När du börjar planera undervisning med fjärruppkoppling är det bra om du modigt kan frigöra dig från undervisningen i klass. Fundera alltså inte hur du ska flytta undervisningen till nätet, utan tänk på målen för lärhelheterna och hur ni kan nå dem i distansstudierna. Du ska alltid utgå från den loaka läroplanen och målen som har preciserats i den.

Tips för distansundervisningen
Foto: Katri Huovinen

Börja planera undervisningen genom att bestämma vad som ska ingå i lärhelheten för att målen ska kunna nås. Stöd för planeringen får du till exempel av följande frågor:

  • Gör du undervisningsvideor kring några centrala teman, som eleverna/de studerande kan ta del av på egen hand?
  • Vilka innehåll är sådana som ska behandlas i kontaktundervisning på nätet så att alla är närvarande samtidigt?
  • På vilka sätt utnyttjar ni läroböcker eller andra studiematerial eller redskap?
  • Vad ska eleverna/de studerande söka information om på egen hand?
  • Arbetar eleverna/de studerande i grupp, i par eller individuellt?
  • Vad ska eleverna/de studerande skriva och läsa?
  • Gör eleverna/de studerande andra arbeten, såsom texter, videor eller ljudfiler?
  • Hur bedöms lärandet?
Tillbaka upp

Det finns många olika slags program och appar som man kan använda för distansundervisning. De kan vara till glädje för dig och för eleverna/de studerande, men till en början behöver du inte fler än några program som du själv tycker att känns enkla och naturliga att använda. För eleven/den studerande underlättar det om samma program används i studierna i flera läroämnen. Satsa däremot på att vara tydlig och närvarande. Då eleven/den studerande känner till målen och uppgifterna kan hen fokusera på lärandet tillsammans med de övriga eleverna/studerande och med ditt stöd.

Distansstudier behöver inte handla om att eleven/den studerande ensam sliter med olika upgifter. Om övergången till distansundervisning sker snabbt kan man till en början ge uppgifter som eleverna/de studerande utför på egen hand, men det lönar sig att så fort som möjligt skapa en lärmiljö på nätet, om det bara är möjligt. I skolorna har man ofta gemensamt kommit överens om vilka digitala miljöer (till exempel Moodle eller Teams) som används. Det allra viktigaste är att lärmiljön är tydlig för eleven/den studerande. I den digitala lärmiljön ska man enkelt kunna se vad som krävs för att avlägga en studiehelhet, var och när uppgifter ska lämnas in och vid vilka tider man ska vara närvarande vid undervisningen på nätet.

När du har bestämt vilka uppgifter eleverna/de studerande ska göra, välj arbetsredskap som passar för uppgifterna. För kollaborativt skrivande kan man till exempel använda Office365-programmet Word, Google Docs och kirjoittamisalusta.fi

Tillbaka upp

Då undervisningen ordnas på distans är det bra att träffa gruppen på nätet, alltså att hålla kontaktundervisning digitalt. I skolan har man sannolikt gemensamt kommit överens om vilken app eller vilket program som används. Många skolor använder för närvarande Zoom, Office-programmet Teams eller Google Meet. Principen för programmen är ungefär densamma: man kan träffas digitalt med bild- och ljudförbindelse och på skärmen kan man dela filer åt de övriga deltagarna.

Då man tar i bruk nya sätt att studera behöver eleven/den studerande alltid handledning och tid att anpassa sig. Till en början kan eleverna/de studerande vara försiktiga med att delta i den gemensamma diskussionen på distans. Föregå med exempel och se till att du är synlig och närvarande för eleverna/de studerande. Du kan till exempel göra en video som du laddar upp i den digitala lärmiljön och där du med bild och ljud närmar eleverna/de studerande och berättar för dem hur du har planerat ordna undervisningen på distans. Berätta också hur eleverna/de studerande får kontakt med dig om de har frågor.

Eftersom eleverna/de studerade till en början kanske inte riktigt vågar prata inför hela gruppen i distansundervisningen lönar det sig att dela in dem i mindre grupper för att utföra uppgifter och diskutera tillsammans. Arbetet kan struktureras genom att eleverna/de studerande får en konkret uppgift, till exempel att de ska rita en tankekarta utifrån diskussionen. Med vissa program (t.ex. Zoom, Teams) kan man rent praktiskt dela in grupparbetena direkt från den gemensamma diskussionen med  hela gruppen. Om det inte finns en sådan här möjlighet kan eleverna/de studerande hålla egna videosamtal i mindre grupper på de plattformar man kommit överens om. I sådana här fall är det viktigt att komma överens om tydliga tidsramar för arbetet och vilken tid eleverna/de studerande ska återkomma till den gemensamma plattformen.

Då gruppen träffas digitalt lönar det sig att satsa på samverkan och kommunikation. Det är bra att vänja sig vid att kommunicera på olika sätt i kontaktundervisningen på nätet. Ge eleverna/de studerande möjlighet att fråga om sådant som känns oklart, diskutera tillsammans och arbeta i mindre grupper. Plattformarna har vanligtvis också någon form av chat-funktion, med vilken eleverna/de studerande på överenskommet sätt kan skriva kommentarer under undervisningens gång. Om du vill undervisa ett specifikt tema genom att föreläsa, är ett sätt att du gör en undervisningsvideo som du delar åt eleverna/de studerande. Du kan förstås också föreläsa i samband med kontaktundervisningen på nätet, men det lönar sig att undvika längre föreläsningsstunder.

Tillbaka upp

En bra undervisningsvideo är tydlig till sin struktur, komprimerad och ganska kort. Planera videons innehåll och struktur på förhand, men videon kan bra innehåll naturligt tal, det vill säga talet kan staka sig och innehålla korrigeringar och upprepningar. Tala på ett naturligt sätt och använd åskådliggörande material som stör för föreläsningen, såsom PowerPoint. Föredra att använda bilder, korta anteckningar och sammanfattningar för att åskådliggöra din föreläsning. Det är inte ändamålsenligt att den som tittar på videon behöver sätta tid på att läsa texten på skärmen. Låt eleverna/de studerande inspireras av din röst!

Det enklaste sättet att göra en undervisningsvideo är att använda ett program som är avsett för digitala möten. Gå in i ett möte ensam och lägg på inspelningsfunktionen. Du kan i de flesta fall ladda ner inspelningen åt dig själv som en video som du till exempel kan spara i din egen YouTube-kanal eller i en molntjänst, där du kan dela videon åt eleverna/de studerande. För att göra en undervisningsvideo går det också att använda olika program som är särskilt avsedda för det, såsom Screencast-o-matic. Med programmets gratisversion kan man göra videor som är högst 15 minuter långa. Börja modigt göra undervisningsvideor, och sätt inte ribban för högt. Du har sannolikt undervisat samma saker otaliga gånger tidigare i klassen. Nu berättar du dem istället på ett sammanfattat sätt på en video. Då eleverna/de studerande har fått lära sig de grundläggande delarna med hjälp av videon fortsätter ni fördjupa er i temat individuellt och tillsammans.

Tillbaka upp

Satsa i distansundervisningen på handledning och på att ge respons. Det lönar sig att redan i planeringsskedet fundera ut för vad och på vilka sätt eleven/den studerande ska få respons under studieperioden eller gymnasiekursen. Responsen kan vara skriftlig, men ibland är det lättare att ge muntlig respons och den kan också kännas mer personlig för eleven/den studerande. Eftersom läraren inte kan ge personlig respons åt alla för precis allt, kom ihåg att också utnyttja möjligheterna till självvärdering och kamratrespons. Eleverna/de studerande klarar av att ge sig själva och varandra uppmuntrande och uppbyggande respons bara de får handledning i hur de ska göra. Syftet med bedömningen och responsen är att fullända lärandet och ge eleverna/de studerande nya insikter.

Tillbaka upp

  1. Planera undervisningen noggrant på förhand. Det är viktigt att också den digitala kontaktundervisningen är mångsidig. Förbered dig genom att på förhand fundera ut hur du delar material eller instruktioner åt eleverna/de studerande. I lärmiljön kan man ha en mapp där alla material som behövs för kontaktundervisningen sparas och där eleverna/de studerande enkelt får tillgång till dem.
  2. Det är viktigt med kommunikation och växelverkan. Uppmuntra eleverna/de studerande att delta i diskussionen. Ha i mån av möjlighet alltid på din egen kamera, och uppmuntra även deltagarna att sätta på sina kameror, om förbindelserna tillåter det.
  3. Aktivera eleverna/de studerande. Ge uppgifter åt dem att utföra i mindre grupper, eftersom det då är lättare för fler att aktivt delta i arbetet. Se till att målen, uppgiften och tidsramarna för arbetet i mindre grupper är tydligt. Det lönar sig att ge instruktionerna skriftligt.

 

Anvisningarna har utarbetats av Katri Huovinen, lektor i finska och kommunikation (Diakonia-ammattikorkeakoulu).

Tillbaka upp