Med en ansökan är det endast möjligt att ansöka om understöd för ett av målområdena. Målområdet väljs på ansökningsblanketten. Om utbildningsanordnaren önskar ansöka om finansiering för båda målområdena, ska två separata ansökningar lämnas in.
Statsunderstöd beviljas för högst 90 procent av de totala kostnaderna, vilket innebär att utbildningsanordnarens självfinansieringsandel är minst 10 procent. Anslaget kan inte användas för att finansiera social- och hälsovårdstjänster. Understödet kan inte användas för att finansieras understödsmottagarens undervisning, handledning och övrig basverksamhet och inte heller för sådan utvecklingsverksamhet som har beviljats övrigt statsunderstöd. Anskaffning av teknisk utrustning, redskap och program tillåts endast av motiverade skäl och kostnaderna kan utgöra högst 10 procent av projektets totala godkända utgifter. Som kostnader för teknisk utrustning godkänns även leasingkostnader under projekttiden, om utrustningen används i projektet. Kostnader för byggande och möbelinköp godkänns inte som projektkostnader.
Understödets användningstid börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas 31.7.2025.
Målområde 1: Ankarverksamhet vid läroanstalter på andra stadiet i syfte att förebygga gängbildning och brottslighet bland unga.
Totalt 3 miljoner euro av anslaget riktas in till samarbete med ankarteam och ankarverksamhet inom yrkesutbildningen och i gymnasiet. Målet med utvecklingsarbetet ska vara att förebygga våldsamt beteende, gängbildning och brottslighet bland unga. Med åtgärderna kan man till exempel utveckla och skapa strukturer för samverkan och informationsgången mellan utbildningsanordnarna och ankarteamen eller skapa och genomföra pilotförsök med olika tillvägagångssätt och samarbetsrutiner i syfte att främja säkerheten och tryggheten vid läroanstalten.
Ankarverksamheten genomförs i ett multiprofessionellt ankarteam bestående av experter från polisen, socialväsendet, hälsovårdsväsendet och ungdomsväsendet. Ankarteamen kan samarbeta med undervisningsväsendet. Att utveckla detta samarbete ligger till grunden för verksamhet som beviljas understöd. Utbildningsanordnare i kommuner där ankarverksamhet saknas kan med hjälp av understödet utveckla samarbetet mellan läroanstalterna, ungdomsväsendet och polisen.
Ankarverksamheten utgår från gemensamma nationella verksamhetsprinciper och mål som beskrivs i Handbok för ankarverksamheten.
Finansieringen kan även användas för att utveckla informationsgången mellan de ovan nämnda aktörerna och servicenätverket för unga enligt ungdomslagen och planeringen av det strategiska arbetet.
Projekten som beviljas understöd ska samarbeta med ankarverksamheten på regional och nationell nivå. Att bilda nätverk med andra projekt som beviljats understöd för detta ändamål är att rekommendera, innefattande grundläggande utbildningens utvecklingsverksamhet och kommunernas ungdomsarbete.
Projekten ska redogöra för resultaten av sin verksamhet i en av Utbildningsstyrelsen anvisad nättjänst. Projektets resultat ska göras tillgängliga för användning av alla utbildningsanordnare och överlåtas till Utbildningsstyrelsen för spridning och etablering på nationell nivå.
Målområde 2: Stärkande av kompetens för välbefinnande, trygghet och säkerhet bland undervisnings- och handledningspersonal samt utveckling av en verksamhetskultur som förebygger mobbning, våld och trakasserier.
Totalt 1,6 miljoner euro av anslaget riktas in till projekt som ordnas av anordnare av yrkes- och gymnasieutbildning till stöd för att utveckla åtgärder som motverkar mobbning, våld och trakasserier och till stöd för genomförandet av det nationella åtgärdsprogrammet för förebyggande av mobbning, våld och trakasserier. Med understödet stärks även kompetens för välbefinnande, trygghet och säkerhet vid läroanstalterna. De ovan nämnda åtgärderna stöder även utvecklingen och den lokala implementeringen av utbildningsanordnarens studerandevårdsplan, som ska tas i bruk 1.8.2023.
Projekten kan fokusera på till exempel en eller flera av tyngdpunkterna nedan:
Att stärka de studerandes sociala färdigheter och utveckla tillvägagångssätt som stöder deras välbefinnande. Inom utvecklingsverksamheten skapas tillsammans med de studerande sådana lärmiljöer och mångsidiga arbetssätt som stöder social samverkan mellan de studerande samt de studerandes välbefinnande. Inom utvecklingsverksamheten kan man skapa rutiner och metoder till stöd för inlärning och undervisning av olika emotionella färdigheter. För uppföljningen av de studerandes välbefinnande utvecklas enkäter om deras välbefinnande eller tillfredsställelse med livet och digitala verktyg för att söka stöd vid behov.
Att skapa mötesplatser och gemensamma tillvägagångssätt för vuxna vid läroanstalten och de studerande och säkerställa att de blir ett bestående inslag i strukturerna för samverkan vid läroanstalten. Inom projekten skapas fysiska eller digitala mötesplatser med låg tröskel för de studerande, ungdomsarbetare, lärare och övrig personal vid läroanstalten. I anslutning till mötesplatserna introduceras coachning i välbefinnande med låg tröskel, såsom ONNI-verksamhet.
Att med hjälp av fortbildning och stödmaterial stärka kompetensen för välbefinnande, trygghet och säkerhet hos undervisningspersonalen på andra stadiet. Inom utvecklingsverksamheten produceras fortbildning och olika stödmaterial för genomförandet av läroanstalternas arbete för att främja välbefinnande, trygghet och säkerhet samt för olika problemsituationer. I fokus för verksamheten finns i synnerhet färdigheter relaterade till att identifiera och erbjuda stöd i ett tidigt skede samt att ta upp problem till diskussion och ingripa i rätt tid. Stödmaterialet bereds tillsammans med de studerande och även vårdnadshavarnas och nödvändiga samarbetsinstansers delaktighet beaktas. Materialet ska kunna spridas på nationell nivå.
Att stöda utveckling och utvidgad ibruktagning av verksamhetsmodeller som lämpar sig för ungdomsarbete vid läroanstalter på andra stadiet, bland annat med hjälp av kompetenscenter och intressegrupper. Inom utvecklingsverksamheten ordnas till exempel gemensam fortbildning, och sektorsövergripande kompetens utnyttjas vid beredningen av stödmaterial.
