I småbarnspedagogiken stärker man barnens färdigheter inom välbefinnande och säkerhet. I småbarnspedagogiken tar man hand om hela gemenskapens fysiska, psykiska och sociala trygghet. Säkerhet och välbefinnande är en del av undervisnings- och fostranssituationerna i småbarnspedagogiken. Målet är att utveckla kunskaper och färdigheter som stöder barnets välbefinnande och säkerhet. Barnets delaktighet är central i skapandet av en säkerhetskultur. Barnen vägleds att agera ansvarsfullt, göra trygga val och bedöma risker bland annat i lek, närmiljön och trafiken. Man hjälper barnen och uppmuntrar dem att be om hjälp om de behöver det.
Säkerhetskompetens
Säkerhetskompetens för barn, elever och studerande
Säkerhet är en betydande delfaktor för välbefinnandet. Eftersom säkerhet är ett brett begrepp som består av många olika faktorer, omfattar även säkerhetskompetens olika kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder. Säkerhetskompetens ingår i läroplansgrunderna för småbarnspedagogiken, för- och grundskolan samt gymnasiet samt examensgrunderna för yrkesutbildning. Den generellt inriktade elevhälsan främjar också elevernas välbefinnande och säkerhet, och ger dem samtidigt modeller för detta.
Man försöker vägleda barnen, eleverna och de studerande att bygga färdigheter för vardagen och för att ta hand om sig själva så att de förstår att de genom sitt eget agerande påverkar välbefinnandet, hälsan och säkerheten för både sig själva och andra. Eleverna uppmuntras att ta hand om sig själva och även förbättra andras välbefinnande. Även undervisningen i färdigheter som anknyter till säkerhetskompetens är språkligt medveten och stärker elevernas multilitteracitet.
Färdigheter som anknyter till säkerhetskompetens är exempelvis
- att förutse och agera i farliga situationer
- att ta hand om sin egen och andras säkerhet i olika situationer
- att kunna söka hjälp
- att röra sig tryggt i trafiken
- brand- och räddningsfärdigheter
- färdigheter för krissituationer och resiliens
- att känna igen viktiga säkerhetssymboler
- att skydda integriteten och personliga gränser
- förmåga att känna igen och ingripa i mobbning, trakasserier, diskriminering och våld
- att agera som konsument
- ansvarsfull användning av informations- och kommunikationsteknik/kunnande inom digital säkerhet och medieläskunnighet.
Säkerheten beaktas i all verksamhet inom förskoleundervisningen. Barnens upplevelse av trygghet baserar sig på ömsesidig respekt och en verksamhetskultur som baserar sig på omsorg. I förskoleundervisningen erbjuds barnen möjligheter att öva på färdigheter som anknyter till hälsa och säkerhet. I förskoleundervisningen vägleds barnen att i enlighet med sina förutsättningar ta hand om sig själva, andra, sina egna saker och den gemensamma miljön. Barnen handleds att agera på ett säkert sätt i näromgivningen och trafiken. De handleds att begära och söka hjälp vid behov. Man övar tillsammans med barnen på att använda tekniska apparater och redskap på ett tryggt sätt.
I den grundläggande utbildningen är helheterna inom mångsidig kompetens en del av undervisningen i läroämnena samt skolans övriga verksamhet och verksamhetskultur. Av delområdena inkluderar i synnerhet helheten Vardagskompetens och att ta hand om sig själv färdigheter för egen och andras hälsa och säkerhet, verksamhet i en teknologiserad vardag samt konsumtion och hantering av den egna ekonomin. Även andra delområden inom mångsidig kompetens, såsom multilitteracitet och digital kompetens, anknyter till säkerhetskompetens.
Skolgemenskapen handleder till att förstå att var och en genom sitt agerande påverkar välbefinnandet, hälsan och säkerheten för både sig själv och andra. Eleverna uppmuntras till att ta hand om sig själva och andra, öva på färdigheter som är viktiga för deras liv och vardag samt öka välbefinnandet i sin omgivning. Under den grundläggande utbildningen lär sig eleverna känna igen och förstå faktorer som främjar och försämrar välbefinnandet och hälsan, betydelsen av säkerhet samt att söka information om dessa. Eleverna får tillfällen att öva på att ta hand om sin egen och andras säkerhet i olika situationer, även i trafiken. De vägleds att förutse farliga situationer och agera på ett ändamålsenligt sätt i dem. De får lära sig att känna igen centrala symboler som anknyter till säkerhet samt att skydda sin integritet och sina personliga gränser.
I den grundläggande utbildningen behandlas säkerhets- och beredskapskompetens i olika läroämnen. Exempelvis i omgivningsläran övar man på främjande av säkerhet och säkerhetsfärdigheter bland annat inom följande delområden: trafik-, brand- och elsäkerhet, olycksfall, förgiftningar, rusmedel, förebyggande av mobbning, fysisk och psykisk integritet samt agerande i situationer som är farliga eller kräver första hjälpen. Även läroämnet hälsokunskap har olika typer av innehåll som anknyter till elevernas säkerhetskompetens och -färdigheter, första hjälpen-färdigheter och förmåga att söka hjälp. I gymnastiken lär man sig bland annat att simma och hur man räddar någon ur vatten, samt arbetsfärdigheter såsom interaktionsfärdigheter och ansvarsfullhet. I huslig ekonomi kan man främja säkerhetskompetens exempelvis i fråga om förebyggande av olyckor och bränder. I fält- och laboratoriearbete i biologi, geografi, fysik och kemi samt bland annat i experimentellt arbete vägleder man eleverna att arbeta på ett tryggt sätt. I läroämnena beaktas även el-, kemikalie- och brandsäkerheten. I samhällsläran vägleder man eleven att förstå betydelsen av demokrati, mänskliga rättigheter och jämlikhet samt uppfatta de rättsliga principerna i samhället. De etiska färdigheter och interaktionsfärdigheter som ingår i åskådningsämnena främjar för sin del framför allt den psykiska och sociala tryggheten. Å andra sidan behandlas många delområden som anknyter till säkerhetskompetens som nämns i helheten av mångsidig kompetens, såsom digital kompetens eller multilitteracitet, i olika läroämnen.
En kulturellt hållbar livsstil och verksamhet i en mångsidig miljö kräver kulturell kompetens som baserar sig på respekt för de mänskliga rättigheterna, färdigheter i respektfull interaktion och metoder för att uttrycka sig själv och sina synpunkter. Utvecklingen av kulturell kompetens och interaktionsfärdigheter, som ingår i mångsidig kompetens, ger beredskap för att förebygga konflikter, förbättrar den psykiska tryggheten och stärker resiliensen.
Med tanke på kunnande inom medborgarberedskap kan man exempelvis i huslig ekonomi främja säkerheten i hemmet och vardagen bland annat genom att se till att familjerna har reservförråd och förråd av vatten. I slöjden lär man sig att i vardagen tillämpa kunskaper och färdigheter genom vilka man bland annat kan tillverka nya produkter eller reparera trasiga produkter. I samhällsläran får eleverna färdigheter för hantering av sitt liv och sin ekonomi. När man studerar ekonomiska fenomen ska man beakta lokala och globala perspektiv.
I gymnasiestudierna utvecklar de studerande sin kompetens inom säkerhet och välbefinnande som en del av mångsidig kompetens, som stöder och fördjupar de specifika kunskaperna i läroämnena. Till helheten mångsidig kompetens hör bland annat kompetens för välbefinnande. Målet med detta delområde är att den studerande aktivt ska verka för välbefinnande och säkerhet för sig själv och andra. I studierna utvecklar den studerande även sina färdigheter att känna igen och förebygga faktorer som försämrar välbefinnandet och säkerheten, såsom utbrändhet, mobbning och trakasserier. Den studerande får färdigheter för att själv söka sig till eller vägleda andra att söka sig till servicesystem vid problem eller undantagssituationer.
Läroämnet psykologi ger färdigheter att fatta beslut som stöder det egna psykiska välbefinnandet och redskap för att förstå olika socialpsykologiska faktorers betydelse i relationer mellan individer och grupper, upprätthållande av konstruktiva relationer och förebyggande av konflikter. I hälsokunskapen är hälsa och säkerhet i miljön ett centralt innehåll i en av läroämnets moduler. I kemi, fysik och biologi övar de studerande på att ta ansvar för den gemensamma säkerheten, så att även den säkerhetskompetens som behövs i arbetslivet utvecklas. I historia och samhällslära lär sig de studerande att tillämpa sitt kunnande i läroämnena för att utvärdera samhälleliga och ekonomiska utmaningar samt se alternativa lösningsmetoder för dem även i framtiden. I samhällsläran studerar man medborgarsamhället, samhällets strukturer och centrala fenomen samt makt, ekonomi och påverkan ur ett finländskt, europeiskt och globalt perspektiv.
Det kunnande som definieras i grunderna för yrkesexamina införskaffas genom praktiska arbetsuppgifter på arbetsplatser och i olika branschspecifika lärmiljöer hos utbildningsanordnarna, såsom arbetssalar, laboratorier, undervisningskök och övningsarbetsplatser. Säkerhetskompetens är en central yrkesfärdighet i alla examina. Olika branscher har olika arbetsförhållanden och miljöer, och därför varierar fokusområdena för säkerhetskompetensen mellan olika examina.
De studerande bekantar sig med branschens säkerhetsbestämmelser, som de ska följa i sitt arbete. För att kunna utföra de praktiska arbetsuppgifterna på ett säkert sätt ska de studerande introduceras till arbetet och arbetsförhållandena samt ergonomiska arbetsställningar, och handledas i användningen och hanteringen av i synnerhet maskiner, utrustning och kemikalier. De studerande får också information om psykisk belastning i arbetet och i synnerhet säkerhetsrisker i serviceyrken.
I yrkesutbildning utvecklar man också färdigheterna för att observera säkerhetsrisker och anmäla avvikelser. Den studerande ska iaktta den ordning och renlighet samt omsorg och försiktighet som arbetet och arbetsförhållandena kräver och som krävs för att upprätthålla säkerheten och hälsosamheten. I många examina ingår också första hjälpen-kunskaper som kompetenskrav. Yrkesexamina ger färdigheter för att kontinuerligt upprätthålla arbets- och funktionsförmågan. Förmågan att ta hand om sin egen arbets- och funktionsförmåga samt förmågan att hela tiden lära sig nytt och utveckla sin egen yrkeskunskap är nödvändiga färdigheter i det föränderliga arbetslivet.
I folkhögskolornas utbildning inom fritt bildningsarbete för läropliktiga (Folkhögskoleåret) är säkerhetskompetensen i synnerhet kopplad till kompetenshelheten Vardagsfärdigheter och livshantering. I denna kompetenshelhet lär sig den studerande att agera säkert i sin livsmiljö och iaktta en hälsosam och säker livsstil.
I utbildningar med fria mål inom det fria bildningsarbetet, exempelvis vid medborgarinstitut och folkhögskolor, kan man lära sig och öva på säkra och ergonomiska arbetssätt i många utbildningar. I utbildningar i undervisningslokaler där det finns särskilda maskiner eller särskild utrustning eller andra särskilda behov ska man lära ut trygga arbetsmetoder under utbildningen. I utrymmena för ämnes- och arbetsundervisning följer man arbetssäkerhetsbestämmelserna och -anvisningarna för respektive läroämne.
Inom grundläggande konstundervisning främjar man elevernas säkerhetskompetens utgående från läroplansgrunderna. Eleverna vägleds att använda olika material, tekniker och verktyg på ett tryggt sätt genom försök, glädje över aktiviteten och uppfinningsrikedom.
I studier i slöjd testar och övar man på färdigheter genom säker användning av olika tekniker, material och verktyg, samt vägleder eleven till säker användning av verktyg och tekniker.
I cirkusstudier lär man sig trygga sätt att träna och arbeta. Balans-, rörelse- och redskapshanteringsfärdigheter, att bekanta sig med olika cirkusgrenar samt trygg träning i cirkusgrenarnas grundläggande tekniker är centrala innehåll i undervisningen. I temastudierna i den allmänna lärokursen i cirkuskonst övar man på ett tryggt, mångsidigt och målmedvetet sätt på cirkusfärdigheter och de fysiska egenskaper som de kräver, det vill säga smidighet, koordination, styrka och rörlighet. Man främjar lärprocessen genom att lyfta fram aktiv övning och arbetsmetoder som upprätthåller samverkan, uppmuntrande interaktion och att hjälpa andra samt psykiskt och fysiskt trygg verksamhet.
I studier i den allmänna lärokursen i dans hör övningar som stöder välbefinnandet som helhet och trygg träning, såsom korrekt uppvärmning och återhämtning samt övningar som anknyter till kinetiska rörelsekedjor och kroppens linjer, till studiernas centrala innehåll.
Grundläggande konstundervisning i alla former av konst främjar elevernas säkerhetskompetens med hjälp av trygga fysiska, psykiska och sociala lärmiljöer. Genom de principer för tryggare rum som introducerats i utbildningsformen lär man sig att skapa en positiv och respektfull atmosfär. Man lär sig principerna för tryggare rum även vid kulturevenemang, där principerna för tryggare rum har beaktats. I grundläggande konstundervisning främjar man säkerhetskompetensen genom undervisning som stöder utvecklingen av elevens självkänsla, glädjen i lärandet och den sociala samhörigheten i elevgruppen. När atmosfären är uppmuntrande och inspirerande känns det tryggt att både lyckas och misslyckas.
Grundläggande konstundervisning i alla former av konst främjar elevernas säkerhetskompetens med hjälp av trygga fysiska, psykiska och sociala lärmiljöer. Genom de principer för tryggare rum som introducerats i utbildningsformen[1] lär man sig skapa en positiv och respektfull atmosfär. Man lär sig principerna för tryggare rum även vid kulturevenemang, där principerna för tryggare rum har beaktats. I grundläggande konstundervisning främjar man säkerhetskompetensen genom undervisning som stöder utvecklingen av elevens självkänsla, glädjen i lärandet och den sociala samhörigheten i elevgruppen. När atmosfären är uppmuntrande och inspirerande känns det tryggt att både lyckas och misslyckas.