Mångsidiga språkkunskaper förutsätter ambition och välvilja

Blogg
Grundläggande utbildning Det andra inhemska språket, svenska (ruotsi) Det andra inhemska språket, finska Främmande språk

Anna-Mari Kajasto

Alakoululaiset tunnilla

Finlands regering har för första gången under hela grundskolans historia beslutat att öka antalet årsveckotimmar bland ettorna och tvåorna. För bägge årskurserna utlovas en extra årsveckotimme. Inga timmar tas bort från andra läroämnen utan eleverna får mera undervisning. Undervisningen finansieras i sin helhet med statsandelar.

Timantalet ökar inom språkundervisningen, närmare bestämt inom undervisningen i det andra inhemska språket, finska eller svenska, och i främmande språk. I fortsättningen får alla barn i ålder 7–8 språkundervisning oberoende av sin bakgrund eller hemkommun, eftersom den tidigarelagda språkundervisningen berör alla elever i ettan och tvåan.

Redan under flera årtionden har det ansetts viktigt att ha mångsidiga språkkunskaper, vilket i sin tur innebär en större nationell språkreserv. Utan språkkunskaper får vi ingen information om vårt eget land eller den övriga världen och vi kan inte samspela eller handla med människor från andra språkgrupper eller kulturer.

Utbildningsanordnarna kan fortfarande bestämma vilket eller vilka A1-språk kommunerna eller skolorna erbjuder som första språk. Av dem som beslutar om språkprogrammet önskar vi ambition att tänka långsiktigt. Det lönar sig att modigt ta det unika tillfället i akt och erbjuda något annat språk utöver, eller kanske rentav i stället för, engelskan. För att öka den nationella språkreserven krävs insatser av beslutsfattarna. Även vårdnadshavarna behöver få information om fördelarna med mångsidiga språkkunskaper och att det är möjligt för alla barn att studera flera språk.

Ändringarna som gjorts i förordningarna om den grundläggande utbildningen och timfördelningen förutsätter att tillägg görs i grunderna för läroplanen i fråga om språkundervisningen i ettan och tvåan. Det här ansvarar Utbildningsstyrelsen för. Läroplansarbetet är på gång och de nya läroplansgrunderna blir klara senast till valborg.

Det har inte tidigare funnits mål eller innehåll på nationell nivå för språkundervisningen i ettan och tvåan. Sedan 1994 har skolorna haft möjlighet att inleda språkundervisningen redan i ettan, så kunnande och erfarenhet finns. Nya arbetssätt och verksamhetsmodeller som lämpar sig för tidig språkundervisning har utvecklats i spetsprojekten för språk.

En grupp lärare, forskare och andra sakkunniga inom tidig språkundervisning har utsetts för att utarbeta grunderna för läroplanen. Arbetsgruppen har i uppgift att fundera över hur språkundervisningen i ettan och tvåan ska se ut i fortsättningen. Vi utvecklar en ny pedagogik för tidig språkinlärning som lämpar sig för den inledande undervisningen. Ändringarna som görs i läroplanen innebär också förändringar i språkundervisningen för eleverna i trean och fyran. Det här ska beaktas i det lokala läroplansarbetet.

Hur ska språkinlärningen i ettan och tvåan då se ut? Den ska vara inspirerande, barnorienterad, betydelsefull för barnen, mångsidig, inkluderande, uppmuntrande, aktiverande, språkmedveten och muntlig så länge som möjligt. Den ska skapa också samhörighet, en ny språkkultur, stärka kontinuiteten i språkstudierna, anpassas för alla, öka jämlikheten och barnen ska lära sig genom lek.


Skribent

Anna-Mari Kajasto
Anna-Mari Kajasto
Undervisningsråd