Hållbara skolmåltider

Lärare och pedagogisk personal

Hållbara skolmåltider bjuder alla till bords och till att lära sig. Skolmåltiden har redan länge betraktats som ett viktigt forum för främjandet av en hållbar livsstil och välbefinnandekunskaper. Måltiderna som planeras medvetet styr matvalen och är ett verktyg för att lära sig om mat och måltider. Gemensamma måltider innebär gemensamt lärande – också om hållbarhet!

Foto: Niina Rodionoff

Skribent: undervisningsråd Marjaana Manninen, Utbildningsstyrelsen

Den hållbara utvecklingens teman som en del av måltiden

Traditionellt har man i samband med skolmåltiden lyft fram hälsa, ekonomi och effektivitet. Ur hållbarhetsperspektivet är alla dessa viktiga delområden. Med tanke på hållbarheten som helhet utgörs emellertid referensramen för skolbespisningen av de fyra dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, kulturella, sociala och ekologiska dimensionen. De senaste måltidsrekommendationerna för skolor och läroanstalter styr verksamheten mot ett hållbart skolmåltidssystem som ses som en helhet.

Vihreäsävyinen kuva kasvisruokalautasesta

Hållbarhetsteman ingår i skolmåltiden bland annat genom rekommendationerna om att erbjuda alternativ till huvudrätten. Skolorna borde alltid erbjuda möjlighet att välja en vegetarisk rätt och beakta matens påverkan på hälsan, klimatet och miljön i valet av råvaror. När måltiderna planeras och ordnas fäster skolorna också uppmärksamhet vid förebyggande av matsvinnet. Grönsaker används mer och mångsidigare av både hälso- och miljöskäl.

Rutinernas effekt

I de dagliga, moderna måltiderna betonas de pedagogiska måltidsstunderna där hela skolgemenskapen deltar och som skapar rytm i skolarbetet. Vardagsrutiner som återkommer ofta och valen i anslutning till dem har ett stort värde med tanke på effekten. Måltider som är kopplade till skolans läroplan och den dagliga arbetsordningen i skolan är en framgångsfaktor för våra inlärningsresultat. Framgången bygger just på de styrkor som är utmärkande för oss och unika på global skala. Vår framgång är resultatet av att vi tillämpar många olika former av lärande i de olika aktiviteterna i skolmiljön. Skolmåltiden har haft stor potential och effekt under årtiondena. Under måltiden sker både informellt och formellt lärande som modellinlärning med stöd av medveten, målinriktad handledning.

Skolmåltiden inför framtiden

Sinisävyinen haarukka, jonka päässä on spagettia ja kantarellia

Även om vi kan ta fram prognoser om framtiden, vet vi inte exakt hur de kommer att falla ut. Utmaningen för valet av metoder i vardagen, nya verksamhetssätt och långsiktig utbildning som stödjer kompetensen, vilket en hållbar livsstil förutsätter, är uppenbar. Det behövs planmässiga försök och samutveckling. Utvecklingen av skolbespisningen kan för sin del svara på de samhälleliga ändringsbehoven som klimatförändringen kräver. Till exempel i grundskolan är syftet med måltiderna att främja dels den kulturella kompetensen, dels också en hållbar livsstil som bromsar klimatförändringen. Skolbespisningens betydelse hänför sig till den helhetsbetonade lärmiljön som måltiderna erbjuder och till hur måltiderna påverkar elevernas lärresultat och välbefinnande. Därför är det särskilt ändamålsenligt att pröva och testa olika, alternativa lösningar på aktuella frågor. Delaktighet är en viktig del av lärandet och därför är det viktigt att barn och unga engageras i skolornas och läroanstalternas verksamhetskultur.

En mångsidigt hållbar livsstil

En hållbar livsstil uppstår som mångsidig kompetens i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Målet för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen är inte bara att eleverna ska tillägna sig kunskaper och färdigheter inom enskilda vetenskapsområden, utan också att utveckla mångsidig kompetens. Med mångsidig kompetens avses sådana helheter av kunskaper, färdigheter, värderingar, attityder och vilja som uppstår i anslutning till olika läroämnen och som krävs för att växa som människa, i studierna, arbetet och medborgarskapet nu och i framtiden. Kompetens innebär också förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter på det sätt som situationen kräver. Hur eleverna använder sina kunskaper och färdigheter påverkas av deras värderingar och attityder samt deras vilja och förmåga att agera. En hållbar livsstil består till stor del av att behärska vardagliga saker, till exempel just göra val i anslutning till ätande. I skolans och läroanstaltens vardag ser man till att stödja utvecklingen av de förmågor och den upplevda självförmåga som krävs för att hantera vardagen.

Att växa som människa, att växa som gemenskap

Den nationella viljan har förseglats genom bestämmelser och erbjuder alla en jämlik möjlighet till avgiftsfria och handledda skolmåltider. Av en måltid som ordnas med samhällets medel kan man också förvänta sig vissa verksamhetssätt. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen kräver att skolmåltiden ska ge stöd för måltidskunskaperna, vilket förutsätter att hela skolgemenskapen arbetar med näringsfostran. Förutom att måltiden stödjer lärandet och välbefinnandet på ett mångsidigt sätt, måste den också stödja eleverna i deras växande som människor. De värderingar som syns i den dagliga måltiden ska motsvara utbildningens allmänna värdegrund och göra gjorda val synliga för eleverna och skolans personal som deltar i måltiderna.