Logik och argumentation i filosofin i gymnasiet

Motiveringar berättar varför ett påstående bör godtas som svar på en fråga. Deras syfte är att förhindra godtyckliga beslut. Vi vill i allmänhet inte tro på någonting eller besluta att göra saker bara slumpmässigt, eftersom det då endast är ett sammanträffande om våra uppfattningar stämmer eller våra beslut är framgångsrika.

Den som framför ett påstående är ansvarig för påståendet och dess följder. Därför bör den som framför ett påstående också motivera det för sin egen skull. Man kan alltid kräva en motivering till ett påstående, om den som framför det förväntar sig att andra ska godta påståendet i fråga eller agera i enlighet med det. Motiveringarna hjälper också den som framför påståendet att bättre förstå vad hen egentligen har påstått. Det beror på att motiveringarna kopplar påståendet till den bakomliggande frågan.

Konsistens betyder att påståenden och deras motiveringar är kompatibla. Två påståenden som motsäger varandra kan inte vara sanna samtidigt. Om det finns tillräckliga motiveringar till något som motsäger ett påstående, är påståendet inte berättigat. Konsistens med påståendet är ett nödvändigt, men inte ännu tillräckligt villkor för goda motiveringar. Utöver konsistens måste en god motivering innehållsmässigt stödja påståendet, alltså vara relevant. Med andra ord måste motiveringarna vara relevanta för påståendet som ska motiveras.

Relevanta motiveringar måste åtminstone öka påståendets trovärdighet eller sannolikhet jämfört med något annat alternativ som strider mot påståendet i fråga. Om motiveringarna passar precis lika bra ihop med påståendet som med alternativ som strider mot det (t.ex. ett motsatt påstående), är det inte berättigat att säga att motiveringarna stöder påståendet.
 

Undervisningstips

1. När det gäller motiveringar till påståenden är det viktigt att förstå hurdana motiveringar som duger för att påståendet ska godtas. Alla påståenden kan inte motiveras på samma sätt. Motiveringarnas sanningsenlighet är ofta en empirisk fråga, som inte anknyter till egentliga motiveringsfärdigheter, det vill säga till förmågan att identifiera hurdana motiveringar som skulle stödja ett påstående. Därför kan och bör man öva på att ge motiveringar även med helt fiktiva exempel, så att man kan fokusera på motiveringens form.

Nedan ges några exempelpåståenden, som de studerande ska hitta på bra motiveringar till. De motiveringar som ges bedöms enligt huruvida de skulle kunna påverka åhöraren, om de var verkliga. På så sätt riktas uppmärksamheten mot hur olika typer av påståenden kan motiveras.

1. Lilla My skulle vinna över Snusmumriken i diskobowling.
2. Det skulle vara en dålig idé att resa till Andromedagalaxen, även om det var möjligt.
3. Sokrates stal en vintunna till sin 30-årsfest.
4. Stålmannen skulle vara en otrevlig och oärlig figur om han inte hade superkrafter.

2. Vikten av motiveringar och konsistens kan åskådliggöras exempelvis genom att lyfta fram problemen med normativ relativism. Enligt normativ relativism bör man tolerera värderingar som står i strid med ens egna, så att de som stöder de andra värderingarna kan följa sina värderingar. Till normativ relativism hör ofta en tanke om att alla värderingar – även moraliska värderingar – är lika bra.

Låt oss tänka oss att en del anser att till exempel stöld och mord är godtagbart, medan andra anser att det inte är det. Den sistnämnda personen skulle knappast säga ”nå, var och en med sitt”. Det beror på att stöld och mord i praktiken står i strid med individens värderingar: hen vill inte ha en värld där levande varelser dödas och egendom stjäls. Normativ relativism, åtminstone i dess enklaste form, är alltså i sig en motstridig hållning.

Att lägga fram rationella motiveringar är också det ärligaste sättet att avgöra moraliska konflikter, det vill säga situationer där människors olika värderingar står i strid med varandra. En situation där någon anser att det är rätt att stjäla och en annan anser att det är fel är just en sådan konflikt. Att lösa denna meningsskiljaktighet på något annat sätt än genom argumentation skulle knappast ge ett tillfredsställande slutresultat. Om exempelvis våld eller ren retorik var bra sätt att lösa sådana här moraliska frågor, skulle en tjuv eller mördare kunna få sin vilja igenom på ett oärligt sätt. Hen skulle kanske vara starkare än andra eller bättre på att uttrycka sig retoriskt. Ett exempel på en starkare person är Thrasymachos i den första boken av Platons Staten.

3. Relevansen i motiveringar kan åskådliggöras genom att tillsammans med de studerande reflektera över den diskussion som G. E. M. Anscombe hade med Ludwig Wittgenstein. Diskussionen finns i Anscombes verk An Introduction to Wittgenstein's Tractatus (1959):

Han [Wittgenstein] frågade mig en gång: ”Varför säger folk att det var naturligt att tänka att solen kretsar kring jorden i stället för att jorden roterar kring sin egen axel?”

Jag svarade: ”Säkert för att det såg ut som att solen kretsar kring jorden.”

”Nå”, frågade han, ”hur skulle det ha sett ut om det hade sett ut som att jorden snurrar kring sin axel?”

Wittgensteins tanke var att båda alternativen skulle se precis likadana ut sett från jorden. Betraktaren skulle i båda fallen ha sett att solen är på olika platser på himlavalvet under dagen. Detta kan i princip förklaras lika bra med att solen kretsar kring jorden som med att solen står stilla men jorden snurrar kring sin axel. Därmed räcker observationen av solens olika lägen inte som motivering till att solen kretsar kring jorden. Den minskar inte det andra alternativets trovärdighet eller sannolikhet. Samma observation passar precis lika bra ihop med båda alternativen.

4. Man kan lyfta fram betydelsen av konsistens i ett påstående och dess motiveringar genom att påpeka att en konflikt logiskt kan leda till vilket påstående som helst. Därmed leder konflikten till meningslöshet. Man kan också bevisa för de studerande att det är möjligt att härleda vad som helst från en konflikt.

Låt oss anta att ett påstående och dess motsats är sanna samtidigt. Påståendena kan vara exempelvis ”Aristoteles är en filosof” och ”Aristoteles är inte en filosof”. Om ett påstående stämmer kan vi alltid berättigat säga att det eller något annat påstående är sant. Om vi exempelvis vet att påståendet ”Aristoteles är en filosof” är sant, så vet vi att påståendet ”Aristoteles är en filosof eller månen består av ost” är sant. Även om månen inte skulle bestå av ost (vilket den ju inte gör) stämmer påståendet ”Aristoteles är en filosof eller månen består av ost”, bara påståendet ”Aristoteles är en filosof” stämmer. Påståendet ”Aristoteles är en filosof eller månen består av ost” är sant om antingen Aristoteles är en filosof eller månen består av ost eller båda är sanna. Det räcker dock med att ett av påståendena stämmer.

Vi har alltså antagit att påståendena ”Aristoteles är en filosof” och ”Aristoteles är inte en filosof” båda stämmer. Därtill vet vi att ”Aristoteles är en filosof eller månen består av ost” stämmer. Men om ”Aristoteles är inte en filosof” och ”Aristoteles är en filosof eller månen består av ost” är sanna samtidigt, kan vi dra slutsatsen att påståendet ”månen består av ost” är sant. Detta kan motiveras på följande sätt. Som vi konstaterade är påståendet ”Aristoteles är en filosof eller månen består av ost” sant om ”Aristoteles är en filosof” eller ”månen bestå av ost” eller båda dessa påståenden är sanna. Men om påståendet ”Aristoteles är inte en filosof” stämmer, kan påståendet ”Aristoteles är en filosof eller månen består av ost” vara sant endast om påståendet ”månen består av ost” är sant. Konflikten kan därmed leda till vad som helst. I princip kunde man som disjunktion, det vill säga eller-sats, ha valt vilken annan sats som helst i stället för ”månen består av ost”, till exempel ”jultomten bor på Korvatunturi”.

Om man förklarar detta för de studerande bör man använda åskådliggörande exempel, såsom en krittavla där man kan se meningarna och disjunktionen.
 

Uppgifter

1. I vardagsspråket talar man om olika slags konflikter. Det finns intressekonflikter, klasskonflikter och logiska konflikter. I den formella logiken är en konflikt det värsta som finns. En grupp av påståenden kan ha olika brister, men om den innehåller eller leder till en konflikt, är den felaktig på det värsta möjliga sättet.

Studera de logiska följderna av följande påståenden och bedöm om det finns konflikter mellan dem.

Alla personer hör till samma grupp i filosofi. I gruppen finns ingen som är längre än Kalle. Om Lena var fem centimeter längre än Tim, skulle hon var längre än Kalle. Lea är 150 centimeter lång och kortast i klassen. Endast Tim är bara två centimeter längre än Lea. De andra är på ett annat tiotal.

Modellsvar

I uppgiften nämns fyra studerande: Kalle, Lena, Lea och Tim. Vi vet att Lea är kortast och 150 centimeter lång. Tim är näst kortast. Det vet vi därför att Tim är bara två centimeter längre än Lea och de andra är minst 160 centimeter långa. Lena är näst längst och Kalle är längst. Vi vet också att om Lena var fem centimeter längre än Tim, skulle hon var längre än Kalle.

Det finns en konflikt i den här gruppen av meningar. Lea är 150 centimeter och Tim är 152 centimeter. Lena och Kalle är båda över 160 centimeter, och Kalle är längre än Lena. I den här situationen är det inte möjligt att Lena skulle vara längre än Kalle, om hon var fem centimeter längre än Tim. Motiveringen till detta är att 157 centimeter (Tims längd + 5 cm) är under 160 centimeter.

Ett påstående är alltid ett svar på en fråga. Man förstår påståendet när man vet vilken fråga det besvarar. Samma påstående kan vara svar på flera olika frågor. Därför förutsätter tolkningen att man identifierar vilken fråga som är väsentlig i en situation. Påståendet ”Sara hälsade på Paavo” kan exempelvis besvara följande frågor:

a.    Vad gjorde Sara?
b.    Vem hälsade på Paavo?
c.    Vem hälsade Sara på?

Även motiveringar är kontextbundna på samma sätt. Därtill beror det på situationen hurdan motivering som är bra. Man kan till exempel förbjuda ett litet barn att slå andra med motiveringen att det gör ont. Den här motiveringen är dock inte tillräcklig i en moralfilosofisk diskussion. Det att något gör ont räcker inte för att förbjuda det i alla situationer. Det kan exempelvis göra ont att ge en vaccinspruta, men det betyder inte att läkare eller sjukskötare inte får ge sådana.
 

Undervisningstips

1. Reflektera över hur tolkningen av påstående a. förändras när lyssnaren får påstående b. som tilläggsinformation.

a. Jag och min partner har bestämt att vi inte vill ha barn.
b. Våra barn har haft svårt att godta detta beslut.

Modellsvar: Den förväntade tolkningen av påstående a. är att paret inte tänker skaffa barn alls. I ljuset av påstående b. är detta dock inte möjligt, eftersom de redan har barn. Därför måste påstående a. tolkas så att paret inte längre vill ha med sina barn att göra. Humor baserar sig vanligen på att lyssnarens förväntningar bryts och saker kombineras på ett oväntat sätt.

2. Hitta på ett sammanhang där en åsikt är godtagbar och en annan där den inte är det.

Modellsvar: En godtagbar situation kan exempelvis vara en där åsikten endast beskriver hur den som framför den ser på saken. En situation där talaren kräver att alla ska vara av samma åsikt är däremot inte nödvändigtvis godtagbar på samma sätt. Det är fråga om en sådan situation exempelvis om den som framför en åsikt påstår att hens favoritmusiker objektivt är den bästa i världen.

3. I sitt verk Tractatus logico-philosophicus (1921) framför Ludwig Wittgenstein följande påstående: ”Ett uttryck har en betydelse endast i en mening” (3.314).

Fundera på vad Wittgenstein kan ha menat och på vilka grunder han kan sägas ha rätt eller fel.
 

Uppgifter

4. Läs Samlingspartiets kommunalvalsreklam, enligt vilket ”hjärtat är till höger”:

a.    Framför reklamen påståenden om människans fysiologi?
b.    Handlar påståendet i reklamen primärt om fakta, åsikter eller moraliska ställningstaganden?
c.    Hur påverkar kontexten tolkningen av påståendet?

Modellsvar

a. Nej. Syftet med reklamen är att kommunicera att högerpolitiker är ”hjärtliga”. Man använder alltså hjärtat som en metafor.
b. Skenbart kan reklamen tolkas som att den syftar på samlingspartisternas subjektiva upplevelse av att högerpolitiken känns bra ”i hjärtat”. Genom reklamen strävar man emellertid efter följder för andra människor och för samhället, så det är inte fråga om rena åsikter. Det är alltså mest motiverat att se på detta som ett moraliskt ställningstagande, enligt vilket det är rätt att rösta på Samlingspartiet.
c. När kontexten är valreklam är det naturligt att tolka påståenden som politiska ställningstaganden. I en lärobok i anatomi skulle påståendet tolkas annorlunda.

Man kan hitta slutsatser i en text med hjälp av ordet därför, som naturligt placerar sig framför slutsatser. Även om skribenten inte själv skulle ha använt ordet kan läsaren lägga till det i tanken eller exempelvis skriva det bredvid eller ovanför texten.

Som exempel kan vi ta meningarna: ”Det regnar ute. Det är bäst att ta med ett paraply.” Här framförs ett enkelt argument, även om det kanske inte verkar så vid första anblicken. En av meningarna är en slutsats och den andra är en motivering till den. Man kan hitta slutsatsen genom att testa. Man kan lägga till ordet därför först framför den första meningen och sedan före den andra. Det är bra att notera att man samtidigt måste ändra ordningen på meningarna. Ordet därför bör alltid vara före den senare meningen, eftersom det annars låter konstigt. Vi jämför argumenten så att ordet därför har lagts till på olika ställen:

”Det regnar ute. Därför är det bäst att ta med ett paraply.”

”Det är bäst att ta med ett paraply. Därför regnar det ute.”

Båda kombinationerna är i princip möjliga, men den första känns naturligare och motsvarar bättre meningarnas ursprungliga betydelse. Det att det regnar ute är en motivering till varför man bör ta med ett paraply. Den andra formuleringen låter som att någon drar slutsatsen att det regnar utifrån det att det är förnuftigt att ta med ett paraply. Den ursprungliga talaren verkade emellertid inte göra det. Däremot uppmanar hen att ta med ett paraply.

Utöver ordet därför finns andra kännetecken i texter som kan uttrycka slutsatser. Även de placerar sig naturligt före en slutsats. Hit hör bland annat

För att identifiera en slutsats hjälper det också att känna till sammanhanget (se påståendens kontextbundenhet) och principen om välvilja. Det är alltid bra att fråga sig vilken fråga texten eller talet besvarar.

På motsvarande sätt kan man identifiera motiveringar genom att lägga till exempelvis ordet eftersom, som naturligt placerar sig före motiveringar. För att åskådliggöra detta använder vi igen samma två meningar. ”Det regnar ute. Det är bäst att ta med ett paraply.” Vi jämför argumenten så att ordet eftersom har satts in på olika ställen:

”Eftersom det regnar ute är det bäst att ta med ett paraply.”

”Det regnar ute eftersom det är bäst att ta med ett paraply.”

I de två ovanstående formuleringarna ser man att den första är naturligare och bättre motsvarar den ursprungliga betydelsen. Man måste inte ändra ordföljden när man använder ordet eftersom, men i allmänhet måste man slå ihop meningarna till en.

Förutom ordet eftersom finns andra kännetecken för motiveringar, som oftast placeras före motiveringarna i texten. Hit hör exempelvis:

Undervisningstips

1. Det är bra att öva på att hitta slutsatser och motiveringar med hjälp av texter. Här bör man använda relativt färska texter, där kontexten är känd. Kolumner och opinionstexter passar särskilt bra för uppgiften, eftersom de ofta innehåller argument. De är också lätta för en gymnasist att tolka och förstå. Man kan gärna använda texter som innehåller kännetecken för motiveringar och slutsatser. Det är dock ännu viktigare att öva på att hitta motiveringar och slutsatser även om de språkliga kännetecknen saknas. Här kan man ta hjälp av exempelvis orden därför och eftersom.
    

Uppgifter

1. Vad är det som i första hand påstås i följande argument och hur motiveras argumenten? Är motiveringarna övertygande?

a. Numera koncentreras tillgångarna till allt färre, när man jämför med exempelvis 1950–70-talen. Att tillgångarna koncentreras leder också till ökade inkomstskillnader, eftersom ägande ger bättre avkastning än arbete. Denna utveckling har blivit allt snabbare under de senaste decennierna, vilket har lett till att jämlikheten i samhället har försvagats. Jämlikheten kan endast förbättras genom att ingripa i fördelningen av tillgångar.

b. Gymnasierankningarna har blivit ett årligt samtalsämnet, eftersom medierna älskar topp 10-listor. Det grundläggande problemet med dem är att listningskriterierna är godtyckliga. Det är ju uppenbart att ett gymnasium i genomsnitt klarar sig bättre i studentskrivningarna ju högre medeltal de studerande har när de kommer till gymnasiet. Rankningarna räddas inte ens av att man inkluderar de studerandes nivåhöjning i studentskrivningarna i förhållande till inträdesmedeltalet som ett kriterium. De studerande i de så kallade toppgymnasierna har ju inte riktigt möjlighet att ”höja sin nivå”.

c. Man borde inte ge kvarsittning för mobbning i skolan. Fostrande samtal och stöd för interaktionen i gruppen är mycket effektivare sätt. Det viktigaste är ändå den mobbades rätt att studera i fred, och för detta hjälper inte kvarsittning för mobbaren utan bara det att mobbningen upphör.

d. Det att pojkar klarar sig sämre än flickor i skolan beror inte på att flickor skulle vara smartare än pojkar. Pojkar råkar bara ha många andra intressen och kan därför inte satsa lika mycket på skolarbetet som flickor. Flickor är i stället så lydiga att de gör det som man ber dem om.

Modellsvar

a. Påstående: Flickor klarar sig inte bättre än pojkar i skolan för att flickor skulle vara smartare än pojkar. Motiveringar: Pojkar satsar inte lika mycket på skolarbetet som flickor, eftersom pojkar är intresserade av många andra saker förutom skolan. Flickor satsar på skolarbetet eftersom de är lydigare än pojkar. Svagheter: I texten motiveras inte det att pojkar skulle ha fler intressen vid sidan om skolan, och inte heller det att flickor skulle vara lydigare än pojkar. I texten antas också att lydigt utförande av skolarbetet garanterar framgång i skolan.

b. Påstående: Jämlikheten i samhället kan endast förbättras genom att ingripa i fördelningen av tillgångar. Motiveringar: Jämlikheten i samhället har försvagats, eftersom tillgångarna koncentreras till färre personer än tidigare. Att tillgångarna koncentreras leder till ökade inkomstskillnader, eftersom ägande ger bättre avkastning än arbete. Svaghet: Motiveringarna borde berättigas på något sätt, exempelvis empiriskt.

c. Påstående: Gymnasierankningar är problematiska. Motiveringar: Gymnasierankningarnas listningskriterier är godtyckliga. Ett gymnasiums framgång beror på de studerandes medeltal vid antagningen. Inte heller de studerandes nivåhöjning duger som kriterium för rankningen, eftersom toppgymnasiernas studerande inte kan höja sin nivå. Svaghet: Ett outtalat bakgrundsantagande i texten är att gymnasiet inte påverkar resultaten i studentskrivningarna för sådana studerande som har ett högt medeltal i högstadiets slutbetyg.

d. Påstående: Man borde inte ge kvarsittning för mobbning. Motiveringar: Målet är att mobbningen ska upphöra. Kvarsittning har inte den önskade effekten. Fostrande samtal och stöd för interaktionen i gruppen fungerar bättre än kvarsittning. Svaghet: I texten anges inte på vilka grunder man påstår att fostrande samtal och stöd för interaktionen i gruppen fungerar bättre än kvarsittning.
 

2. Identifiera ett påstående och dess motiveringar i varje stycke:

Sjukdomen covid-19 orsakar en akut luftvägsinfektion vars styrka kan variera från symtomfri infektion till ett mycket allvarligt tillstånd som kräver intensivvård.  En del patienter kan lida av långvariga följdverkningar av covid-19, såsom trötthet, andnöd, hosta samt led- och bröstsmärtor. Man bör undvika sjukdomen.

Coronavirusvaccinet skyddar mot coronavirussjukdomen som orsakas av viruset SARS-CoV2. Coronavaccinationen eliminerar inte helt risken för att få och sprida smitta, men den minskar betydligt utsöndringen av viruset och dess spridning från en människa till en annan. Därför kan coronavaccinerna främja uppkomsten av så kallat indirekt skydd. Genom att ta vaccinet kan du alltså skydda både dig själv och andra.

Tillsammans med andra bekämpningsåtgärder bidrar vaccinationerna avsevärt till bekämpningen av såväl lokala epidemier som hela den globala pandemin. Man bör ta vaccinet så fort det är möjligt.

Källa: Institutet för hälsa och välfärd. Din coronavaccination: hur, varför och när? https://thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar-och-vaccinationer/aktuellt/aktuellt-om-coronaviruset-covid-19/vacciner-och-coronaviruset/din-coronavaccination-hur-varfor-och-nar- (materialet har redigerats) (Läst 24.11.2021)

Modellsvar

Stycke 1: Påstående: Man bör undvika coronavirussjukdomen. Motivering: Sjukdomen har svåra symtom.

Stycke 2: Påstående: Genom att ta vaccinet kan du skydda både dig själv och andra. Motivering: Utsöndringen av viruset minskar.

Stycke 3: Påstående: Man bör ta vaccinet så fort det är möjligt. Motivering: Vaccinerna bidrar till bekämpningen av epidemin.

Det huvudsakliga påståendet i hela texten är att man bör ta coronavaccin.
 

1. Låt oss se på argumenten, vars alla premisser inte har uttalats.

a. Identifiera premisserna och slutsatsen i varje argument.
b. Formulera premisserna för varje argument, som gör argumentet formellt giltigt.
c. Gör en lista över alla premisser och bedöm dem. Stämmer premisserna? Kan de påståenden som framförs i dem motiveras på ett övertygande sätt?

I denna uppgift övar man på att (a) identifiera premisser och slutsatser, (b) formulera formellt giltiga argument och (c) bedöma ett arguments giltighet genom att bedöma premisserna.

Exempel 1: ”Klimatförändringen orsakar torka, att djurarter dör ut, hungersnöd och att stora områden blir obeboeliga för människor. Därför måste vi agera för att bekämpa klimatförändringen.”

Modellsvar

P1: Klimatförändringen orsakar torka, att djurarter dör ut, hungersnöd och att stora områden blir obeboeliga för människor.

Eventuell P2: Man bör undvika torka, att djurarter dör ut, hungersnöd och att stora områden blir obeboeliga för människor.

Slutsats: Vi måste agera för att bekämpa klimatförändringen.

Bedömning av premisserna: Den studerandes eget svar.

Exempel 2: ”Finlands växthusgasutsläpp utgör en väldigt liten andel av hela världens utsläpp. Därför behöver finländarna inte delta i bekämpningen av klimatförändringen.”

Modellsvar

P1: Finlands växthusgasutsläpp utgör en väldigt liten andel av hela världens utsläpp.

Eventuell P2: Endast invånarna i de områden vars utsläpp utgör en stor andel av världens utsläpp är skyldiga att delta i bekämpningen av klimatförändringen.

Slutsats: Finländarna behöver inte delta i bekämpningen av klimatförändringen.

Bedömning av premisserna: Den studerandes eget svar.

Exempel 3: ”Finländarnas koldioxidavtryck per invånare är så stort att om alla konsumerade på samma sätt skulle det leda till att klimatet blev flera grader varmare. Därför måste finländarna minska sitt koldioxidavtryck.”

Modellsvar

P1: Finländarnas koldioxidavtryck per invånare är så stort att om alla konsumerade på samma sätt skulle det leda till att klimatet blev flera grader varmare.

Eventuell P2: Man bör förhindra att klimatet blir flera grader varmare.

Eventuell P3: Människor bör inte konsumera så som de inte vill att andra ska konsumera.

Slutsats: Finländarna bör minska sitt koldioxidavtryck.

Bedömning av premisserna: Den studerandes eget svar.

Exempel 4: ”Finland har minskat sina utsläpp mer än nästan alla andra länder. Finland har alltså redan gjort sin del i bekämpningen av klimatförändringen, och man kan inte kräva mer av oss.”

Modellsvar

P1: Finland har minskat sina utsläpp mer än nästan alla andra länder.

Eventuell P2: Att minska utsläppen är den mest centrala åtgärden för bekämpning av klimatförändringen.

Eventuell P3: Ett land har ingen skyldighet att fortsätta sina åtgärder för att bekämpa klimatförändringen innan andra länder har gjort lika mycket för att främja saken.

Slutsats: Finland har redan gjort sin andel i bekämpningen av klimatförändringen, och man kan inte kräva mer av oss innan andra har gjort lika mycket.

Bedömning av premisserna: Den studerandes eget svar.

Ett bra argument ska uppfylla två villkor:

1. Argumentets premisser ska vara sanna eller åtminstone trovärdiga.
2. Argumentets premisser ska stöda slutsatsen.

Premisserna stöder slutsatsen starkast när det är omöjligt att argumentets slutsats är falsk samtidigt som dess premisser är sanna. Då är argumentet giltigt. Slutsatsen i ett giltigt argument innehåller inte sådan information som inte redan finns i premisserna. Argumentet är hållbart om det är giltigt och premisserna är sanna.

Ett argument kan vara bra även om det inte är giltigt. Exempelvis statistiska argument som baserar sig på induktion kan vara bra, även om de inte är giltiga eftersom slutsatsen säger mer än premisserna. Av denna orsak är induktiva argument också osäkra. Det är möjligt att man i framtiden upptäcker något som bevisar att den induktiva generaliseringen inte är sann. Exempel på induktiva generaliseringar ges i nästa kapitel.
 

Undervisningstips

1. Det kan vara svårt för de studerande att urskilja delarna i ett bra argument eller en bra slutledning. De kan inte nödvändigtvis skilja mellan (1) premissernas sanningshalt och (2) relationen eller länken mellan premisserna och slutsatsen. Därför bör man först lära ut argumentets (logiska) form och först därefter övergå till att öva på bedömning av argument i allmänhet.
2. När de studerande har tillräckliga insikter i skillnaden mellan ett arguments form och innehåll, kan man åskådliggöra giltigheten och hållbarheten med hjälp av exempel. Ett alternativ är att låta de studerande studera två hållbara argument med samma logiska form. Man kan gärna lyfta fram den gemensamma logiska formen och skilja den från argumentens innehåll exempelvis genom att använda något halvformellt uttryckssätt, såsom satsvariabler (exempel på detta finns i uppgifterna). Man kan ännu betona skillnaden mellan giltighet och hållbarhet genom att presentera ett tredje argument, som har samma giltiga logiska form men vars premisser är uppenbart osanna.
    

Uppgifter

1.    Studera argumenten 1–3 och besvara utifrån dem frågorna a–b.

1. Alla studerande i Skolbackens gymnasium kan läsa. Annika studerar vid Skolbackens gymnasium. Därför kan Annika läsa.
2. Alla prinsessor kan räkna. Snövit kan räkna. Därför är Snövit en prinsessa.
3. Alla prinsar kan skriva. Hans är en prins. Därför kan Hans skriva.

a.    Vilka av de ovanstående argumenten har samma form?
b.    Hur skiljer sig det annorlunda argumentets form från de övrigas?
c.    Vilka argument är giltiga?

Modellsvar

Argument 1 och 3 är likadana. Deras form är följande:
Alla medlemmar i grupp A hör till grupp B.
X är medlem i grupp A.
Därför hör X även till grupp B.

Argument 2 har däremot följande form:
Alla medlemmar i grupp A hör till grupp B.
X är medlem i grupp B.
Därför hör X även till grupp A.

Argumenten 1 och 3 kan också uttryckas som ”Om A, så B. A. Därför B”. Argumenten 2 kan också uttryckas som ”Om A, så B. B. Därför A”.

Argument 1 och 3 är giltiga, medan 2 är ogiltigt.

2. Studera argumenten 1–3 och besvara utifrån dem frågorna a–b.

1. En del av eleverna i Skolbackens gymnasium älskar filosofi. En del studerande som älskar filosofi får bra betyg i skolan. Därför får en del studerande i Skolbackens gymnasium bra betyg i skolan.
2. En del prinsessor tycker om äpplen. Alla som tycker om äpplen är vegetarianer. Därför är en del prinsessor vegetarianer.
3. En del prinsar är rädda för vintern. En del av de prinsar som är rädda för vintern är maktgalna. Därför är en del prinsar maktgalna.

a.    Vilka av de ovanstående argumenten har samma form?
b.    Hur skiljer sig det annorlunda argumentets form från de övrigas?
c.    Vilka argument är giltiga?

Modellsvar

Argument 1 och 3 är likadana. Deras form är följande:

En del av medlemmarna i grupp A hör till grupp B.
En del av medlemmarna i grupp B hör till grupp C.
Därför hör en del medlemmar i grupp A till grupp C.

Argumentet är inte giltigt, vilket är enkelt att åskådliggöra med ett Euler-diagram. Argument 2 är däremot giltigt. Dess form är följande:

En del av medlemmarna i grupp A hör till grupp B.
Alla medlemmar i grupp B hör till grupp C.
Därför hör en del medlemmar i grupp A till grupp C.

3.    Studera argumenten 1–3 och besvara utifrån dem frågorna a–b.

1. Ingen studerande vid Skolbackens gymnasium är en utomjording. Alla utomjordingar är intelligenta. Därför är ingen studerande vid Skolbackens gymnasium intelligent.
2. Inga prinsessor tycker om att sjunga. Alla som tycker om att sjunga klarar sig bra i livet. Därför klarar sig inga prinsessor bra i livet.
3. Inga prinsar är våghalsiga. Vissa som är våghalsiga är poeter. Därför är vissa poeter inte prinsar.

a.    Vilka av de ovanstående argumenten har samma form?
b.    Hur skiljer sig det annorlunda argumentets form från de övrigas?
c.    Vilka argument är giltiga?

Modellsvar

Argument 1 och 2 är likadana. Deras form är följande:

Ingen medlem i grupp A hör till grupp B.
Alla medlemmar i grupp B hör till grupp C.
Därför hör ingen medlem i grupp A till grupp C.

Argumentet är inte giltigt, vilket är enkelt att åskådliggöra med ett Euler-diagram. Argument 3 är däremot giltigt. Dess form är följande:

Ingen medlem i grupp A hör till grupp B.
En del av medlemmarna i grupp B hör till grupp C.
Därför hör vissa medlemmar i grupp C inte till grupp A.

4.    Studera argumenten 1–3 och besvara utifrån dem frågorna a–b.

1. Om Annika är flitig under kursen får hon en påteckning för studieprestation. Annika är flitig under kursen. Därför för hon en påteckning för studieprestation.
2. Om Snövit jagas ut i skogen blir hon vän med djur. Snövit jagas ut i skogen. Därför blir hon vän med djur.
3. Om Hans älskar glass, lär han sig att skriva dikter. Hans lär sig inte att skriva dikter. Därför älskar Hans inte glass.

a.    Vilka av de ovanstående argumenten har samma form?
b.    Hur skiljer sig det annorlunda argumentets form från de övrigas?
c.    Vilka argument är giltiga?

Modellsvar

Argument 1 och 2 har samma form. Deras form är modus ponens:

Om A, så B
A
Därför B

3 är annorlunda. Dess form är modus tollens:

Om A, så B
Inte B
Därför inte A

Alla argument är giltiga.

5.    Studera argumenten 1–3 och besvara utifrån dem frågorna a–b.

1. Om Annika är med i skolans nöjeskommitté deltar hon i ordnandet av bänkskuddardagen. Annika deltar inte i ordnandet av bänkskuddardagen. Därför är hon inte med i skolans nöjeskommitté.
2. Om styvmodern har använt sin spegel får Snövit problem. Snövit får inte problem. Därför har styvmodern inte använt sin spegel.
3. Om Hans är stilmedveten anses han se bra ut. Hans är inte stilmedveten. Därför anses han inte se bra ut.

a.    Vilka av de ovanstående argumenten har samma form?
b.    Hur skiljer sig det annorlunda argumentets form från de övrigas?
c.    Vilka argument är giltiga?

Modellsvar

Argument 1 och 2 är likadana. Deras form är modus tollens:

Om A, så B
Inte B
Därför inte A

Argument 3 har däremot formen:

Om A, så B
Inte A
Därför inte B

Denna form kallas för förnekelse av antecedent. Argument 1 och 2 är giltiga, men 3 är det inte.

6.    Studera argumentet nedan och gör uppgifterna a och b utifrån det.

Om jag vet att jag har två händer så vet jag att jag inte är en hjärna i näringslösning.
Jag vet att jag har två händer.
Därför vet jag att jag inte är en hjärna i näringslösning.

a.    Beskriv ovanstående arguments logiska form.
b.    Bedöm argumentets hållbarhet.

Modellsvar

a. Argumentets logiska form är modus ponens:

Om A, så B
A
Därför B

Det handlar om en giltig slutledning.

b. Även om argumentet är logiskt giltigt är det inte uppenbart att det är hållbart. Argumentet baserar sig på antagandet att vi också vet det som logiskt följer av våra kunskaper. Detta antagande kallas för epistemologisk inneslutning. Antagandet är kontroversiellt. I själva verket är argumentets båda premisser kontroversiella, men särskilt det senare. I G. E. Moores filosofi om sunt förnuft godkänns premissen, men den behöver bakgrundsantaganden som stöd, som inte har uttalats i ett argument som formulerats så här.

7.    Studera argumentet nedan och gör uppgifterna a och b utifrån det.

Om jag vet att jag har två händer så vet jag att jag inte är en hjärna i näringslösning.
Jag vet inte att jag inte är en hjärna i näringslösning.
Därför vet jag inte att jag har två händer.

a.    Beskriv ovanstående arguments logiska form.
b.    Bedöm argumentets hållbarhet.

Modellsvar

a. Argumentets logiska form är modus tollens:

Om A, så B
Inte B
Därför inte A

Det är fråga om en logiskt giltig slutsats.

b.  Detta argument är inte heller nödvändigtvis hållbart, av samma skäl som argumentet i föregående uppgift. Argumentet baserar sig på antagandet att vi också känner till de logiska följderna av våra kunskaper. Dessutom är i synnerhet den andra premissen kontroversiell. Det skulle stämma om kunskap krävde att alla logiskt möjliga upphävare utesluts, men de flesta kunskapsteoretiker anser att detta krav är för hårt. I vilket fall som helst kräver den andra premissen tilläggspremisser som stöd.

I bra argumentation kan man använda två typer av motexempel:

1.    Motexempel till ett allmänt påstående eller en definition: ett fall där ett allmänt påstående eller en definition inte stämmer. Påståendet ”Alla svanar är vita” kan exempelvis motbevisas genom att man hittar en svan som inte är vit.
2.    Motexempel till argument: en situation eller ett fall där premisserna för ett argument stämmer, men slutsatsen inte håller. Vi kan till exempel se på följande slutledning:

Om det har regnat på natten är trottoaren våt
Trottoaren är våt
Därför har det regnat på natten

Båda premisserna i denna slutledning kan vara sanna, även om trottoaren är våt av någon annan orsak. Den kan till exempel ha blivit tvättad. Därför kan man formulera en situation där premisserna är sanna men slutsatsen är falsk.
 

Uppgifter

1.    Visa med hjälp av motexempel att följande påståenden är problematiska.

a.    Alla stora filosofer är män.
b.    Välfärd kräver direkt demokrati.
c.    Sådant som ger njutning är moraliskt bra.

Modellsvar

a.    Här räcker det med ett exempel på vilken stor filosof som helst som inte är en man. Goda exempel är bland andra Hypatia av Alexandria, Judith Butler, Simone de Beauvoir eller Martha Nussbaum.
b.    Det verkar som att det finns många stater där välfärden är ganska god men där man i stort sett inte använder direkt demokrati. De nordiska länderna är goda exempel på detta.
c.    Någon kan uppleva njutning genom omoraliska handlingar, såsom mobbning. Därför garanterar njutning inte automatiskt att något är moraliskt gott. En del saker som ger njutning kan också vara moraliskt neutrala. Detta kan exempelvis gälla för musik. Ett musikstycke kan vara bra och estetiskt värdefullt, men det gör det inte automatiskt moraliskt gott.

2.    Visa med hjälp av motexempel att följande argument är problematiska.

a.    Jag simmar och fiskar simmar. Därför är jag en fisk.
b.    En del människor är filosofer och alla filosofer framför gärna argument. Därför framför alla människor gärna argument.
c.    Om en bil får slut på bensin stannar den. Den här bilen har bensin kvar. Därför stannar den inte.

Modellsvar

a.    Det är möjligt att jag kan simma fastän jag inte är en fisk. Till exempel kan många människor simma.
b.    Det kan finnas människor som inte gärna framför argument. Sådana kan exempelvis vara nyfödda barn och munkar som har avgett ett tystnadslöfte.
c.    En bil kan stanna även om bensinen inte tar slut. Till exempel kan någon viktig del i motorn gå sönder.

Läraren bör bekanta sig med nedanstående böcker, och en del av dem kan rekommenderas för längre hunna studerande. Många av böckerna är dock inte direkt lämpliga som läromedel för gymnasiet. En del av verken används i undervisning på universitetsnivå (Haaparanta & Niiniluoto, Kakkuri-Knuuttila, Toulmin). De kan dock ge idéer för undervisningen.

• Normand Baillargeon: Älyllisen itsepuolustuksen pikakurssi (översättning till finska av T. Kilpeläinen, 2011)
• Leila Haaparanta och Ilkka Niiniluoto: Johdatus tieteelliseen ajatteluun (2016)
• Marja-Liisa Kakkuri-Knuuttila (red.): Argumentti ja kritiikki: lukemisen, keskustelun ja vakuuttamisen taidot (1998, 8 tryckningen 2011)
• Kehnojen Argumenttien Kuvakirja. Webbmaterial: https://bookofbadarguments.com/fi/
• Matthew Lipman: Ajattelu kasvatuksessa: Kasvatusfilosofinen johdatus ajattelun taitojen opettamiseen (översättning till finska av T. Kilpeläinen, 2019)
• Arto Siitonen & Ilpo Halonen: Ajattelu ja argumentointi (1997)
• Stephen Toulmin: Argumentit: Luonne ja käyttö (översättning till finska av T. Kilpeläinen, 2015)