Byggnadens sundhet och säkerhet upprätthålls genom att användaren tillämpar verksamhetssätt som främjar säkerheten, som säkra anskaffningar samt tillräcklig och sakkunnig städning och övriga åtgärder. Byggnadsdelar och apparater ska följas upp och utrymmena underhållas fortlöpande och systematiskt. Säkerhetsnivån ska kontrolleras regelbundet och tillräckliga underhållsreparationer ska utföras. Det är bra att regelbundet se över den dagliga verksamheten också ur säkerhetssynvinkel.

Riskerna i byggnader som används bedöms i fastighetens räddningsplan samt vid den lagstadgade tillsynen av läroanstaltmiljöns hälsosamhet och säkerhet samt av välbefinnandet på arbetsplatsen. Det är även naturligt att bedöma byggnadens och gårdens säkerhet och vilka korrigerande åtgärder som behövs vid analys av inträffade olyckor och tillbud.

Utrymningsvägar får inte blockeras och utrymning hindras genom att förvara saker på dem ens tillfälligt. Korrekt placering av möbler i förhållande till utrymningsvägar ska beaktas särskilt i lokaler med flyttbara möbler. Fordon får inte parkeras på fastighetens räddningsvägar och räddningsvägarna får inte heller blockeras på något annat sätt ens tillfälligt.

En bra säkerhet hos byggnadens konstruktioner kan förstöras genom anskaffning av inventarier eller apparater som inte uppfyller arbets- och brandsäkerhetens eller ergonomins krav. Nya byggnader inreds och utrustas vanligen omsorgsfullt, men inredningsanskaffningar som görs i efterskott kan försämra säkerheten.

Det är enkelt att påverka möblernas och den övriga inredningens brand- och övriga säkerhetsegenskaper i samband med anskaffningen. Det lönar sig alltså att ta hänsyn till säkerhetssynvinklar när upphandlingsanvisningarna skrivs och enbart skaffa säkra produkter avsedda för offentliga byggnader. Dessutom slits och skadas inventarierna och apparaterna, så därför ska deras skick följas upp kontinuerligt.

Byggnadens ägare ska förbinda sig till regelbunden service och årliga samt underhållsreparationer utförda vid rätt tidpunkt. Byggnadens olika delar åldras och slits i olika takt, så att byggnaden samtidigt kan vara i byggtekniskt gott skick, medan de tekniska systemen är föråldrade.

Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) fastställer att det till skolhälsovårdstjänsterna hör att främja en sund och trygg skolmiljö och främja välbefinnandet i skolan samt följa upp detta med tre års mellanrum. Men eftersom tre år är ett för långt mellanrum med tanke på många säkerhetsfaktorer, lönar det sig att göra riskbedömningen till en regelbunden åtgärd som utförs exempelvis i form av en säkerhetsrond i början av varje läsår. Det är även naturligt att bedöma byggnadens och gårdens säkerhet och vilka korrigerande åtgärder som behövs vid analys av inträffade olyckor och tillbud. Det är viktigt att också engagera barnen och de unga i säkerhetens utveckling, för att på så sätt utnyttja deras iakttagelser och samtidigt förbinda dem till en säkrare vardag.

Utöver risker i anslutning till verksamheten, ska byggnadens räddningsplan helst också innehålla riskerna som byggkonstruktionerna innebär och dessa ska bedömas tillsammans med verksamhetens risker. Ofta hänger säkerhetsbristerna nära samman med det sätt på vilket byggnaden används och därför kan säkerhetsnivån förbättras genom att ändra på användningssätten. Vid riskbedömningen är det skäl att tänka på att olika risker har olika konsekvenser och sannolikhet. Om en iakttagen säkerhetsrisk är liten och orsakar bara begränsad skada om den realiseras, kan den eventuellt tolereras. En risk som sannolikt orsakar problem och har allvarliga konsekvenser, ska avlägsnas omedelbart.

Vid utredning av säkerhetsbrister i byggnader som används är det bra att ta hjälp av brandinspektören och byggexperter som kan bestämmelserna samt expertisen hos den kommunala hälsoinspektören. Anvisningar för brandsäkerheten finns bland annat på inrikesministeriets webbplats pelastustoimi.fi.

Tillbaka upp

Även om byggnaderna uppfyller säkerhetsbestämmelserna som gällde vid byggtidpunkten och därmed är säkra i juridiskt hänseende, kan byggnaderna i praktiken exempelvis sakna säkra utrymningsvägar eller vid en brand kan rökgaser spridas okontrollerat inne i byggnaden. Utöver strukturella brister som försvagar brandsäkerheten kan gamla byggnader ibland ha andra konstruktioner som orsakar farliga situationer. Sådana är bräckliga glaskonstruktioner vid passager samt trapp- och räckkonstruktioner som är problematiska med tanke på säkerheten.

Senast i samband med ombyggnadsprojekt ska konstruktionernas säkerhetsbrister åtgärdas. Ibland kan förändringar i byggnadens användning orsaka behov att förbättra exempelvis ventilationen, brand- och räddningssäkerheten, brukssäkerheten eller akustiken. Problem med inomhusklimatet som konstateras i lokalerna ger också anledning till snabb renovering.

Ofta förekommer det tydliga planerings- och byggfel i byggnader och å andra sidan har vissa konstruktionslösningar som tidigare använts allmänt sedermera visat sig vara felaktiga. Konstruktionerna har också småningom slitits och skadats under årens lopp. El-, VVS- och säkerhetstekniska system kan vara föråldrade. Ibland har senare genomförda reparationer orsakat problem, i synnerhet med inomhusklimatet. Asbest är ett exempel på byggmaterial som tidigare användes allmänt, men som senare har förbjudits som hälsovådligt. Asbest förekommer allmänt i golvbeläggning och rörisolering. Till och med i nya byggnader förekommer det brister i hinderfriheten. Fastän personer med rörelsenedsättning har beaktats i planeringen, beaktar tillgängligheten inte nödvändigtvis barn eller personer med hörsel- och synnedsättning.

Små reparationer har inte alltid följt praxis som är viktig med tanke på säkerheten. Reparationer som gjorts efter att byggnaden färdigställts har ofta dokumenterats bristfälligt. Genomföringar av el- och VVS-system eller branddörrars fästen kan sakna brandtätning som hindrar spridning av eld och rök. Ofta finns brandtätningen gömd under ytstrukturerna och därför kan det vara svårt att observera problematiska ställen.

Ibland beror säkerhetsbristerna på funktionella förändringar som gjorts med tiden. Ett exempel på de här är att personalbostäder som tidigare var allmänna i skolbyggnader eller källar- och vindsutrymmen har tagits i bruk som undervisnings- eller administrationslokaler utan ombyggnadstillstånd från byggtillsynen. Dessa utrymmen saknar ofta tillräcklig ventilation, ytorna kan vara dåliga med tanke på brandsäkerheten och utrymningsvägarna bristfälliga.

Gardiner och möbler är särskilt problematiska – det är ofta de som först fattar eld. De är mer lättantändliga än vägg-, tak- och golvytorna och sprider branden snabbt. När textilier och plastmaterial brinner bildas riklig rök och giftiga gaser som vid brand orsakar mer skador och dödsfall än själva elden. Problematiska med tanke på brandsäkerheten är också utställda eller lagrade elevarbeten, leksaker, dekorationer, rekvisita, demonstrationsmaterial, borddukar, konstverk samt donerade möbler.

Tillbaka upp

Som en del av det nationella programmet för inomhusluft och hälsa har Institutet för hälsa och välfärd i samarbete med OAJ och Finlands rektorer sammanställt vilka uppgifter som hör till en rektor då det framkommer att det finns problem som berör inomhusluften i en enhet som hen är chef för. Anvisningen tar fasta på de olika skeden som normalt ingår i processen för att utreda problemet, vilka som deltar i utredningen och vilken roll rektorn har.

Tillbaka upp

Statsrådet godkände 3.5.2018 med statsrådets principbeslut åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028 för att helhetsmässigt främja välbefinnandet och fästa uppmärksamhet vid dem som använder de offentliga byggnaderna. Målet för programmet är att de offentliga lokalerna ska bli sundare samt att effektivera vården och rehabiliteringen för dem som har fått symtom av problem med inomhusluften. Inom programmet har man utvecklat verksamhetsmodellen Sunda lokaler vars syfte är att stödja kommunerna i en proaktiv skötsel av fastigheterna.

Tillbaka upp