Yrkesutbildningen riktar sig till unga som avlagt grundläggande utbildning och till vuxna som saknar en yrkesinriktad examen eller som redan befinner sig i arbetslivet. Yrkesutbildningen erbjuder yrkesinriktat kunnande till varje studerande utgående från de individuella behoven. Tyngdpunkten ligger på att förvärva det kunnande som saknas. Lärmiljöerna kan vara såväl klassrum och verkstäder på läroanstalter som arbetsplatser och digitala lärplattformer.

Till yrkesutbildning söker man genom gemensam ansökan eller kontinuerlig ansökan. Den gemensamma ansökan ordnas i februari-mars och den riktar sig främst till de unga som avslutat den grundläggande utbildningen eller en handledande utbildning. Av de elever som avslutat den grundläggande utbildningen söker sig ungefär 40 procent till studier inom yrkesutbildning. 

I den kontinuerliga ansökan kan man flexibelt söka till yrkesutbildning under hela året. I den kontinuerliga ansökan kan man ansöka om att studera en hel examen eller examensdelar utgående från utvecklingen av det egna kunnandet eller behovet av sysselsättning. 

Tillbaka upp

Inom yrkesutbildningen finns det yrkesiktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. Det finns sammanlagt 160 olika yrkesinriktade examina. År 2025 fanns det sammanlagt 134 utbildningsanordnare med tillstånd att anordna yrkesutbildning. 

År 2024 fanns det totalt ungefär 315 000 studerande inom yrkesutbildningen. Av dem hade en knapp femtedel som mål att avlägga en eller flera examensdelar. Av de nya studerandena för en yrkesinriktad grundexamen var 44 % läropliktiga, det vill säga studerande under 18 år utan utbildning på andra stadiet. 

År 2024 avlade sammanlagt 72 500 studerande en yrkesinriktad examen. Av de avlagda examina var 46 000 yrkesinriktade grundexamina, 18 000 yrkesexamina och 8 600 specialyrkesexamina. Bland dem som avlade en yrkesutbildning var 55 % kvinnor och 45 % män. Närmare varannan (47 %) av dem som avlade en examen hade avlagt studierna helt eller delvis på läroavtal.  

År 2024 fanns det största antalet studerande fanns inom följande examina:

  1. grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (ca 37 200 studerande)
  2. grundexamen i affärsverksamhet (26 400)
  3. grundexamen inom el- och automationsbranschen (13 100)
  4. grundexamen i informations- och kommunikationsteknik (12 400)
  5. grundexamen inom byggnadsbranchen (10 400)
  6. grundexamen i logistik (10 000)
  7. grundexamen inom fordonsbranschen (9 300)
  8. grundexamen inom restaurang- och cateringbranschen (9 000).

I svenskspråkig yrkesutbildning fanns det år 2024 ungefär 8 700 studerande. Av de nya studerandena för en yrkesinriktad grundexamen var 57 % läropliktiga. År 2024 avlade sammanlagt 2 060 studerande en yrkesinriktad examen. Av de avlagda examina var 1 572 yrkesinriktade grundexamina, 423 yrkesexamina och 66 specialyrkesexamina.

Tillbaka upp

Behoven av att utveckla yrkeskunnandet uppstår utifrån trender i det omgivande samhället och verksamhetsmiljön. Yrkesutbildningen ska kontinuerligt svara på arbetslivets behov och utveckla det yrkeskunnande som individerna behöver. Yrkesutbildningen och examensgrunderna utvecklas aktivt i samarbete med arbetslivet. Yrkesutbildningen har i uppdrag att garantera tillgång till arbetskraft inom de stora branscherna samt trygga kunnandet inom små specialiserade branscher. 

Tillbaka upp

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar årligen statsandelar åt anordnarna av yrkesutbildning på beräkningsmässiga grunder. Utbildningsanordnaren beslutar om användningen av finansieringen på det sätt som är mest effektivt för att nå målen och utveckla verksamheten.

Finansieringen för yrkesutbildningen betonar genomslagskraft och effektivitet i verksamheten. Finansieringsmodellen bygger på basfinansiering (studerandeår), prestationsbaserad finansiering (examina och examensdelar), genomslagsfinansiering (bland annat sysselsättning och fortsatta studier) samt strategifinansiering.

Finansieringen av yrkesutbildningen revideras från och med år 2026, så att grunderna för den beräknade basfinansieringen ändras. Betoningen flyttas från genomförda studerandeår till avlagda studier samt genomslag, såsom sysselsättning och fortsatta studier.

Tillbaka upp

Undervisnings- och kulturministeriet bereder lagstiftningen och statsrådets beslut om yrkesutbildningen samt styr och övervakar verksamhetsområdet. För att få anordna yrkesutbildning krävs anordnartillstånd som beviljats av undervisnings- och kulturministeriet.

Utbildningsstyrelsen ansvarar för utvecklingen av yrkesutbildningen. Utbildningsstyrelsen fastställer bland annat nationella examensgrunder för varje examen och handleder utbildningsanordnarna i införandet av dem.

Regionförvaltningsverken (från och med 1.1.2026 tillstånds- och tillsynsverket) övervakar lagligheten i utbildningsanordnarnas verksamhet.

På undervisnings- och kulturministeriets webbplats finns en lista över centrala lagar och förordningar om yrkesutbildningen. 

Tillbaka upp