Material, utrymmen och leksaker

Lärare och pedagogisk personal
Förskoleundervisning
Småbarnspedagogik

Vid planeringen av jämställdhet och likabehandling i verksamheten är det viktigt att beakta vilka slags material som används och hur utrymmena är organiserade.

Foto: Kaisa Rekinen

Avsnittet innehåller konkreta tips och frågor att reflektera över. Dessutom presenteras iakttagelser som kommit fram i forskning.

Reflektera över

Titta närmare på hur leksakerna och lekutrymmena är organiserade och hur barnen använder utrymmena. Är vissa utrymmen könade till exempel genom färger för att vara avsedda för vissa barn?
Framställs vissa slags personer alltid som elaka i böcker, sånger, bilder eller spel? På vilket sätt framställs tjocka karaktärer? Betonas funktionsnedsättningen hos en karaktär som sitter i rullstol, eller kan en karaktär med en funktionsnedsättning förekomma i en berättelse som handlar om någonting annat än om funktionsnedsättningen? Kan du identifiera andra stereotypier som kan förekomma i barnböcker?
Finns det finländare med brun hudfärg på bilderna som används inom småbarnspedagogiken? Finns det personer som sitter i rullstol eller som har glasögon eller hijab? Män som tar hand om barn? Kvinnor som utför fysiskt eller tekniskt arbete? Barn av olika kön som leker tillsammans? Barn av olika kön som utsmyckar sig? Framställs mångfalden av kön i materialen som används?
Kopplas färger och symboler ihop med ett visst kön i er vardag? Vilken färg har födelsedagskort? Inverkar pottans eller klädhängarens färg på vem den tilldelas? På vilka grunder tilldelas barnen symboler eller klistermärken?
Vilka slags leksaker har ni? Framställs könet hos leksaker som föreställer människor, till exempel dockor, alltid på ett stereotypt sätt? Har karaktärerna alltid ljus hy? Är karaktärerna alltid smala? Finns det leksaker som föreställer en karaktär med en funktionsnedsättning? Får barnen kombinera leksaker från ”olika lådor”, till exempel bilar och ponnyer? Vilka regler har ni för förvaringen och användningen av leksaker och varför?
När ni använder lärplattor, robotar eller andra digitala verktyg, vem använder dem? Uppmuntras alla barn att använda digitala verktyg?
Har barnen bord och stolar i lämplig storlek med tanke på deras ergonomi? Om det är möjligt att justera bord och stolar, är de justerade för att passa varje barn?
Om ni använder bildstöd, har personerna på bilderna alltid samma hudfärg? Vilken färgs kläder har karaktärerna? Vilka slags familjer visar bilderna?

Konkreta tips

Placera olika slags leksaker och lekutrymmen närmare varandra eller blanda leksaker på ett mångsidigt sätt i samma låda. Det här är ett bra tillfälle att låta barnen vara med! Hur förändras barnens lek, när till exempel ponnyer och dinosaurier finns i samma låda?
Läs böcker och ramsor och sjung sånger på ett normbrytande sätt! Det är inte alltid nödvändigt att skaffa nya böcker för att ge barnen exempel på hur man bryter normerna. Man kan läsa bekanta böcker och ramsor eller sjunga sånger så att man hittar på ett nytt slut eller byter ut namnen på karaktärerna. Om det finns rasistiska uttryck i böckerna kan man byta ut dem till något annat medan man läser. Till exempel Amerikas ursprungsbefolkning, grönlänning och inuit är uttryck som inte är rasistiska. Försäkra er om att ni även har böcker som inte upprepar skadliga stereotypier, utan beskriver det vardagliga livet för många olika slags människor.
Var noga med att inte ge barnen en bild av att till exempel böcker med en flicka som huvudkaraktär är ”flickböcker”. Alla har rätt att läsa, sjunga och rimma och sagor och sånger har inget kön. Visa även gott exempel som vuxna!
Presentera många olika slags förebilder för barnen. Reflektera över vilka slags människor som presenteras på affischer, i böcker, på bilder som barnen kan se och i vuxnas agerande. Försäkra er om att utbudet av bilder är mångsidigt.
När barnen ritar självporträtt eller människor, se till att även papper med andra färger än vitt finns att tillgå. Ni kan även skaffa färgpennor med nyanser för olika hudfärger. Det är oerhört viktigt för barnen att deras egen hudfärg representeras i materialen.

Mera konkreta tips

Utrymmen och leksaker i daghemmet

I ett projekt som behandlade jämställdhet i svenska daghem observerades att det fanns element i miljön för småbarnspedagogiken som utgjorde begränsningar för barnen. En del av sakerna förvarades otillgängligt för barnen högt uppe på hyllor. Vissa av utrymmena var namngivna på ett sätt som begränsade aktiviteterna och användarna (”flickornas hörna” eller ”dockrum”). Även redskap såsom leksaker, böcker och kläder var förknippade med könsnormer genom språk eller färg, vilket begränsade barnens aktiviteter (”pojkarnas trafikmatta”). Utrymmen där barnen själva kunde forma miljön och de tillgängliga redskapen lockade till kreativa och mångsidiga lekar. Barn kan leka på ett kreativt och normbrytande sätt om de har möjlighet att använda flexibla utrymmen och redskap. Personalen kan ofta ha förutfattade meningar om hur barnen borde uppföra sig och använda olika redskap samt om vilka aktiviteter som är tillåtna i olika utrymmen. En del av reglerna är förstås nödvändiga, eftersom de garanterar barnens och de vuxnas säkerhet. Andra regler existerar enbart för att upprätthålla normer och leder till att lekar och rum delas upp som ”flickornas” och ”pojkarnas” utrymmen. Det är bra att medvetet reflektera över reglerna som gäller utrymmen och redskap: kan alla regler motiveras pedagogiskt eller existerar de för att upprätthålla normer? Vilka regler behöver vi egentligen? Barn lär sig vad som är tillåtet för det egna könet med hjälp av förebilder. Den egenskap hos en leksak som barnen oftast förknippade med kön var leksakens färg. Enligt forskningen hade pojkarna ett större behov av att betona stereotypier i lekar och definiera även ”neutrala” leksaker som maskulina.

Enligt den svenska forskningen inverkar utrymmena och leksakerna på barnens lekar. Till exempel bidrog stora bord till att barnen satt stilla längre. Under stunder med fri lek lekte barnen oftare i grupper med andra barn av samma kön, än vid lek som leddes av vuxna. Även leksakerna bidrog till att barnen lekte i grupper med andra barn av samma kön. Både barn och vuxna höll koll på att man lekte med leksakerna på ”rätt” sätt, vilket gjorde leken mindre kreativ. Enligt forskningen bidrar utrymmen där det är möjligt att så fritt som möjligt flytta både möbler och leksaker till att främja jämställdheten i verksamheten. Projektet fick goda resultat om barnens trivsel, då barnen gjordes delaktiga i planeringen av utrymmena.

Tillgänglighet

Enligt lagen om småbarnspedagogik (10 §) ska den småbarnspedagogiska miljön vara utvecklande, främja lärande och vara hälsosam och trygg med beaktande av barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Lokalerna och redskapen för verksamheten ska vara ändamålsenliga och tillgängligheten ska beaktas. I grunderna för planen för småbarnspedagogik konstateras att lärmiljöerna ska utvecklas så att de mål som fastställs för småbarnspedagogiken kan uppnås och så att de stöder barnens sunda självkänsla och utvecklingen av sociala färdigheter och förmågan att lära sig.

För att utrymmena inom småbarnspedagogiken ska vara tillgängliga ska man fästa uppmärksamhet vid inomhus- och utomhusmiljön ur flera olika synvinklar. Tillgängligheten ska beaktas bland annat när det gäller utrymmenas säkerhet och användningen av eventuella hjälpmedel, storleksskillnader mellan barnen, hur man kan röra sig, se och höra i utrymmena samt olika aspekter av uppfattning av utrymme. Hur breda gångarna i utrymmena är och deras ytmaterial inverkar på hur man kan röra sig i utrymmena, till exempel om det är möjligt att röra sig med rullstol. Är leksakerna tillgängliga för alla barn? Finns det funktioner i vår grupp där tillgänglighet inte förverkligas? Är det möjligt att använda ramp vid ingångarna?

Tillgänglighet kan främjas med valet av material och redskap. Olika ytmaterial och färger gör det lättare att skilja rutter, områden och funktioner från varandra till exempel för personer som rör sig med käpp eller personer med synnedsättning. Även olika permanenta ljud, såsom ett vindspel utomhus, kan fungera som ljudfyr för ett visst lekutrymme. Utrymmena kan göras säkrare till exempel genom att ett område med gungor förses med ett staket och genom att avlägsna element, såsom taggiga växter, som barnen kan skada sig på. Även kanter ska markeras med en färg som klart skiljer sig från den övriga miljön för att minska risken för att snubbla eller falla.

I miljön ska även sensorisk över- och underkänslighet beaktas. Det är bra att fästa uppmärksamhet bland annat vid belysningen och möjligheten att justera belysningen samt ljuddämpande ytmaterial, ventilering och möjligheter att anpassa utrymmena till exempel genom att vända bordet på ett sätt som passar barnet.

Det är viktigt att även se till att barnet under dagen i småbarnspedagogiken har möjlighet att använda nödvändiga hjälpmedel, såsom öronproppar, stressleksaker eller induktionsslinga.

Sånger

I sånger från 2000-talets början kopplas kvinnor och mammor ofta ihop med omsorg och hushållsarbete. Män och pojkar å sin sida rör sig utanför hemmet. Sånger som handlar om olika yrken beskriver oftare pojkar och män som jobbar än flickor och kvinnor. Det kan vara mer accepterat för flickor att lyssna på musik som anses vara för pojkar än tvärtom – det är bra att framhäva att könet inte avgör vilken slags musik man tycker om.

I sånger presenteras heterosexuella relationer och exemplen på mångfalden av familjer är få. I barnmusik presenteras även många olika slags kulturer. Barn är medvetna om stereotypa uppfattningar om olika kulturer redan långt före skolåldern. I barnmusik förekommer ännu idag kränkande uttryck (såsom indianer för Amerikas ursprungsbefolkning) och starka stereotypier som hör till en förgången tid och som inte beskriver kulturernas vardag idag. Till exempel i sånger som handlar om Amerikas ursprungsbefolkning smyger man fram, bor i tipin och är på krigsstigen. Andra kulturers språk härmas på kränkande sätt, som förmedlar exempelvis barnslighet eller aggressivitet. Även i sånger som handlar om andra kulturer är perspektivet ofta vitt och västerländskt. I sånger beskrivs modiga vita erövrare som utplånar eller förtrycker andra kulturer. Sett ur ursprungsfolkens och andra kulturers perspektiv skapar sångerna utanförskap och idealiserar folkmord. I sångerna utgår man alltså ifrån att de som sjunger, lyssnar och leker är vita.

I grunderna för planen för småbarnspedagogik

I grunderna för planen för småbarnspedagogik beskrivs hur man i lärmiljöerna ska arbeta flexibelt i grupper av olika storlek, så att alla har möjlighet att delta i aktiviteterna och kommunikationen. Arbete i pedagogiskt ändamålsenliga grupper främjar barnens och personalens koncentration och en barncentrerad verksamhet.

Lärmiljöerna ska planeras och utvecklas så att de främjar likabehandling och jämställdhet mellan könen. Detta möjliggör att man kan bryta traditionella könsstereotypa mönster. Lärmiljöerna ska främja barnens språkliga utveckling och språkmedvetenhet samt synliggöra kulturell mångfald. Lärmiljöerna ska anpassas efter leken, eftersom leken inte nödvändigtvis håller sig inom det anvisade området.

Barnen ska i tillräcklig omfattning ha tillgång till och få använda mångsidiga, pedagogiska och säkra lek- och aktivitetsredskap som är lämpliga för deras ålder. Redskapen ska anpassas till barnens individuella behov av stöd och intresseområden.

Alla barn ska ha möjlighet att bekanta sig med olika lekar och delta i mångsidig verksamhet för att ha möjlighet att utveckla sina färdigheter och fritt välja sina egna intresseområden. Personalen ska reflektera över både sina egna attityder och hur de handleder leken, men också över den bild som samhället och kulturen ger av lekar och vilka hinder och begränsningar dessa skapar för barnens aktivitet.