Kunskaperna ska bedömas i relation till målen
De mål för undervisningen som har fastställts i grunderna för läroplanen är helt centrala för läroämnet religion: de beskriver hurdana kunskaper undervisningen i religion är tänkt att ge samt vilka kunskaper man i sista hand strävar efter genom behandlingen av läroämnets innehåll. Målen styr undervisningen. Lärandet och kunskaperna ska också bedömas uttryckligen i förhållande till de uppställda målen.
Målen är desamma för alla elever
I fråga om målen för undervisningen och lärandet är det viktigt att förstå att de är desamma för alla elever. Målen är inte detsamma som de kunskapskrav som beskriver vilka kunskaper som krävs för att få ett visst vitsord. Kunskapskraven är alltså inte mål på olika nivåer utan beskrivningar av kunskaper. Kunskapskraven för slutbedömningen innehåller beskrivningar av kunskaper för vitsorden fem, sju, åtta och nio. De övriga vitsorden, det vill säga fyra, sex och tio, bildas som helhetsbedömningar i förhållande till dessa vitsordsbeskrivningar.
Det är viktigt att berätta för eleverna och deras vårdnadshavare om målen och kriterierna. Varje elev har rätt att veta vad det är tänkt att hen ska lära sig och hur hens prestationer bedöms.
Målen bygger på värdegrunden för undervisningen
Målen för läroämnet religion grundar sig precis som målen i andra läroämnen på hela den grundläggande utbildningens uppgift och allmänna mål samt på undervisningens värdegrund. Värdegrunden inom den grundläggande utbildningen utgörs av
- eleven är unik och har rätt till god undervisning
- humanitet
- bildning
- jämlikhet och demokrati
- uppfattningen om kulturell mångfald som en rikedom
- nödvändigheten av en hållbar livsstil.
Värdegrunden är utgångspunkten för undervisningen och all verksamhet i skolan. Som en sorts bro mellan värdegrunden och det praktiska skolarbetet har man i läroplansgrunderna inkluderat sju delområden inom mångsidig kompetens. De är mål som förenar alla läroämnen, som också konkretiserar värdegrunden i läroplansgrunderna. Delområdena inom mångsidig kompetens är:
- Förmåga att tänka och lära sig
- Kulturell och kommunikativ kompetens
- Vardagskompetens
- Multilitteracitet
- Digital kompetens
- Arbetslivskompetens och entreprenörskap
- Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid.
Utöver målen för mångsidig kompetens finns separata mål för varje läroämne. I läroämnet religion för årskurserna sju till nio har man ställt upp sammanlagt tio mål, varav nio beaktas i bildandet av slutvitsordet. Målen ska bedömas summativt och inkludera både kunskaps- och färdighetsmässiga mål. Undervisningen i religion har som uppgift att ge eleverna en omfattande religiös och åskådningsmässig allmänbildning, och alla mål för undervisningen i religion strävar också efter att förverkliga detta.
Eleverna ska beredas möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt
Mångsidighet i bedömningen lyfts fram i läroämnet religion. Alla mål som ställts upp för läroämnet kan inte bedömas med en enda bedömningsmetod, och eleverna ska också beredas möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt.
I bedömningen ska man också beakta elevens hälsotillstånd och särskilda behov. Till exempel ska man beakta behov av stöd för lärandet så att eleven har möjlighet till specialarrangemang och alternativa sätt att visa sina kunskaper.
Mångsidighet i bedömningen är särskilt viktig om elevens modersmål är något annat än skolans undervisningsspråk. Behärskande av undervisningsspråket och ämnesområdets språk är viktigt när man ska visa sina kunskaper, men man kan ändå visa sina kunskaper även om dessa färdigheter är bristfälliga. Man kan ta hjälp av bilder, teckningar, alla elevens språkliga resurser, kompletterande uppgifter, kombineringsuppgifter och exempelvis uppgifter där man ska identifiera ord. Man måste komma ihåg att man endast kan bedöma sådana mål och teman som eleven har fått undervisning i.
Hur ska man genomföra och planera bedömningen?
I läroämnet religion ska läraren göra bedömningen genom att observera elevens lärande, kunskaper och arbete samt genom att studera det som eleven åstadkommer i olika former. I praktiken bör bedömningen och dess metoder planeras i god tid, exempelvis som en del av planeringen av en period. I samband med detta kan man exempelvis reflektera över hur eleverna kan visa sina kunskaper och om man kan ordna bedömningssamtal med eleverna, antingen individuellt eller i små grupper.
Elevernas självvärdering och kamratrespons påverkar inte vitsordet
Till bedömningen hör både formativ bedömning under lärprocessen och summativ bedömning av kunskaperna och färdigheterna. I den formativa bedömningen får eleverna information om sina egna framsteg och prestationer i förhållande till de uppställda målen. Enligt läroplansgrunderna ska den respons som ges till eleverna vara handledande och uppmuntrande. Utöver lärarens respons omfattar den formativa bedömningen också elevernas självvärdering och kamratrespons. De påverkar inte vitsordet, men kan hjälpa eleven att reflektera över sitt lärande och kunnande.
Slutbedömningen är en helhetsbedömning
Slutbedömningen representerar den summativa bedömningen, och den görs under det läsår under vilket studierna i religion som ett gemensamt läroämne för alla avslutas enligt den timfördelning som beskrivs i den lokala läroplanen. Slutvitsordet är en helhetsbedömning, som görs utifrån målen och kriterierna för läroämnet religion. Eleven får exempelvis vitsordet sju om hens kunskaper i huvudsak motsvarar de kunskaper som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet sju.
Till tanken om helhetsbedömning hör principen om kompensation. Det innebär att uppnående av en bättre kunskapsnivå för något av målen kan kompensera en underkänd eller svagare prestation för något annat mål.
Vitsordet i ett läroämne påverkas endast av det som nämns i läroämnets mål och kriterier. Elevens personlighet och karaktärsdrag ska inte bedömas. Inte heller uppförandet påverkar vitsordet i ett läroämne, utan det bedöms separat i den grundläggande utbildningen.
Slutbedömningen beskriver hur väl och i vilken mån eleven har uppnått målen för läroämnet religion vid studiernas slut. I bildandet av slutvitsordet ska man beakta alla mål för läroämnet religion för årskurserna sju, åtta och nio och de kunskapskrav för slutbedömningen som hänför sig till dem, oberoende av för vilken årskurs ett enskilt mål har ställts upp i den lokala läroplanen. I vissa lokala läroplaner gäller alla mål varje årskurs. I andra gäller endast vissa mål för den sista årskursen. I dessa fall är det viktigt att skolan skapar rutiner för att säkerställa att den lärare som gör slutbedömningen har tillgång till tillräcklig information om elevernas kunskaper i fråga om de mål för vilka studierna avslutades redan före årskurs nio.
Stöd för bedömning av kunskaperna
Beskrivningarna för de olika vitsorden i kriterierna påverkas av teorier om lärandenivåer, i synnerhet Blooms samt Andersons och Krathwohls taxonomier. Tanken är att det finns många olika slag av kunskap och kunskapsbearbetning. Det finns kunskap om fakta, begrepp och metoder samt metakognitiv kunskap. I fråga om bearbetning av kunskap går taxonomierna från mindre krävande till mycket krävande bearbetning: från att komma ihåg till att förstå, tillämpa, analysera samt i sista hand bedöma och skapa nytt. Detta tänkande har också tillämpats ganska fritt i kriterierna för läroämnet religion. I beskrivningarna av kunskaperna för vitsordet fem används exempelvis sådana uttryck som känner under handledning igen, ger exempel, nämner, skiljer från varandra och berättar. För vitsordet nio är kraven betydligt högre. I beskrivningarna av kunskaperna används exempelvis sådana uttryck som analyserar, reflekterar, jämför, motiverar logiskt och bedömer.
Läraren kan använda kriterierna för slutbedömningen både för bildandet av själva slutvitsordet och för planeringen av situationer där eleverna ska visa sina kunskaper. Man bör reflektera över genom hurdana uppgifter man kan ge prov på kunskaper på olika nivåer. I detta stödmaterial ges många exempel på pedagogiska bedömningsmetoder av detta slag, där det inte bara handlar om huruvida svaret är rätt eller fel, utan om hur mångsidigt och djupt kunnande eleven kan visa.
Många av de pedagogiska exemplen i stödmaterialet är sådana som kan tillämpas både självständigt och i grupp. Även kunskaper som visas i grupp kan användas som en del av den summativa bedömningen. Ofta kan uppgifterna också göras muntligen och individuellt, exempelvis som komplement till eller ersättning för prov.