Den formella behörigheten bland lärarna fortfarande på en hög nivå

Behörighetsgraden bland lärarna och rektorerna i Finland har redan länge varit på en utmärkt nivå och har enligt de senaste uppgifterna till och med ökat en aning. Behörigheten bland dem som arbetar inom den svenskspråkiga utbildningen ligger på en lite lägre nivå än hos de finskspråkiga kollegorna.

Bland den grundläggande utbildningens rektorer och lärare som deltog i insamlingen hade 95 procent formell behörighet för sina uppgifter. Motsvarande andel i de svenskspråkiga skolorna var 91 procent. Rektorerna uppfyllde kraven på behörighet bäst och av dem var sammanlagt 98 procent behöriga för sin uppgift. Lägst var behörighetsgraden bland timlärarna i bisyssla; 73 procent av lärarna inom den finskspråkiga och 63 procent inom den svenskspråkiga utbildningen hade behörighet. Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen hade behörigheten ökat en aning jämfört med den föregående datainsamlingen från 2016.

Bland rektorerna och alla lärare i gymnasierna uppfyllde 97 procent behörighetskraven. Av rektorerna och bland lärarna i huvudsyssla var 98 procent behöriga i de finskspråkiga gymnasierna och 93 procent i de svenskspråkiga. Siffrorna har sjunkit en aning sedan den föregående datainsamlingen. Även inom gymnasieutbildningen var behörigheten högst bland rektorerna, av vilka 99 procent var behöriga. 

Inom yrkesutbildningen har behörigheten bland lärarna ökat med några procentenheter och var nu 93 procent bland alla lärare inom yrkesutbildningen som deltog i utredningen. Av lärarna inom den svenskspråkiga utbildningen var 89 procent behöriga. Behörighetsgraden har ökat i synnerhet bland de manliga lärarna inom yrkesutbildningen.

Även bland lärarna inom det fria bildningsarbetet har behörigheten ökat en aning i jämförelse med den senaste datainsamlingen. Nu var 85 procent av lärarna vid de finskspråkiga läroanstalterna och 83 procent av lärarna vid de svenskspråkiga läroanstalterna behöriga. Siffran är lägre än inom andra utbildningsformer bland annat på grund av att lärarna inom fritt bildningsarbete ofta saknar pedagogisk behörighet; det här var fallet för 11 procent av lärarna.

Majoriteten av lärarna är kvinnor, männen förhållandevis oftare rektorer 

Den finländska lärarkåren är väldigt kvinnodominerad och situationen har förblivit så gott som oförändrad under de senaste åren. Den mest kvinnodominerade gruppen bland deltagarna i utredningen utgjorde lärarna inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Av dem var 78 procent kvinnor. Bland lärarna vid de finskspråkiga läroanstalterna inom fritt bildningsarbete var 73 procent kvinnor. Motsvarande siffra vid de svenskspråkiga läroanstalterna var 72 procent. I de finskspråkiga gymnasierna utgjorde de kvinnliga lärarnas andel 69 procent och i de svenskspråkiga gymnasierna 66 procent. Inom yrkesutbildningen var motsvarande siffror 57 och 58 procent.

Inom yrkesutbildningen fanns det förhållandevis flest manliga lärare. Trots en rätt så jämn könsfördelning finns det fortfarande en rätt så tydlig indelning i mans- och kvinnodominerade branscher inom yrkesutbildningen. 

Bland lärarkårens yrkesgrupper är rektorerna den grupp där kvinnornas andel i relation till antalet män är lägst: 52 procent av rektorerna inom den grundläggande utbildningen var kvinnor. I de finskspråkiga gymnasierna var 43 procent av rektorerna kvinnor och i de svenskspråkiga gymnasierna 56 procent. Inom yrkesutbildningen var männens andel av direktörerna och rektorerna 57 procent. Av läroanstalterna inom fritt bildningsarbete utgör medborgarinstituten ett undantag då 66 procent av deras rektorer är kvinnor. Bland folkhögskolornas rektorer utgjorde kvinnornas andel endast 43 procent. Allmänt taget är situationen den att det fortfarande är klart fler män än kvinnor som blir valda till ledarskapsuppdrag även om deras utbildningsbakgrund är densamma.

Lärarna inom den allmänbildande utbildningen är i genomsnitt yngre, medelåldern högst bland lärarna inom yrkesutbildningen 

Lärarna inom den allmänbildande utbildningen är i genomsnitt de yngsta inom lärarkåren: bland lärarna som deltog i utredningen hade 41 procent av lärarna inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen och 44 procent av lärarna inom gymnasieutbildningen fyllt 50 år. Genomsnittsåldern var högst bland rektorerna. Av rektorerna i den grundläggande utbildningen hade 62 procent fyllt 50 år och i gymnasierna 65 procent. Lärarna i de svenskspråkiga skolorna vara i medeltal en aning yngre än sina finskspråkiga kollegor. Yngst var lärarna inom den svenskspråkiga förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Endast 36 procent av lärarna hade fyllt 50 år.

Bland lärarna inom det fria bildningsarbetet var ungefär 57 procent minst 50 år fyllda. 

Äldst är lärarna inom yrkesutbildningen där 62 procent av alla lärare har fyllt 50 år. Det här beror på att lärarna inom yrkesutbildningen är äldre då de söker sig till läraryrket än inom andra utbildningsformer eftersom lärarna förutsätts ha praktisk arbetslivserfarenhet. 

Undervisningsgrupperna blev mindre i årskurserna 1–6 och större i årskurserna 7–9

En undervisningsgrupp i årskurserna 1–6 består i genomsnitt av 18,9 elever. Om man räknar med grupperna inom förskoleundervisning och sammansatta klasser var gruppstorleken i snitt 18,6 elever. I årskurserna 7–9 hade en undervisningsgrupp i medeltal 16,9 elever. I jämförelse med år 2016 har gruppstorlekarna minskat med 1,2 elever i årskurserna 1–6 och ökat med en elev i årskurserna 7–9.

Största delen (33 procent) av undervisningsgrupperna i årskurserna 1–6 hade 20–24 elever. En knapp tredjedel (29 procent) av grupperna bestod av 15–19 elever. Andelen grupper med fler än 25 elever utgjorde 14 procent medan 4 procent av grupperna hade fler än 30 elever. Av undervisningsgrupperna hade 6 procent färre än 9 elever. Både de stora grupperna, med fler än 25 elever, och de mindre, med färre än 15 elever, har ökat i förhållande till den föregående datainsamlingen. 

Statistik om lärarna samlas in vart tredje år

Uppgifter om lärarna och rektorerna i Finland har samlats in på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet vart tredje år sedan år 1999. Insamlingen genomförs av Statistikcentralen. Uppgifterna för år 2019 publiceras i två omgångar: 15.9.2020 publiceras rapporter om förskoleundervisning och grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, fritt bildningsarbete och svenskspråkig utbildning samt om storleken på undervisningsgrupperna inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Därefter publiceras 1.10.2020 rapporter om lärarbehovet nu och i framtiden, de sökande inom lärarutbildning och om lärarnas deltagande i fortbildning.

Svarsprocenten i datainsamlingarna har varierat från år till år och inom olika utbildningsformer. År 2019 var svarsprocenten märkbart lägre än tidigare. 

Ytterligare information

• svenskspråkig utbildning: specialsakkunnig Annika Westerholm, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1221, annika.westerholm[at]oph.fi
• förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning: undervisningsrådet Satu Honkala, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1544, satu.honkala[at]oph.fi
• yrkesutbildning: undervisningsrådet Sanna Penttinen, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1168, sanna.penttinen[at]oph.fi
• fritt bildningsarbete: specialsakkunnig Timo Kumpulainen, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1109,  timo.kumpulainen[at]oph.fi; fr.o.m. 28.9.2020 undervisningsrådet Marja Anitta Pehkonen, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1782, marjaanitta.pehkonen[at]oph.fi
• undervisningsgruppernas storlek: undervisningsrådet Mika Puukko, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 029 533 0032, mika.puukko[at]minedu.fi