därtill ska det finnas ett ställe som är avsett för säker förvaring av dessa. Mål eller basketställningar som till exempel placerats på ett sluttande underlag eller en snöhög kan falla över barnen då de leker.
Enligt förordningen om säkerhet vid användningen av byggnader ska det i en byggnad och i dess närmaste omgivning finnas ett räcke på de platser där fallhöjden överstiger en halv meter och det finns risk för fall eller felstigning, om inte verksamhetens natur kräver att det inte finns ett räcke. I objekt dit barn har tillträde ska skyddsräcket vid nivåskillnader på över 0,7 meter vara slutet. Räckets skyddande del ska sträcka sig till en höjd på minst 0,7 meter över avsatsens eller stegets yta. Räcket får inte ha vågräta konstruktioner eller ytmönster som möjliggör klättring. Om höjdskillnaden är högst en meter får det i stället för räcke användas andra arrangemang för att förhindra fall eller för att på något annat sätt uppnå den säkerhetsnivå som krävs.
Gårdens ytbeläggning ska väljas så att det inte kommer in stora mängder damm, sand eller motsvarande partiklar som försämrar kvaliteten på inomhusklimatet och ökar behovet av städning. Lokalerna inomhus hålls också renare om skor inte används inne. Det finns olika material för säkerhetsunderlag på marknaden. Växterna på gården får inte vara giftiga, taggiga, irriterande eller allergiframkallande. Planteringarna kan också utgöra skydd mot solens UV-strålning.
Ju yngre barnen som ska använda gården är, desto omsorgsfullare måste alla detaljer planeras och genomföras (t.ex. inga vassa hörn, dräneringsbrunnarnas lock måste vara stängda/låsta, galler- eller andra konstruktioner som möjliggör klättring ska undvikas). På daghemsgårdar ska byggdelar i stål undvikas, eftersom barnen kan fastna med tungan i dem vid kyla. Om tryckimpregnerat virke används ska Säkerhets- och kemikalieverkets (Tukes) begränsningar som gäller lekplatser följas.
Tillräcklig gårdsbelysning underlättar övervakningen, minskar mobbningssituationer, skadegörelse, halk-, fall- och snubbelolyckor samt risken för anlagda bränder. Bra belysning och kontraster i gårdens ytor är speciellt viktiga för synskadade och funktionshindrade, personer med gestaltningsproblem och äldre när de rör sig på gården. Planeringen av uteområdenas belysning ska ta hänsyn till gårdsområdets användningstider under de mörka årstiderna. Särskilt bra belysning behövs vid lek- och motionsområden samt vid ingångar och portar.
En infotavla ska finnas på gårdar som är öppna att användas även kvällstid. På infotavlan ska åtminstone finnas information om det allmänna nödnumret, lekplatsens adress och kontaktuppgifter till underhållet för insamling av fel- och olycksanmälningar. På infotavlan kan också finnas uppgifter om begränsningar som gäller området.