Statsunderstöd

Projektunderstöd för personalutbildning inom undervisningsväsendet 2024

Yrkesutbildning Förskoleundervisning Gymnasieutbildning Grundläggande utbildning Grundläggande konstundervisning Fritt bildningsarbete Småbarnspedagogik Personalutbildning
Status
Avgjord
Ansökningstid
15.1.2024 – 22.2.2024 kl 16:15
Ansökningsblankett
Attachments

Beskrivning av ansökan

Personalutbildningen inom undervisningsväsendet är avsedd för att utveckla kompetensen för personalen inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den grundläggande konstundervisningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998), yrkesutbildningen, vuxenutbildningen och det fria bildningsarbetet. Personer som deltar i utbildningen ska arbeta vid läroanstalter eller enheter på de ovannämnda utbildningsstadierna eller inom de ovannämnda utbildningsformerna.

Genom att erbjuda personalutbildning som ordnas på olika sätt stöds lika möjligheter till kompetensutveckling för personalen under hela arbetskarriären. Användningen av digitala lärmiljöer främjar möjligheterna att delta i utbildning. Deltagande i utbildning stöder de lokala utvecklings- och fortbildningsplanerna och stärker utvecklingen av kompetensen inom hela arbetsgemenskapen. Utgångspunkten för att utveckla personalens kompetens är att utbildningarna ska vara kunskapsbaserade och aktuella samt svara på framtida kompetensbehov.

Utbildningarna för personalen inom undervisningsväsendet har sedan år 2016 utvecklats i nära samarbete med högskolornas och undervisningssektorns intressegrupper inom Lärarutbildningsforumet och Utvecklingsforumet för utbildningarna inom småbarnspedagogik som är tillsatta av undervisnings- och kulturministeriet. I utvecklingsprogrammet som beretts inom Lärarutbildningsforumet fastslås tre mål för utbildning och fortbildning för lärare samt kontinuerligt lärande under arbetskarriären: omfattande grundläggande kompetens, expertis och aktörskap som skapar nytt och utveckling av den egna kompetensen och läroanstalten.

Rättsgrund och andra styrdokument

Mål för ansökan

Målen för personalutbildningen är att

  • personalen inom undervisningsväsendet ska ha lika möjligheter att utveckla sin kompetens
  • förbättra ledarnas och chefernas ledarskapsfärdigheter
  • fördjupa deltagarnas kompetens inom det egna läroämnet och området, bedömningskompetensen och de pedagogiska färdigheterna
  • förbättra den digitala kompetensen
  • förbättra välbefinnandet hos de lärande gemenskaperna
  • stärka kompetensen som behövs för att genomföra utbildningspolitiska reformer
  • utveckla en kunskapsbaserad utbildning som utgår från ett behov och förutser framtida kompetensbehov
  • stärka en hållbar livsstil och grön omställning i verksamhetskulturen vid läroanstalter och enheter inom småbarnspedagogik
  • stärka jämlikheten och likabehandlingen inom utbildningen.

Statsunderstödet kan sökas av kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar eller stiftelser, universitet och yrkeshögskolor. Av de sökande organisationerna förutsätts kunskap om och erfarenhet av personalutbildning inom småbarnspedagogik eller undervisning. Det är inte möjligt att ansöka om finansiering för en utbildning som genomförs enbart som en köptjänst.

Utbildningsstyrelsen utlyser projektunderstöd som reserverats för personalutbildning inom undervisningsväsendet i statsbudgeten för år 2024. Anslaget för statsunderstödet fastställs senare.

Understödets användningstid börjar dagen efter beslutsdatumet och slutar 30.6.2026.

Det här specialunderstödet kräver ingen självfinansieringsandel. Den som i sista hand ska ha nytta av utbildningen är deltagaren, inte organisationen som ordnar utbildningen.

Ansökan börjar 15.1.2024 och slutar 22.2.2024 kl. 16.15. Ansökan görs i det digitala ansökningssystemet.

Ansökan ska vara sparad i det digitala ansökningssystemet senast den dag då ansökningstiden går ut klockan 16.15, då ansökningsblanketten stängs.

Den sökande ska på ansökningsblanketten ange e-postadresserna för de personer som har namnteckningsrätt, för kontaktpersonen och reservpersonen samt den sökandes officiella e-postadress. De ovan nämnda personerna ska vara minst två olika personer. Till dessa adresser skickas en länk till ansökan som har lämnats in för handläggning samt senare beslutet i elektronisk form. Ansökan undertecknas inte.

Det är önskvärt att personalutbildningsprojekten inom undervisningsväsendet genomförs i nätverk med flera aktörer så att utbildningarnas innehåll på ett mångsidigt sätt anknyter till utbildningens tema och aktörernas sakkunskap beaktas. I planeringen av utbildningarna ska man fästa uppmärksamhet vid att det genomsnittliga priset per kursdeltagardag och de genomsnittliga kostnaderna per deltagare är skäliga. I samprojekt lämnar en av de sökande (projektets kontaktperson) in en enda, gemensam ansökan. Av ansökan ska framgå varje enskild aktörs roll vid planeringen, genomförandet och uppföljningen av projektet.

Det rekommenderas att ett intentionsavtal om samarbetet upprättas mellan projektparterna redan i ansökningsskedet. Samarbetsavtalet bifogas inte till ansökan. Efter ett positivt understödsbeslut ska kontaktpersonen ingå samarbetsavtal med projektpartnerna. Då samarbetsavtalet görs upp ska man följa Utbildningsstyrelsens anvisningar som finns på Utbildningsstyrelsens webbplats: Allmänna anvisningar för sökande och användare av statsunderstöd.

Statsunderstödet för personalutbildning täcker utgifterna för det understödda utbildningsprojektet och blir slutliga kostnader för organisationen. Det är avsett för direkta utgifter för utbildningen, som inte hade uppkommit utan projektet i fråga och som är nödvändiga för genomförandet av projektet. Endast direkta kostnader för projektet och sådana kostnadsposter som man kan visa att omedelbart har förorsakats av projektet kan finansieras med statsunderstödet. Sådana kostnader är till exempel en andel av utbildarens lön, hyra för arbetsutrymmen i proportion till den arbetstid som använts inom projektet och hyra för lokaler som använts för utbildningarna under utbildningstiden. Resekostnader godkänns enligt statens resereglemente. Understödet kan inte användas för resor utomlands. Kalkylerade och procentuella utgiftsposter, som inte bygger på faktiska utgifter som förorsakats av projektet och som hade uppkommit även utan projektet i fråga, godkänns inte som kostnader för det statsunderstödda projektet.

Med understödet finansieras inte till exempel forskningsverksamhet, kostnader för deltagarnas löner, vikarier, resor, måltider, kaffeservering och inkvartering, anskaffning av apparatur, tryckkostnader, anskaffning av böcker och andra motsvarande material, deltagande i mässor eller evenemang eller presentationer på mässor, kostnader för styrgrupper eller andra planeringsgrupper, arbetshandledning eller mentorskap i små grupper (3–5 personer). Med understödet finansieras inte heller kostnader för profilering el. dyl för enskilda deltagare eller läroanstalter.

Understöd kan inte beviljas för utbildning som en enskild utbildningsanordnare (till exempel en kommun) eller huvudman för en läroanstalt ordnar för den egna personalen. Med det här understödet är det inte heller möjligt att ordna utbildningstillfällen, i vilka enbart personalen från en utbildningsanordnare (till exempel en kommun) eller en huvudman för en läroanstalt deltar.

Den sökande ska fästa uppmärksamhet på fördelningen mellan närutbildning och/eller nätbaserad utbildning och självständigt arbete och vid att omfattningen på utbildningen är realistisk. Andelen självständigt arbete får inte vara för stor. Vid närutbildning och/eller nätbaserad utbildning motsvarar 1 studiepoäng 27 timmar utbildning. På motsvarande sätt motsvarar 1 studiepoäng självständigt arbete 27 timmars arbete.

Kopplingar till andra projekt samt finansieringsformer ska tydligt beskrivas i projektplanen och i budgeten för projektet.

I användningen av statsunderstödet, projektets ekonomi och vid anskaffningar i anslutning till projektet ska man iaktta anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd som finns på Utbildningsstyrelsens webbplats.

Teman för ansökan

Personalutbildningen inom undervisningsväsendet år 2024 har följande huvudteman:

  • Kompetens enligt läroämne och område
  • Språkmedveten undervisning och en språkmedveten verksamhetskultur
  • Bedömningskompetens
  • Stärka digital kompetens
  • Främja hållbarhetskompetens
  • Utveckling av en verksamhetskultur enligt inkluderande principer
  • Kontinuerligt lärande
  • Utveckling av den gemenskapsfrämjande verksamhetskulturen och ledarskapskompetens

När ansökan görs upp väljer man först det temaområde för vilket en projektplan presenteras. Därefter väljer man den huvudsakliga målgruppen och eventuella övriga målgrupper. Det är särskilt önskvärt med utbildningar som omfattar flera utbildningsformer och är tväradministrativa och inkluderar olika intressegrupper. Oberoende av temat ska utbildningarna även stärka digitala färdigheter.

Personalutbildningen inom undervisningsväsendet år 2024 har följande huvudteman:

Kompetens enligt läroämne och område

I det här temat ingår tre fokusområden: 1) utveckla kompetensen enligt läroämne och område 2) stärka de grundläggande läs- och skrivfärdigheterna och 3) utveckla undervisningen i naturvetenskaper, matematik och teknik

1. Utveckla kompetensen enligt läroämne, lärområde och bransch

Vid utbildningarna inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, grundläggande konstundervisning och fritt bildningsarbete utvecklas det pedagogiska och didaktiska kunnandet inom ett visst läroämne och lärhelheter, lärområden eller konstarter.Vid utbildningarna inom yrkesutbildning och inom det fria bildningsarbetet utvecklas djupgående, forskningsbaserat substanskunnande i den egna branschen eller krav på yrkesskicklighet som förutsätts av digitaliseringen.

2. Stärka de grundläggande läs- och skrivfärdigheterna

Inom utbildningen som finansieras granskas olika pedagogiska lösningar för att utveckla läs- och skrivfärdigheter och ges stöd för att implementera grunderna för planen för småbarnspedagogik, läroplansgrunderna och examensgrunderna. Utbildningarna kan ha fokus på en viss utbildningsform (inklusive småbarnspedagogik), men de kan även omfatta flera utbildningsformer. Tyngdpunkten för utbildningen kan ligga på läroämnet modersmål och litteratur eller så kan utbildningen rikta sig till lärare i olika läroämnen. Utbildning som är avsedd för personalen inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning fokuserar på metoder som främjar barnets språkutveckling och stärker barnets tidiga läs- och skrivfärdigheter.

Utbildningens innehåll, till exempel

  • forsknings- och kunskapsbaserat lärande och undervisning i läs- och skrivfärdigheter (till exempel nationella och internationella utvärderingar, motiverande faktorer i anknytning till att läsa och skriva)
  • läs- och skrivfärdigheter som en del av multilitteracitet och språkmedvetenhet och som en del av allt lärande: textkompetens enligt ämnesområde och bransch, språk och uttryckssätt, arbetsmetoder inom språkmedveten undervisning
  • färdigheter för att förstå, tolka, bedöma och producera text med olika verktyg, även på digital plattform
  • kritisk läskunnighet och medieläskunnighet samt färdigheter i informationssökning och informationshantering (användning av källor, kunskap om upphovsrätt, artificiell intelligens)
  • mångsidig respons och bedömning i enlighet med läroplanen
  • metoder som stöder läs- och skrivfärdigheter för personer i olika åldrar (till exempel sagotering, metoder för att lära sig läsa, lässtrategier, metoden ”reading to learn”)
  • stärka barnets tidiga läs- och skrivfärdigheter
  • kännedom om fack- och skönlitteratur för barn, unga och vuxna och metoder för undervisning i litteratur (till exempel ordkonst)
  • motivation i samband med läsfärdigheter och faktorer som inverkar på motivationen: barns och ungas textvärldar, att väcka intresse för att läsa litteratur och att upprätthålla läsintresset, att erbjuda och dela läsupplevelser, litteraturcirklar
  • möjligheter att stödja läs- och skrivfärdigheter inom lärområden (småbarnspedagogik, förskoleundervisning), mångvetenskapliga lärområden (grundläggande utbildning) och ämnesövergripande studieavsnitt (gymnasieutbildning)
  • varierande lärmiljöer och samarbete med olika aktörer
  • läs- och skrivsvårigheter, specialpedagogiska frågor
  • flerspråkighet och att utveckla av läs- och skrivfärdigheterna
  • perspektivet svenska/finska som andraspråk.

Länk till den nationella läskunnighetsstrategin 2030:

https://www.oph.fi/sv/statistik-och-publikationer/publikationer/nationella-laskunnighetsstrategin-2030

Critical: Opettajien koulutuksen on edistettävä kriittisen lukutaidon opetusta (på finska): 

https://www.aka.fi/globalassets/3-stn/1-strateginen-tutkimus/tiedon-kayttajalle/politiikkasuositukset/politiikkasuositukset/23_09_opettajien-koulutuksen-on-edistettava-kriittisen-lukutaidon-opetusta.pdf 

3. Utveckla undervisningen i naturvetenskaper, matematik och teknik

Regeringen Orpo har förbundit sig till verkställandet av LUMA-strategin (strategin för naturvetenskaper och matematik) i syfte att stärka barns, elevers och studerandes matematiska och naturvetenskapliga färdigheter. En åtgärdsplan har utarbetats för LUMA-strategin under ledning av undervisning- och kulturministeriet i brett samarbete med olika aktörer. Ett av målen i åtgärdsplanen är att utvecklingen av kunnandet i naturvetenskaper och matematik ska vara en del av det individuella lärandet som börjar i hemmet, fortsätter till småbarnspedagogiken och olika utbildningsstadier och utvecklas till kontinuerligt lärande.

Med utbildningarna som finansieras stärker man en positiv inställning till matematik inom småbarnspedagogiken genom att leka och undersöka samt med en miljö där man fäster uppmärksamhet vid antal och former. Med utbildningarna stärker man kompetensen i matematik och naturvetenskaper för klasslärare, den pedagogiska kompetensen för lärare i matematik och naturvetenskaper, differentieringen av undervisningen och den matematiska kompetensen för speciallärare. Inom yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen upprätthålls även undervisningens aktualitet, koppling till arbetslivet och samarbetet med högskolor samtidigt som jämlikhet och likabehandling främjas. Inom yrkesutbildningen kan ett mål även vara att utveckla det pedagogiska samarbetet mellan lärare i gemensamma examensdelar och lärare i yrkesinriktade examensdelar.

I utbildningarna ska man beakta lärarnas behov av kompetens i matematik och naturvetenskaper då det gäller hållbarhetskompetens.

Utbildningarna fokuserar på teknikundervisning, användning av artificiell intelligens och undervisning i programmering och algoritmiskt tänkande. Kompetens inom dessa områden ska finnas i stor utsträckning inom undervisningspersonalen. Utbildningarna ska även fokusera på kompetens i digitala lärmiljöer och utrustning samt användning av forskningsutrustning. Därtill ingår praktiska och forskningsbaserade undervisningsmetoder som utgår från barnet, eleven eller den studerande.

Ett mål är även att utveckla arbetslivs- och handledningskompetensen för lärare i matematik och naturvetenskaper och kompetensen om branscher inom matematik och naturvetenskaper för studiehandledare och karriärhandledare. Man bör aktivt informera om de många yrkesmöjligheterna och betydelsen av LUMA-kompetens för ett flertal karriärer, för att öka intresset för studier inom LUMA-branscherna. Inom utbildningarna ska man beakta förändringar i kompetensbehoven och betona vikten av jämställd och likvärdig handledning.

Språkmedveten undervisning och en språkmedveten verksamhetskultur

Syftet med utbildningarna är att erbjuda deltagarna forskningsbaserad information, metoder och verksamhetsmodeller för att utveckla en språkmedveten undervisning och en språkmedveten verksamhetskultur samt beaktande av kulturell mångfald. Utbildningarna ska stöda alla barns, elevers och studerandes lärande och stärka delaktigheten för barn, elever och studerande med invandrarbakgrund.

Utbildningarna kan behandla till exempel

  • språkmedveten undervisning, språkmedvetna arbetssätt och en språkmedveten verksamhetskultur
  • ledning av en språkmedveten lärgemenskap och verksamhetskultur som kännetecknas av språklig mångfald
  • att stärka grundläggande färdigheter för barn, elever och studerande med invandrarbakgrund
  • utveckling av undervisningen i svenska/finska som andraspråk och litteratur, bland annat grunderna för att tillägna sig det andra språket, undervisningsmetoder och bedömning av kunnandet
  • att stärka språklig och kulturell kompetens inom småbarnspedagogiken
  • utveckling av undervisningen i inhemska minoritetsspråk (samiska språk, teckenspråk, romani och karelska)
  • undervisning på flera språk
  • mångsidiga språkstigar
  • utveckling av undervisningen i det egna modersmålet
  • utveckling av den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen
  • utveckling av utbildning som handleder för examensutbildning
  • utveckling av språkmedveten undervisning i yrkesinriktade examensdelar
  • mångsidigt samarbete mellan lärare i gemensamma examensdelar och lärare i yrkesinriktade examensdelar
  • språkmedveten handledning i lärande i arbetslivet
  • kulturell medvetenhet
  • kulturarvspedagogik

Länk till kulturarvsstrategin:

https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/164110/OKM_2022_20.pdf

Länk till återupplivningsprogrammet för finländsk romani: 

https://www.oph.fi/fi/tilastot-ja-julkaisut/julkaisut/suomen-romanikielen-elvytysohjelma-toimenpide-esityksineen

Länk till det språkpolitiska programmet: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/164218

Bedömningskompetens

För att stärka kompetensen gällande bedömningen av lärandet och kunnandet kan man i utbildningarna behandla ändringar i bedömningen som är centrala för respektive utbildningsform och utvecklingen av en gemensam bedömningskultur i enlighet med riktlinjerna i grunderna. Utbildningarna kan behandla till exempel följande ämnen:

  • planerings- och utvärderingskompetens inom småbarnspedagogik
  • riktlinjerna för bedömningen i den grundläggande utbildningen samt de nya bedömningskriterierna för slutbedömningen och läsårsbedömningen i årskurs 6
  • bedömning enligt grunderna för gymnasiets läroplan och bedömningen av studentprov
  • bedömning av muntlig språkfärdighet och muntlig kommunikation i gymnasiet
  • användning av bedömningskriterierna för yrkesinriktade grundexamina och införande av bedömningskriterierna för gemensamma examensdelar 
  • användning av planen för bedömning av kunnande inom yrkesutbildning
  • bedömning i slutskedet och inledningsskedet inom den grundläggande utbildningen för vuxna enligt de nya bedömningskriterierna
  • bedömning enligt grunderna för grundläggande konstundervisning och utveckling av den fördjupade lärokursen i grundläggande konstundervisning
  • bedömning inom det fria bildningsarbetets utbildning för läropliktiga samt bedömning i samband med kompetensbaserad utbildning med fri inriktning

Stärkt digital kompetens

Förändringar i verksamhetsmiljöerna innebär utmaningar för undervisningspersonalens kompetens. Ny teknik, artificiell intelligens, dataekonomi, automatisering och robotik innebär nya möjligheter inom olika branscher. Undervisningspersonalens kompetens bör motsvara dessa kompetensbehov såväl när det gäller innehållen som används i undervisningen som undervisningsmetoderna. Inom alla projekt ska man även beakta kompetens gällande cybersäkerhet och etisk verksamhet, dataskydd och datasäkerhet och upphovsrätt.

Utbildningarna kan behandla till exempel följande ämnen:

  1. Att stärka digital kompetens för personalen och ledningen inom undervisningsväsendet
  • den senaste digitala kompetensen enligt läroämne eller bransch
  • ledningens kompetens: ledning genom information, digitalisering som en del av strategin, utveckling av den digitala infrastrukturen, utveckling av en gemenskapsfrämjande verksamhetskultur genom att använda digitalisering

2. Kompetens i att använda ny teknik

  • att förstå principerna för artificiell intelligens och hur man använder den på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt
  • kompetens i data och dataekonomi och möjligheter att använda lärandeanalytik
  • att använda automatisering och robotik i undervisning, lärande och utveckling av kompetens

Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning: kunskapsbeskrivningarna för digital kompetens. https://eperusteet.opintopolku.fi/#/sv/digiosaaminen/8706410/tekstikappale/8709071

Främja hållbarhetskompetens

Centrala teman för att stärka en hållbar livsstil är klimatansvar, att skydda biologisk mångfald och grön omställning. Utbildningarna har fokus på att stärka kunskaper, färdigheter och vilja gällande hållbarhetskompetens inom ledarskap, undervisning och handledning, samt inom enheternas verksamhetskultur. Utbildningarna kan vara inriktade på att tillämpa den europeiska kompetensramen för hållbar utveckling. Utbildningar önskas särskilt vara inriktade på att utveckla hållbarhetskompetens och grön omställning enligt läroämne, lärområde eller bransch. Utbildningar inom hållbarhetskompetens ska vara inriktade på pedagogiska lösningar för lärande och beakta ett kunskapsbaserat och arbetslivsorienterat perspektiv och ett pragmatiskt förhållningssätt. Målet är att utveckla och utvärdera den hållbara verksamhetskulturen inom småbarnspedagogik och utbildning.

En europeisk kompetensram i fråga om hållbar utveckling                                                                                                                         

Utveckling av en verksamhetskultur enligt inkluderande principer

Med en inkluderande verksamhetskultur avses en gemensam lärmiljö för alla barn, elever och studerande, där var och en upplever sig vara lika mycket värd som de andra. En sådan verksamhetskultur inspirerar och uppmuntrar medlemmarna att arbeta för allas bästa. För att man ska kunna uppnå målet måste lärgemenskapen klara av att bemöta människors olikheter. Dessa olikheter kan ta sig uttryck i kognitiva, språkliga, kulturella, åskådningsmässiga, etniska eller könsbaserade skillnader. De största hindren för att genomföra en inkluderande utbildning är människors uppfattningar om olikheter och deras förmåga att bemöta olikheter.  Målen och verksamhetskulturen för en lärgemenskap enligt inkluderande principer tar sig uttryck i personalens samarbete och fokus på att hitta lösningar. I detta ingår även att göra det möjligt för alla i lärgemenskapen att delta och genomföra en pedagogik som utgår från barnet, eleven eller den studerande. Utvecklingen av en verksamhetskultur enligt inkluderande principer kräver ett långsiktigt och systematiskt arbete.

Till grund för arbetet för lärare som arbetar vid läroanstalter enligt inkluderande principer har fyra centrala värden för undervisning och lärande identifierats:

  • Att värdesätta mångfald bland barnen/eleverna/de studerande – olikheter ses som en resurs
  • Att stöda alla barn/elever/studerande – lärarna har höga förväntningar på alla barn/elever/studerande
  • Samarbete med andra – samarbete och arbete i team är centrala arbetsformer för alla lärare
  • Personlig yrkesmässig utveckling – att undervisa är att lära sig och läraren tar ansvar för sitt kontinuerliga lärande

 1. Delaktighet, trygghet och välbefinnande

Den fysiska, psykiska och pedagogiska tryggheten och säkerheten i uppväxt- och lärmiljön är en förutsättning för att kunna främja välbefinnandet och delaktigheten. Genom att beakta jämlikhet och icke-diskriminering ur olika perspektiv samt stärka barnens, elevernas och de studerandes egna och gemensamma engagemang skapas en grund för en socialt hållbar utveckling. En fysiskt aktiv livsstil skapar förutsättningar för lärande och stärker välbefinnandet.

Syftet med personalutbildningen för undervisningsväsendet är att erbjuda deltagarna information, metoder och verksamhetsmodeller som baserar sig på forskning och med vilka man kan främja barns, ungas och vuxnas delaktighet, trygghet, välbefinnande och en fysiskt aktiv livsstil. Målsättningen är att utveckla verksamhetskulturen så att alla ska uppleva att hen blir sedd samt att hen är en begåvad och betydelsefull person i den egna gemenskapen.

Med utbildningarna stöds till exempel

  • utveckling av innehållen och tillvägagångssätten i den gemensamma elev- och studerandevården utgående från aktuell information om välbefinnande (till exempel enkäten Hälsa i skolan 2023, Institutet för hälsa och välfärd)
  • utveckling av en verksamhetskultur som främjar arbetet för välbefinnande, ledning genom information och det sektorsövergripande samarbetet i daghem, skolor och läroanstalter
  • en verksamhetskultur med fokus på fysisk aktivitet inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och på andra stadiet
  • fysisk aktivitet som stöd för lärandet
  • stöd för implementeringen av planer för jämställdhet och likabehandling, inklusive könets mångfald
  • utveckling av en verksamhetskultur som motverkar mobbning, våld (inklusive könsbaserat våld och rasism), diskriminering och trakasserier
  • utveckling av en verksamhetskultur som främjar en trygg lärmiljö för barn, elever och studerande
  • utveckling av en verksamhetsmodell för närvaro, skolengagemang och ingripande vid frånvaro och stöd för verkställandet av modellen.

2. Stöd för lärande, handledning och individuella lärstigar

Stöd för utvecklingen och lärandet har en central roll i genomförandet av jämlikheten och likabehandlingen inom utbildningen.  Barnen, eleverna och de studerande har rätt att få tillräckligt stöd såväl i den småbarnspedagogiska verksamheten som i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och i studierna på andra stadiet samt i övergångsskedena under lärstigen. Personalutbildningen inom undervisningsväsendet ska erbjuda forskningsbaserad information, metoder och verksamhetsmodeller som stöder barnens/elevernas/de studerandes utveckling och lärande samt individuella lärstigar och ledarskap.

Syftet med utbildningen är att säkerställa det tidiga stödet och ett förebyggande förhållningssätt, identifiering av inlärningssvårigheter och att stärka inkluderingen i samtliga situationer inom småbarnspedagogik och utbildning. Med utbildningarna stärks personalens pedagogiska färdigheter och handledningsfärdigheter att möta barnet, eleven eller den studerande. Inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är målet även att stödja kompetensen inom specialpedagogik. Inom utbildningen som riktar sig till lärare i gymnasiet är målet att stödja kompetensen som berör specialundervisning och annat stöd för lärandet. Inom yrkesutbildning stöds personlig tillämpning i studierna samt stärkande av processerna för identifiering och erkännande av kompetens och tillämpning av avvikelse från examensgrunderna. Centralt är även stöd för lärande i arbetslivet och processerna för arbetslivssamarbetet samt att säkerställa tillgången till lämpliga arbetsplatser och rutinerna för introduktion för arbetsplatshandledare.

Utbildning kan ordnas för att utveckla det yrkes- och sektorsövergripande samarbetet och stödja förfaranden för kompanjonundervisning. Det är även viktigt att stödja verkställandet av den utvidgade läroplikten, pedagogiken vid övergångsskeden och samarbetet mellan olika aktörer. Det ökade behovet av handledningen hänför sig till exempel till ansökningsskedet och situationer då en studerande ämnar avbryta studierna.

Syftet med personalutbildningen är att stärka elev- och studiehandledarnas och lärarnas förutsättningar samt mångsidiga kompetens att genomföra elev- och studiehandledning och karriärhandledning. Syftet med utbildningarna är att utveckla och stärka genomförandet av en systematisk och forskningsbaserad elev- och studiehandledning som håller hög kvalitet, samt verksamhetssätt och kontinuitet inom elev- och studiehandledningen från den grundläggande utbildningen till andra stadiet och vidare till fortsatta studier och arbetslivet, så att man även beaktar övergångsskeden.

Utbildningarna kan behandla till exempel följande ämnen:

  • utveckling och ledning av en gemenskapsfrämjande verksamhetskultur
  • yrkes- och sektorsövergripande samarbete till stöd för lärandet
  • olika modeller och möjligheter för kompanjonundervisning
  • pedagogiska dokument som stöd för lärandet
  • stöd för återgång till studierna för en elev eller studerande med hög frånvaro
  • studier enligt ett eget studieprogram eller en personlig utvecklingsplan för kunnandet och särskilda undervisningsarrangemang
  • differentiering av undervisningen inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet
  • utveckling av kompetens i flexibel grundläggande utbildning (JOPO-verksamhet)
  • specialpedagogisk kompetens
  • att stärka stödet för barnet inom småbarnspedagogiken
  • identifiering och stöd för motoriska inlärningssvårigheter som en del av en fysiskt aktiv livsstil
  • introduktion i arbetslivet och utveckling av arbetslivsfärdigheter och karriärhandledningsfärdigheter inom den grundläggande utbildningen
  • samarbete med vårdnadshavarna och mångsidiga tillvägagångssätt för samarbetet
  • kommunikationsfärdigheter hos personalen inom undervisningsväsendet i olika kommunikationssituationer

Lärarutbildning som främjar inkluderande undervisning 

https://www.european-agency.org/Svenska/publications

Kontinuerligt lärande

Det kontinuerliga lärandet omfattar både formellt lärande enligt ett utbildningssystem och lärande som sker utanför utbildningssystemet och som är helt oberoende av det. Kontinuerligt lärande kräver mångsidig och kontinuerlig utveckling av undervisningspersonalens kompetens och samarbete mellan olika aktörer. Det finns behov av rutiner och verktyg (inklusive digitala lösningar) för att kartlägga kompetensbehov samt identifiera och erkänna kompetens i olika situationer.

Utbildning kan erbjudas inom till exempel följande ämnesområden: 

  • stärka kompetensen om identifiering och erkännande av kunnande
  • personlig tillämpning inom yrkesutbildning
  • arbetslivssamarbete inom yrkesutbildning
  • samarbetskompetens inom nätverk vid genomförande av kontinuerligt lärande, serviceekosystem, samarbete mellan läroanstalter och näringslivet samt prognostisering av kompetensbehov
  • mindre kompetenshelheter inom yrkesutbildning
  • kompetensbaserade utbildningsmodeller för fritt bildningsarbete och nationella kompetensmärken för grundläggande färdigheter som en del av att stärka det kontinuerliga lärandet
  • främja grundläggande färdigheter inom fritt bildningsarbete

Länk till den finskspråkiga rapporten Ammatillisten koulutusten kehittäminen. Työryhmän loppuraportti. OKM 2023: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/165260/OKM_2023_38.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Länk till den finskspråkiga rapporten Ammattialojen työvoiman kysynnän ja tarjonnan kohtaanto vuonna 2028. Opetushallitus ja Osaamisen ennakointifoorumi (OEF): https://app.powerbi.com/view?r=eyJrIjoiYTkyMmFjMzQtNmIyYi00NGY1LWI3N2YtN2U5ODg0YWI3ZWJhIiwidCI6IjdjMTRkZmE0LWMwZmMtNDcyNS05ZjA0LTc2YTQ0M2RlYjA5NSIsImMiOjh9

Utveckling av den gemenskapsfrämjande verksamhetskulturen och ledarskapskompetens 

Att utveckla en gemenskapsfrämjande verksamhetskultur och stärka ledarskapskompetensen gäller ledarskap som berör främjandet av en utvecklings- och försöksbaserad kultur, implementeringen av grunderna för läroplaner, examina och utbildningar, verksamhetsmiljön och förändringar, strategiskt och pedagogiskt ledarskap, ledarskap som berör kompetens i hållbar utveckling och ledarskap som gäller lärmiljöer och digitala helhetslösningar. Utbildningarna ska också stärka kvaliteten och en kvalitetsfrämjande kultur, ledarskap som främjar välbefinnandet samt stödja arbetshälsan bland ledare inom utbildning och småbarnspedagogik.

Utbildningarna ska stärka ledarskapets samhörighetsfrämjande roll och främja inkluderande ledarskap och ett ledarskap som främjar inkludering. Vid utbildningarna beaktas forskning, utvärderingar och respons vid utvecklingen av ledarens eget ledarskap och en verksamhetskultur som främjar samhörighet. Utbildningarna kan behandla utbyte av yrkeserfarenheter, stöd för ledarskap och att dela kompetens inom arbetsgemenskapen.

Utbildningarna kan också fokusera på lärarledarskap och då kan temana som behandlas beröra lärarens ansvar för fostran och undervisning, lärarens eget arbete som ledare och utvecklare, lärarens inverkan på arbetsgemenskapens pedagogik och rollen som en ledare i teamet. Ett tema kan också vara delat ledarskap ur lärarens synvinkel. 

Det har konstaterats att det finns ett behov av utbildningar till stöd för att identifiera och utnyttja kompetens hos personer i olika skeden av arbetskarriären och utveckla stödet för lärare i början av arbetskarriären.  Därtill behövs stöd för att hantera utmaningar i arbetet, för att göra yrket mer attraktivt och för att utbyta yrkeserfarenheter.

Utbildningarna ska främja ledningen av en proaktiv och lärande verksamhetskultur samt användningen av samhörighetsfrämjande verksamhetssätt. Utbildningen kan också förbereda för ledarskap och den kan till exempel ha ledarskaps- och utvecklingsteam som målgrupp.

För ett positivt beslut krävs att

  • sökanden är behörig att söka understöd
  • sökanden har redogjort för användningen av tidigare beviljade statsunderstöd
  • villkoren som gäller målgrupperna uppfylls
  • utbildningsprojektets innehåll motsvarar det temaområde som ansökan riktar sig till
  • ett budgetförslag som gjorts upp i Utbildningsstyrelsens Excel-mall har bifogats till ansökan
  • budgeten har gjorts upp enligt anvisningarna
  • utbildningsprojektet är motiverat med tanke på målen som anges för statsunderstödet
  • det finns ett behov av utbildningsprojektet med tanke på verksamhetens kvalitet och omfattning.

Ansökningarna utvärderas enligt följande kriterier:

  • utbildningen utgår från ett behov
  • utbildningen är kunskapsbaserad
  • målen som ställts upp för ansökan uppfylls
  • långsiktighet som stöd för utvecklingen inom yrket
  • handledning och stöd för att säkerställa genomförandet av utbildningsprogrammet
  • den sökandes kompetens och utbildarnas behörighet
  • organiseringen och genomförandet av projektet samt användningen av informations- och kommunikationsteknik
  • projektplanen är ekonomiskt realistisk
  • produkterna är ändamålsenliga och delas öppet
  • utbildningens omfattning (antal studiepoäng) i förhållande till utbildningens genomförande och innehåll

Besluten om finansiering fattas i början av maj 2024 då alla ansökningar har behandlats. Besluten skickas från Utbildningsstyrelsens elektroniska statsunderstödssystem till de aktörer som anges i ansökan.

Undervisningsrådet Sonja Hyvönen, tfn 029 533 1072, svenskspråkig utbildning

E-postadressen har formen fornamn.efternamn [at] oph.fi (fornamn[dot]efternamn[at]oph[dot]fi)