I och med Rysslands attack mot Ukraina är det möjligt att allt yngre barn tar del av bilder och videor i sociala medier som berör krisen. I sociala medier som barn och unga ofta använder delas förutom nyhetsbilder också krigs- och våldsrelaterat innehåll som kan vara chockerande. Barnen möter också bilder av kriget i traditionella medier.
I olika kanaler i sociala medier delas videor och bilder till exempel på soldater som förbereder sig för krig samt på skyddsrum, förödelse och människor som är på flykt och vädjar om hjälp. Bland autentiska bilder och videor finns också innehåll som har editerats till exempel genom att man lagt till skrämmande ljud. Videor och bilder som delats från de krisdrabbade områdena kommenteras med tröstande ord och emojier och med det egna landets flagga för att visa stöd åt Ukraina. I sociala medier delar också barn och unga sina tankar och rädslor i anslutning till nyheter om krisen och man tröstar varandra. Små barn kan till exempel se dessa innehåll när de är tillsammans med äldre syskon eller sina vårdnadshavare.
Det är viktigt att personalen inom småbarnspedagogiken känner till den digitala värld som barnet tar del av och vilka erfarenheter barnet har av den digitala miljön. Det är viktigt att personalen förstår barnets förmåga att hantera det hen sett och hört. På alla plattformar som barn använder erbjuds inte tillförlitligt innehåll som delas av myndigheterna. Det går inte heller att försäkra sig om att alla innehåll som delas i olika kanaler på sociala medier är äkta. Vid behov kan man också begränsa eller minska barnets användning av sociala medier samt kontrollera att de sidor som barnet vistas på är trygga. De flesta kanaler i sociala medier har en åldersgräns på 13 år.
Kriget väcker oro också bland personalen. Om personalen diskuterar situationen är det skäl att försäkra sig om att barnen inte hör det som diskuteras. Det är också bra att ta i beaktande att en del barn inte har sett nyheterna och att man nödvändigtvis inte har diskuterat situationen hemma hos varje barn.