Goda kompisfärdigheter är inte något som vi besitter automatiskt, utan var och en av oss behöver övning och uppmuntran åtminstone inom något delområde som färdigheterna omfattar. Men vad är då kompisfärdigheter, hur kan man träna dem och vilka tankar har de unga själva kring kamratskap och ensamhet?
Kuvituskuva, oppilaat istuvat sohvalla

Med kompisfärdigheter avses sociala färdigheter, alltså dem vi behöver i interaktionen och kommunikationen med andra människor. Kompisfärdigheter bygger på självkännedom och självmedkänsla, som ökar tilliten till och empatin gentemot oss själva och andra.

Till kompisfärdigheterna hör bland annat:

  • förmågan att diskutera och uttrycka sig själv
  • förmågan att lyssna till andra
  • förmågan att känna igen sig i andras situationer och att ta andra i beaktande
  • förmågan att uttrycka sina åsikter på ett konstruktivt sätt samt ta hänsyn till och acceptera olika synpunkter
  • förmågan att säga nej
  • förmågan att be om hjälp och att hjälpa andra
  • lojalitet och pålitlighet.

Kompisfärdigheter och sociala färdigheter behövs alltså både när man bekantar sig med nya människor och för att upprätthålla kamratrelationer, men också till exempel i skolan, i parförhållandet och i arbetslivet.

Det krävs övning för att utveckla kompisfärdigheterna och mildra nervositeten inför sociala situationer

Goda kompisfärdigheter är inte något som vi har automatiskt, utan var och en av oss behöver övning och uppmuntran åtminstone inom något delområde som färdigheterna omfattar. En känsla av att man är trygg i sina sociala färdigheter uppnås bara genom att man kontinuerligt övar på dem och genom erfarenhet. Därför är det naturligt att i synnerhet unga upplever att de behöver stöd för dessa färdigheter.

För att öva sina sociala färdigheter behöver man också möjlighet att vara i växelverkan med olika människor. Därför finns det orsak att vara orolig i synnerhet när ett barn eller ung person blir ensam. De som skulle gynnas mest av att träna sina kompisfärdigheter får inte möjlighet till det i samma mån som andra.

Man borde på alla områden i den ungas liv fästa uppmärksamhet vid att stödja kompisfärdigheterna och de sociala färdigheterna; i hemmet, i skolan och i hobbyerna. Det är ändå frågan om en av de viktigaste färdigheterna för mänskligheten.

Ungas upplevelser av ensamhet och kamratskap

”Jag bara inte vet hur man talar med andra. Jag vet inte varför men jag tar kål på diskussionen eller talar för mycket om mig själv och jag vet inte alls vad man ska säga och i vilka situationer”. Anonym – 13–17 år

År 2020 fråga Röda Korset unga som upplever att de är ensamma, vad de själva ser som orsaken till sin ensamhet. Enkäten som delades på nätet besvarades av 520 unga.

En del av utmaningarna som de unga upplevde hade att göra med hur de själva uppfattar att omgivningen förhåller sig till dem: de känner sig inte accepterade i gruppen eller de saknar en känsla av tillhörighet eller tillit till andra. I majoriteten av svaren nämndes ändå utmaningar som gällde de egna sociala och kommunikativa färdigheterna. De unga behöver stöd och uppmuntran för sociala situationer, oavsett om dessa uppfattningar helt och hållet motsvarar verkligheten eller inte.

Bland de ungas svar framhävdes en känsla av otillräcklighet och att man känner sig pressad att vara utåtriktad och intressant. Det här är säkert relaterat till en känsla av osäkerhet som unga upplever, men sociala medier är sannolikt också en bidragande orsak till känslan av att behöva vara intressant. De som får mest följare på sociala medier är de som ter sig mest intressanta och är fyndiga i sina inlägg. Antalet gillanden på sociala medier styr snabbt uppfattningarna om vilket slags beteende som är önskvärt och vilka människor som klarar är framgångsrika.

Sociala situationer orsakar stress

”Jag vet till exempel inte hur jag ska hålla mina händer när jag talar med någon, och jag blir nervös inför andra, liknande situationer.” Man – 13–17 år

I en annan enkät som Röda Korset genomförde i samarbete med Taloustutkimus i januari 2021 svarade hela 33 procent av unga mellan 15 och 24 år att de upplever svårigheter att bli bekanta med nya människor på grund av blyghet eller nervositet inför sociala situationer. Det här är en klart större andel än inom andra åldersgrupper.

Det är alltid spännande att bli bekant med en ny människa, i synnerhet för en ung person. Att skapa relationer till andra människor kräver mod, öppenhet och tilltro till att det nog blir bra. Och även om det inte skulle bli det så gör det heller ingenting.

Nervositeten inför sociala situationer blir ett problem i det skedet då känslan blir så stark att man börjar undvika dylika situationer, drabbas av kraftig ångest eller får panikstörningar. Hjälp mot detta fås till exempel av psykoterapi och/eller medicinering. Metoder som man själv kan pröva på för att lätta på nervositeten eller stressen inför en social situation är till exempel olika avslappningsövningar. Man kan också ifrågasätta de negativa antaganden som man kopplar till olika situationer som orsakar spänning och nervositet.

Ett sätt att lätta på känslan av nervositet och spändhet inför sociala situationer är att utmana sig själv och går med i situationerna. På samma sätt kan man också utveckla sina kompisfärdigheter. Då man känner att man lyckas ökar självsäkerheten, och då känns också de sociala situationerna mindre skrämmande.

Skribenter:

Varpu Salmenrinne, sakkunnig i frågor som berör ungas ensamet, Finlands Röda Kors
Maaret Alaranta, koordinator för socialt välbefinnande, Finlands Röda Kors
Niina Junttila, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen