Välbefinnande och stöd i yrkesutbildningen

Syftet med studiehandledningen är att stöda den studerande

• att utveckla studie- och arbetslivsfärdigheter
• i val under studietiden, till exempel i valet av examensdelar som motsvarar de egna målen
• i övergången till fortsatta studier och arbetslivet eller då hen vill ta steget vidare i arbetslivet.

I de yrkesinriktade grundexamina ingår studier som ska stärka den studerandes färdigheter i studier och karriärplanering. Målet för studierna är att den studerande ska känna igen sina egna intressen och klara av att göra val som berör studierna och karriären.

I den personliga utvecklingsplanen för kunnandet (PUK) som utarbetas för den studerande skriver man in vad man kommit överens om angående handledning och stöd. I PUK skriver man också in den studerandes karriärplan. Karriärplaneringen inleds i början av studierna och planen kompletteras under studiernas gång.

Varje studerande inom yrkesutbildningen har rätt till studiehandledning. Studiehandledning ges förutom av studiehandledarna även av grupphandledaren och lärarna. Handledning ska erbjudas både individuellt och i grupp.

Även en studerande som avlagt en yrkesinriktad grundexamen kan be om handledning för fortsatta studier av den utbildningsanordnaren hos vilken där hen avlagt sin grundexamen. Rätt till handledning för fortsatta studier har den studerande under det följande året efter avlagd examen.

Den studerande har rätt till särskilt stöd om hen på grund av inlärningssvårigheter, en skada, sjukdom eller annan orsak är i behov av regelbundet stöd för sina studier. Målet för särskilt stöd är att den studerande ska nå den yrkesskicklighet och det kunnande som anges i examens- eller utbildningsgrunderna.

Läraren som arbetar med särskilt stöd ansvarar för att bedöma den studerandes behov av särskilt stöd. Behovet av stöd kan till exempel bedömas utifrån den information som fås då den studerande söker till utbildningen eller utifrån utredningar och intervjuer som utbildningsanordnaren svarar för. Utbildningsanordnaren fattar ett beslut om särskilt stöd efter att först ha hört den studerande och hens eventuella vårdnadshavare eller en annan laglig företrädare.

Läraren som arbetar med särskilt stöd planerar stödåtgärderna i samarbete med den studerande och de övriga lärarna. Stödåtgärderna kan vara till exempel att:

• läraren som arbetar med särskilt stöd ger den studerande stöd i att lära sig nya saker,
• använda olika hjälpmedel för inlärning, såsom ljudböcker eller illustrerade anvisningar,
• planera lämpliga lärmiljöer eller
• öva studiefärdigheter.

De överenskomna stödåtgärderna ska skrivas in i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet (PUK).

Särskilt stöd ska även erbjudas för studier på en arbetsplats. Man kommer tillsammans med arbetsplatshandledaren överens om stödåtgärder och beslutar på vilket sätt bland annat läraren, handledaren eller arbetshandledaren ska stöda den studerande på arbetsplatsen. Behovet av särskilt stöd ska också tas i beaktande då man planerar och ordnar yrkesprov, till exempel i valet av miljö för yrkesprovet. 

Anpassning

Ibland når inte den studerande inte ens med hjälp av särskilt stöd den yrkesskicklighet och det kunnande som anges i examens- eller utbildningsgrunderna. I sådana fall ska man utvärdera om det är möjligt att anpassa bedömningen av kunnandet.

Bedömningen av kunnandet kan anpassas om

• den studerande avlägger en yrkesinriktad grundexamen,
• den studerande har beslut om särskilt stöd,
• den studerande trots stödåtgärder inte når det kunnande som anges i examensgrunderna och
• det är nödvändigt med tanke på den studerande personliga mål och färdigheter.

Utbildningsanordnaren beslutar om anpassning av bedömningen. Innan ett beslut om anpassning fattas ska utbildningsanordnaren höra den studerande. Om den studerande är minderårig ska även vårdnadshavaren höras. Den studerandes individuella bedömningskriterier ska skrivas in i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet.

Anpassningen av bedömningen av kunnandet kan inverka på den studerandes möjlighet att få ett betyg över yrkesinriktad grundexamen. Anpassningen kan också inverka på den studerandes möjlighet att få jobb eller bli antagen till fortsatta studier.

Studerandevården upprätthåller och främjar de studerandes lärande och deras psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Studerandevården omfattar generellt inriktad och individuellt inriktad elevvård.

Utbildningsanordnaren samarbetar med myndigheterna som erbjuder studerandevårdstjänster och med andra instanser.

Generellt inriktad studerandevård

Syftet med den generellt inriktade studerandevården är att personalen och de studerande tillsammans bidrar till en trygg studiemiljö som främjar välbefinnandet. Den generellt inriktade studerandevården ingår i läroanstaltens verksamhet och den genomförs både som en del av undervisningen och genom olika aktiviteter som ökar samhörigheten och välbefinnandet. Genom den gemensamma verksamheten blir studerandevårdspersonalen bekant för de studerande vilket gör det lättare för de studerande att ta kontakt om det finns behov.

Målet för det generellt inriktade studerandevårdsarbetet är att stöda utvecklingen av de studerandes emotionella och kommunikativa färdigheter samt främja psykiskt välbefinnande och sunda levnadsvanor. Den generellt inriktade studerandevården förebygger mobbning och onödig frånvaro.

Studerandevårdsgruppens verksamhet styrs av en studerandevårdsplan som görs upp i samarbete med läroanstaltens personal, de studerande och deras vårdnadshavare samt vid behov med utomstående instanser.  

Studerandevårdsgruppen gör upp en plan för hur den generellt inriktade studerandevården ska genomföras i läroanstalten. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en föreskrift om centrala principer och mål för studerandevården samt utarbetandet av en studerandevårdsplan.

Individuellt inriktad studerandevård

Studerande som avlägger yrkesinriktad grundexamen eller yrkesexamen eller deltar i en handledande utbildning som läropliktig har rätt till individuellt inriktad studerandevård. Utbildningsanordnaren ska informera de studerande som avlägger en yrkes- eller specialyrkesexamen om vilka tjänster de har tillgång till och ska vid behov hänvisa de studerande till exempelvis kommunens tjänster.

Den inviduellt inriktade studerandevården omfattar

• hälsovårdar- och skolläkartjänster
• kuratorstjänster och
• psykologtjänster.

Hälsovårdaren följer upp den studerandes hälsotillstånd under studiernas gång. Den studerande kan kontakta hälsovårdaren om hen har hälsorelaterade bekymmer eller problem. Kuratorn erbjuder stöd i svåra familjesituationer eller i andra ärenden som berör sociala relationer. Psykologen stöder och främjar den studerandes välbefinnande.

Personalen inom studerandevården har tystnadsplikt i frågor som gäller en studerande. Studerandevården kan vid behov och med den studerandes samtycke samarbeta med den studerandes eventuella övriga vård- och rehabiliteringsnätverk.