Bedömningen av inlärningsprogressionen kan bedömas med hjälp av en indelning i hierarkiska nivåer. På den första nivån kan målen gälla exempelvis förmåga att använda mätinstrument ändamålsenligt och att kunna anteckna mätresultaten med rimlig nogrannhet. Målet för följande nivå kan vara till exempel att kunna konstruera undersökningsapparaturen omsorgsfullt, att arbeta enligt instruktionerna samt att observera det aktuella fenomenet. Målet för den mer krävande nivån kan vara att eleven eller den studerande förutsätts själv planera och förverkliga experimentet och kristiskt granska resultatet samt använda och tillämpa begrepp.
Här hittar du stöd för undervisningen i läroämnet fysik i årskurserna 7-9.
Kreativitet
Kreativt tänkande utvecklas också i samband med naturvetenskapliga studier. Med kreativitet syftar vi här på förmågan att producera nya idéer och metoder, som är originella och fungerar i praktiken. Kreativitet förutsätter kunskap om ämnet, förmåga att minnas och kombinera saker samt förmåga att se saker ur annorlunda och till och med kritiska perspektiv. Kreativitet förutsätter också förmågan och viljan att lära sig av sina föregångare men att också kunna frigöra sig från dem.
Modeller
Fenomen förklaras ofta med hjälp av modeller. Det är förenklingar av det studerade fenomenet som används för kunna beskriva det på ett förståeligt sätt. Modellerna kan vara bilder eller teckningar som berättar endast de mest relevanta. Modeller är inte statiska utan de förändras och preciseras då vi får mer information. Kartor, modeller över solsystemet, vattnets kretslopp, kopplingsscheman och modellen för jämn rörelse är exempel på modeller. Fenomen avbildas också med hjälp av grafiska presentationer och diagram.
Mångvetenskapliga lärområden
Lärområden beskrivs i grunderna för den grundläggande utbildningen. Fysiken har beröringspunkter med så gott som alla andra läroämnen. Läs mer om helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden i eGrunderna (länk nedan).
Här är några exempel på beröringspunkter mellan läroämnet fysik och övriga läroämnen:
- Modersmål och litteratur: Att presentera resultaten av experimentellt arbete på ett korrekt och förståeligt sätt
- Matematik: Att bilda matematiska funktioner och modeller
- Biologi: Att studera naturfenomen genom att göra observationer och anteckna resultat
- Geografi: Att studera solsystemets uppbyggnad
- Främmande språk: Att lära sig storheternas namn på olika språk
- Historia: Att bekanta sig med uppfinnare, vetenskapliga upptäckter och viktiga händelser som främjat utvecklingen inom fysiken
- Religion: Att bekanta sig med religionernas inverkan på den vetenskapliga utvecklingen under olika tidsepoker
- Konst- och färdighetsämnen: Att tillämpa kunskap i praktiken.
Multilitteracitet inom läroämnet fysik - fysikens egna uttryckssätt
Multilitteracitet betyder i allmänhet förmågan att tolka, producera och utvärdera olika texter. Texterna kan vara verbala, auditiva, numeriska eller kinestetsika, bestå av bilder och innehålla begrepp, teorier och lagar. Texterna kan exempelvis vara olika förkortningar, tecken, matematiska formler, grafiska presentationer, modeller av fenomen, simulationer, teckningar eller gester. Då elevens multilitteracitet utvecklas inser hen hur den kunskap som finns i texter tolkas och hur man bygger olika betydelser med texterna. Hen upptäcker också hur olika kommunikationssätt används.
Styrd och öppen laboration
Laborationen är styrd (noggrannt instruerad) eller öppen beroende på hur läraren handleder laborationens olika utförandeskeden. Öppenheten kan ökas efter hand då arbetet framskrider. Också en helt öppen laboration förutsätter handledning av läraren.
| Laborationens grad av öppenhet | Det studerade problemet | Materialet som behövs | Instruktionerna | Formatet resultatet presenteras i |
|---|---|---|---|---|
| 0 | Givet | Givet | Givna | Givet |
| 1 | Givet | Givet | Givna | Öppet |
| 2A | Givet | Givet eller delvis öppet | Givna eller delvis öppna | Öppet |
| 2B | Givet | Öppet | Öppna | Öppet |
| 3 | Öppet | Öppet | Öppna | Öppet |
Simuleringar
Simuleringar är interaktiva, elektroniska tillämpningar som avbildar verkligheten. På webben finns otaliga simuleringar som du kan använda för att studera och illustrera fysiska fenomen. Med hjälp av simuleringar går det att studera olika variablers inverkan på det aktuella fenomenet. Med hjälp av simuleringar går det exempelvis att testa om lagarna för rörelse stämmer eller studera planeternas omloppsbanor. Simuleringar lämpar sig bra till exempel som redskap i öppna laborationer eller för att befästa det eleven lärt sig.
Teknologi
Med teknologi syftar vi här på den del av världen som människan har byggt för sina behov. Teknologin utnyttjar naturlagar och -fenomen och är tvärvetenskaplig. Inom teknologi kombineras bland annat naturvetenskaper, hantverk, design och konst. Kreativitetens roll är central inom teknologi, likaså problemlösningsförmåga. Teknologins fokus bör vara ändamålsenlighet och funktionalitet. Inom undervisningen ser vi på teknologi ur ett hållbart, ansvarsfullt och naturenligt perspektiv.
I mål M8 inom läroämnet fysik inom grunderna för den grundläggande utbildningen kan teknologiska lösningar exempelvis vara en termos eller en eldriven motor. Det går att kläcka idéer för enkla teknologiska lösningar exempelvis utgående från ett gem.
Informationsteknik
Att använda informationsteknik i samband med mätning är en väsentlig del av aktuell undervisning i läroämnet fysik. Med ett datorbaserat mätsystem går det att ersätta flera traditionella redskap. System som lämpar sig för användning i skolor är oftast allmänt använda och receptorerna kan användas för att mäta många olika fenomen. Mätningssystemet är ett redskap - ett effektivt men "genomskinligt" hjälpmedel. Det fenomen som undervisningen behandlar ska trots allt stå i fokus.