Eftersom en hållbar framtid och de fenomen och hinder som utgör utmaningar för den berör oss alla, bör vi alla också ha möjlighet att delta i arbetet för en hållbar framtid. Hur kopplas upplevelsen av att man är en del av något till viljan att påverka? Varför är i synnerhet barns och ungas delaktighet viktig på skolornas hållbarhetsstig?
Omistajuus ja osallisuus kestävässä kehityksessä
Foto: Hanna Ruusulampi, Opetushallitus

Skribent: fil. dr Anna Suorsa, Uleåborgs universitet

Många vuxna och ungdomar i skolorna funderar på frågor som gäller klimatförändringen, jämställdheten och skyddet av den biologiska mångfalden. För att ta tag i teman för hållbar utveckling i skolans vardag krävs att både de vuxna och eleverna deltar aktivt och att en ny form av hållbar verksamhet utvecklas. På så sätt kan man åstadkomma förändringar även på en mer omfattande strukturell och samhällelig nivå. Med hjälp av begreppet delaktighet kan man förstå hur gemenskaper förändras genom vardagliga val. Idén om ägarskap kan användas för att koppla verksamheten till alla aktörer och gemenskaper. När verksamheten utgår från deltagarnas egna utgångspunkter är de också verksamhetens ägare, inte utomstående.

Purppurainen kuva nuorten alakulttuuriin kuuluvasta loli-pojasta

Begreppet delaktighet används numera ofta och i många betydelser. Delaktighet kan definieras utifrån individens upplevelse, handlingar och handlingsmöjligheter. Delaktighet är varje individs unika upplevelse av tillhörighet i gemenskaper och samhället. En person som är delaktig upplever sig vara en del av sina gemenskaper, kan handla meningsfullt i dem och påverka sina egna förhållanden.

Delaktighet är dock inte bara en upplevelse, utan framför allt handlingar som påverkar utvecklingen av de egna villkoren. Detta kräver att man upptäcker och tar de egna handlingsmöjligheterna i anspråk. Delaktighet kan granskas ur gemenskapens perspektiv: Hurdana gemenskaper möjliggör delaktighet för alla sina medlemmar och hur utvecklas gemenskapen då? Utgångspunkten för detta är att man värdesätter både individernas och gemenskapens intressen, tar dem på allvar och strävar efter växelverkan.

Tillbaka upp

När vi tänker på delaktighet och inkludering är det bra att vara medveten om att människan genom allt hon gör och inte gör deltar i utvecklingen av sin egen omgivning. Den förändring som uppstår genom delaktighet kan därmed betraktas som relationen mellan människan och hennes omgivning. Människan är en kollektiv aktör som alltid står i relation till andra människor och sin omgivning. Denna ständiga växelverkan förändrar både omgivningen och människan.

Människan påverkar alltså utvecklingen av sina egna villkor och väljer hela tiden genom sina handlingar åt vilket håll den omgivande gemenskapen utvecklas. Valen är ingalunda alltid medvetna och också valet att låta bli att välja leder till utveckling i gemenskapen. Likaså har olika människor olika handlingsmöjligheter. Vilka val vi gör och vilka möjligheter vi väljer att utnyttja är å ena sidan beroende av individens handlingsförmåga och situation, å andra sidan av gemenskapens vilja och förmåga att erbjuda platser för deltagande.  

Det är därför viktigt att utveckla delaktigheten och deltagandet så att verksamheten bygger på gemensamma mål som är meningsfulla för alla. För detta behövs både strukturer som stödjer utvecklingen av gemensamma mål och att vi kontinuerligt ser till att vara lyhörda för individernas egna mål. Det bör även noteras att detta också förutsätter etiska och pedagogiska överväganden. Beaktandet av alla individuella mål måste kopplas till etiska diskussioner om vad man vill och vad som är bra.

Tillbaka upp

Purppurainen omena

För deltagandet och diskussionerna har det utvecklats olika officiella kanaler, till exempel ungdomsfullmäktige och elevkårer. Genom att medverka i dessa kan ungdomarna påverka i vilken riktning diskussioner förs. De flesta ungdomarna upplever dock att de bäst kan påverka sina egna förhållanden och också samhällets utveckling via olika inofficiella kanaler, till exempel genom att ta ansvar i vardagen, initiera diskussioner på sociala medier eller delta i olika kampanjer.

I skolorna är elevkårerna och klasskommittéerna viktiga forum för samtal och handlingar, men man måste också utveckla elevernas vardagliga handlingsmöjligheter. I den utvecklingen är det bra att vid sidan om skolorna på bred front involvera aktörer inom ungdoms- och fritidsväsendet.

Tillbaka upp

I arbetet med delaktigheten är det viktigt att se till att man inte utvecklar en skendelaktighet, utan skapar verkliga möjligheter att påverka förändringar i de egna förhållandena. Om man frågar efter åsikter eller utvecklingsförslag ska detta leda någonvart. Med tanke på hållbar utveckling kan man också fundera på om uppmärksamheten riktas till verksamhet som verkligen skapar förändring eller endast till åtgärder med skenbar effekt.

Man kan också fråga sig huruvida handlingsmöjligheterna i skolorna är verkliga om de utmanar befintliga strukturer eller traditioner. Om till exempel eleverna i skolorna ges möjlighet att handla och påverka för att ändra sina egna förhållanden, måste man vara förberedd på att de föreslagna åtgärderna kan utmana befintliga verksamhetssätt.

 

Källor

  • Dreier, O. (2011). Personality and the conduct of everyday life. Nordic Psychology, 63(2), 4–23.
  • Gadamer, H.-G. (2004). Truth and Method. Continuum: London/New York.
  • Kiilakoski, T. (2007). Johdanto: Lapset ja nuoret kuntalaisina. Teoksessa Gretschel A. & Kiilakoski T. (toim.): Lasten ja nuorten kunta (8–23). Hakapaino Oy, Helsinki.
  • Lepola, O. & Kokko, V. (2015). Nuoret poliittisina toimijoina – äänestäminen ei riitä. Näkökulma, no 5. Nuorisotutkimusseura ry. Nuorisotutkimusverkosto.
  • Suorsa, T., Kosola, M. & Raetsaari, K. (2020). Kaikille sopiva koulu? Kohti monialaista käytäntöjen kehittämistä. Teoksessa M. Takala, A. Äikäs & S. Lakkala (toim.) Mahdoton inkluusio? Tunnista haasteet ja mahdollisuudet (s. 219-236). Jyväskylä: PS-Kustannus.
  • Suorsa, A. (2021): Tutkimusraportti: Nuorten politiikkakoulu nuorten vaikuttamisen tapoja ja mahdollisuuksia kehittämässä. Sitra, Oulun kaupunki. 
Tillbaka upp