Välbefinnande och stöd i yrkesutbildningen

Den studerande har rätt att i olika lärmiljöer få sådan undervisning och handledning som gör det möjligt att uppnå kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet i enlighet med grunderna för examina eller utbildning. Den ska också stödja de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och samhällsmedlemmar. Den studerande har rätt att få personlig och annan behövlig studiehandledning.

Syftet med studiehandledningen är att stöda den studerande

• att utveckla studie- och arbetslivsfärdigheter
• i val under studietiden, till exempel i valet av examensdelar som motsvarar de egna målen
• i övergången till fortsatta studier och arbetslivet eller då hen vill ta steget vidare i arbetslivet.

I de yrkesinriktade grundexamina ingår studier som ska stärka den studerandes färdigheter i studier och karriärplanering. Målet för studierna är att den studerande ska känna igen sina egna intressen och klara av att göra val som berör studierna och karriären.

I den personliga utvecklingsplanen för kunnandet (PUK) som utarbetas för den studerande skriver man in vad man kommit överens om angående handledning och stöd. I PUK skriver man också in den studerandes karriärplan. Karriärplaneringen inleds i början av studierna och planen kompletteras under studiernas gång.

Varje studerande inom yrkesutbildningen har rätt till studiehandledning. Studiehandledning ges förutom av studiehandledarna även av grupphandledaren och lärarna. Handledning ska erbjudas både individuellt och i grupp.

Även en studerande som avlagt en yrkesinriktad grundexamen kan be om handledning för fortsatta studier av den utbildningsanordnare, där hen avlagt sin grundexamen. Rätt till handledning för fortsatta studier har den studerande under det år som följer på året efter avlagd examen.

Den studerande har rätt till särskilt stöd om hen på grund av inlärningssvårigheter, en skada, sjukdom eller annan orsak är i behov av regelbundet stöd för sina studier. Målet för särskilt stöd är att den studerande ska nå den yrkesskicklighet och det kunnande som anges i examens- eller utbildningsgrunderna.

Läraren som arbetar med särskilt stöd ansvarar för att bedöma den studerandes behov av särskilt stöd. Behovet av stöd kan till exempel bedömas utifrån den information som fås då den studerande söker till utbildningen eller utifrån utredningar och intervjuer som utbildningsanordnaren svarar för. Utbildningsanordnaren fattar ett beslut om särskilt stöd efter att först ha hört den studerande och hens eventuella vårdnadshavare eller en annan laglig företrädare.

Läraren som arbetar med särskilt stöd planerar stödåtgärderna i samarbete med den studerande och de övriga lärarna. Stödåtgärderna kan vara till exempel att:

• läraren som arbetar med särskilt stöd ger den studerande stöd i att lära sig nya saker,
• använda olika hjälpmedel för inlärning, såsom ljudböcker eller illustrerade anvisningar,
• planera lämpliga lärmiljöer eller
• öva studiefärdigheter.

De överenskomna stödåtgärderna ska skrivas in i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet (PUK).

Särskilt stöd ska även erbjudas för studier på en arbetsplats. Man kommer tillsammans med arbetsplatshandledaren överens om stödåtgärder och beslutar på vilket sätt bland annat läraren, handledaren eller arbetshandledaren ska stöda den studerande på arbetsplatsen. Behovet av särskilt stöd ska också tas i beaktande då man planerar och ordnar yrkesprov, till exempel i valet av miljö för yrkesprovet. 

Anpassning

Ibland når inte den studerande inte ens med hjälp av särskilt stöd den yrkesskicklighet och det kunnande som anges i examens- eller utbildningsgrunderna. I sådana fall ska man utvärdera om det är möjligt att anpassa bedömningen av kunnandet.

Bedömningen av kunnandet kan anpassas om

• den studerande avlägger en yrkesinriktad grundexamen,
• den studerande har beslut om särskilt stöd,
• den studerande trots stödåtgärder inte når det kunnande som anges i examensgrunderna och
• det är nödvändigt med tanke på den studerande personliga mål och färdigheter.

Utbildningsanordnaren beslutar om anpassning av bedömningen. Innan ett beslut om anpassning fattas ska utbildningsanordnaren höra den studerande. Om den studerande är minderårig ska även vårdnadshavaren höras. Den studerandes individuella bedömningskriterier ska skrivas in i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet.

Anpassningen av bedömningen av kunnandet kan inverka på den studerandes möjlighet att få ett betyg över yrkesinriktad grundexamen. Anpassningen kan också inverka på den studerandes möjlighet att få jobb eller bli antagen till fortsatta studier.

Studerandevården upprätthåller och främjar de studerandes lärande och deras psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Studerandevården omfattar gemensam och individuell studerandevård.

Studerandevården är en uppgift som hör till alla som arbetar vid läroanstalten och myndigheterna och personalen som ansvarar för studerandevårdstjänsterna. Läroanstaltens personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom läroanstalten.

Utbildningsanordnaren ska anordna studerandevården i samarbete med de myndigheter inom undervisningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet som ansvarar för studerandevårdstjänsterna så att studerandevården bildar en fungerande och sammanhängande helhet.

Det välfärdsområde där läroanstalten är belägen, svarar för att de studerande vid läroanstalter som ger yrkesinriktad examensutbildning i området har tillgång till studerandevårdens kurators- och psykologtjänster, oberoende av de studerandes hemvist. Det välfärdsområde inom vars område läroanstalten finns svarar för ordnandet av studerandehälsovård i enlighet med vad som föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagen.

Välfärdsområdet ska i första hand ordna tjänsterna vid läroanstalten. Utbildningsanordnaren svarar för att de studerande och deras vårdnadshavare får information om sådan studerandevård som läroanstalten och dess studerande har tillgång till. Läroanstaltens och studerandevårdstjänsternas personal har en skyldighet att handleda de studerande att söka de förmåner och tjänster inom studerandevården som de behöver.

Utbildningsanordnaren ska utarbeta en studerandevårdsplan för hur den samlade studerandevården ska genomföras. Studerandevårdsplanen utarbetas i samarbete med läroanstalternas personal och studerandevårdstjänsternas personal, de studerande och deras vårdnadshavare.

Studerandevården är en fungerande och sammanhängande helhet som utgörs av den gemensamma studerandevården och individuellt stöd till den studerande.

Gemensam studerandevård

Syftet med den gemensamma studerandevården är att personalen och de studerande tillsammans bidrar till en trygg studiemiljö som främjar välbefinnandet. Den gemensamma studerandevården ingår i läroanstaltens verksamhet och den genomförs både som en del av undervisningen och genom olika aktiviteter som ökar samhörigheten och välbefinnandet. 

Det gemensamma studerandevårdsarbetet har som syfte att stöda utvecklingen av de studerandes emotionella och kommunikativa färdigheter samt främja psykiskt välbefinnande och sunda levnadsvanor. Den gemensamma studerandevården förebygger mobbning och onödig frånvaro.

Studerandevårdsplanen styr studerandevårdsarbetet vid läroanstalterna. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en föreskrift om centrala principer och mål för studerandevården samt utarbetandet av en studerandevårdsplan.

Individuell studerandevård

Den individuella studerandevården omfattar

• studerandehälsovårds- och läkartjänster
• kuratorstjänster och
• psykologtjänster.

Hälsovårdaren följer upp den studerandes hälsotillstånd under studiernas gång. Den studerande kan kontakta hälsovårdaren om hen har hälsorelaterade bekymmer eller problem. Kuratorn erbjuder stöd i svåra familjesituationer eller i andra ärenden som berör sociala relationer. Psykologen stöder och främjar den studerandes välbefinnande.

Personalen inom studerandevården har tystnadsplikt i frågor som gäller en studerande. Studerandevården kan vid behov och med den studerandes samtycke samarbeta med den studerandes eventuella övriga vård- och rehabiliteringsnätverk.