Läraryrket intresserar allt fler – fortbildning och vidareutbildning behövs i allt högre grad

Allt fler är intresserade av klasslärarutbildningen. Det här framgår av uppgifter som visar att antalet personer som söker till klasslärarutbildning har börjat öka år 2020, efter att ha minskat under flera år. Antalet sökande sjönk från cirka 6 500 år 2017 till 5 300 år 2019, då det var som lägst, medan det under året som nu pågår redan fanns fler än 6 000 sökande.

Det är ändå allt färre som väljer klasslärarutbildningen som sitt första alternativ då de söker till utbildning. I den gemensamma ansökan till högskolorna anger den sökande utbildningarna i den ordning man är intresserad av dem. Då hela 60 procent av de sökande till klasslärarutbildningen år 2017 hade utbildningen som sitt första alternativ, var motsvarande andel år 2020 endast cirka hälften.

Andelen studerande som avlägger hela klasslärarutbildningen, alltså sökande som antas till studier på både kandidat- och magisternivå, har varierat mellan 15 och 19 procent. Av de sökande år 2020 blev 16 procent antagna.

För att svara på behovet av lärare inom småbarnspedagogik har man lagt till flera nybörjarplatser

Antalet sökande till utbildning för lärare inom småbarnspedagogik har som helhet förblivit på samma nivå som år 2017, även om man efter 2017 har höjt antalet nybörjarplatser för att svara på det ökade behovet av arbetskraft. Särskilt inom huvudstadsregionen behövs fler lärare inom småbarnspedagogik, både svensk- och finskspråkiga.

På grund av coronapandemin höjdes antalet nybörjarplatser inom utbildning för lärare inom småbarnspedagogik tidigare än planerat, vilket innebar att antalet nybörjarplatser ökade med 86 stycken mitt under antagningsperioden år 2020. Under året som pågår har det totalt funnits 1 056 studieplatser att söka, då motsvarande antal år 2017 var 658.

Samtidigt har det blivit lättare att komma in till utbildningen. Av dem som sökte till utbildning för lärare inom småbarnspedagogik sommaren 2020 antogs hela 38 procent, då andelen år 2017 låg på 22 procent. I de gemensamma och separata ansökningarna fanns totalt 2 700 sökande år 2020 och av dem fick cirka 1 000 en studieplats.

Allt fler deltar i fortbildning

Deltagandet i fortbildning och vidareutbildning har ökat bland lärarna och rektorerna. Fler än 84 procent av deltagarna i datainsamlingen uppger att de uppdaterat sitt yrkeskunnande genom fortbildning år 2018.

Aktivast var deltagandet i fortbildning bland rektorerna inom grundläggande utbildning (94 %) och gymnasieutbildning (96 %), lektorerna inom gymnasieutbildning (91 %) och specialklasslärarna inom grundläggande utbildning (89 %). Inom yrkesutbildningen var deltagandet i fortbildning störst bland rektorerna och direktörerna (87 %) och inom det fria bildningsarbetet deltog rektorerna aktivast (84 %).

En oroväckande iakttagelse kan anses vara att det inom alla utbildningsformer utarbetades färre utbildnings- och utvecklingsplaner för lärarna än i föregående datainsamling. År 2018 gjorde man upp en plan för i genomsnitt 36 procent av de anställda inom alla utbildningsformer, medan motsvarande siffra år 2015 var ungefär 44 procent.

Inte heller mentorverksamhet, det vill säga handledning som ges av en mer erfaren kollega eller en utomstående sakkunnig för att stödja den egna professionella utvecklingen, utnyttjades i speciellt hög grad inom någon av utbildningsformerna som ingick i datainsamlingen. Möjligheten till en mentor erbjöds aningen oftare inom yrkesutbildning och fritt bildningsarbete än inom allmänbildande utbildning. Av lärarna inom den grundläggande utbildningen hade sex procent varit mentor åt en annan lärare, medan motsvarande andel inom det fria bildningsarbetet var tio procent.

För att utveckla utbildningen behövs samarbete och övergripande prognostiseringsinformation

För att utbildningssystemet ska hålla hög kvalitet förutsätts att man i tid kan förutse de framtida lärarbehoven och att lärarens yrke förblir attraktivt. För detta behövs fungerande modeller och redskap för prognostiseringsarbete och tillräckligt med information.

Behörighetsgraden bland lärarna är i huvudsak på en bra nivå. Inom vissa lärargrupper råder det ändå brist på lärare. Det finns också regionala skillnader i behoven av lärare. Utbildningssektorn står ändå i framtiden inför stora utmaningar på grund av befolkningsutvecklingen och flyttningsrörelsen, vilket återspeglas i behovet av lärare.

Stora förändringar som sker i samhället påverkar också lärarnas kompetensbehov och på det sättet även lärarutbildningarna.

– Lärarutbildningen behöver kontinuerligt förnyas och lärarna behöver utveckla sin kompetens under hela arbetskarriären. Det är skäl att även i fortsättningen utveckla lärarutbildningen genom samarbete och utgående från forskning och olika nätverk, säger vetenskaps- och kulturminister Annika Saarikko.

Uppgifter om lärarna samlas in vart tredje år

Datainsamlingar om lärarna och rektorerna i Finland har genomförts vart tredje år på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Uppgifterna samlas in av Statistikcentralen. Uppgifterna från datainsamlingen 2019 publiceras i två omgångar. Rapporterna som publicerats i dag tar fasta på lärarbehovet nu och i framtiden, de sökande till lärarutbildning samt på lärarnas deltagande i fortbildning.

– Det finns fortfarande skäl att vidareutveckla prognostiseringsarbetet, de modeller som arbetet grundar sig på och i synnerhet lösningarna som möjliggör det kunskapsunderlag som förutsätts för prognostiseringen, säger undervisningsrådet Marjo Vesalainen vid undervisnings- och kulturministeriet.  

Svarsprocenten för datainsamlingen som genomfördes 2019 var lägre än under tidigare år och låg på mindre än 50 procent. Enkäten besvarades av sammanlagt 33 626 lärare från olika utbildningsstadier.

Ta del av alla rapporter om lärarna och rektorerna i Finland 2019 på vår webbplats: https://www.oph.fi/sv/statistik/statistik-over-larare-och-rektorer.

Fakta:

Uppgifter samlades för första gången in om grundläggande konstundervisning – därför rapporteras inte resultatet

För den grundläggande konstundervisningsens del riktades datainsamlingen i första hand till de läroanstalter som får statsandelar för att ordna grundläggande konstundervisning. Enkäten om bakgrunds- och kontaktuppgifter skickades till 128 läroanstalter som ordnar grundläggande konstundervisning. Därtill fick även sådana läroanstalter inbjudan att delta i undersökningen som enligt Statistikcentralens registeruppgifter vid sidan av övrig undervisning även erbjuder grundläggande konstundervisning.

Enkäten besvarades av cirka 65 procent av läroanstalterna som får statsandelar för att ordna grundläggande konstundervisning, det vill säga ungefär hälften. Enligt svaren fanns det sammanlagt 2 053 lärare inom grundläggande konstundervisning vid dessa läroanstalter och av dem svarade 759 lärare (37 %) på den egentliga insamlingen av uppgifter om lärarna. Därtill deltog även andra lärare inom grundläggande konstundervisning, till exempel lärare från andra läroanstalter.

På grund av den låga svarsprocenten i enkäten där man samlade in kontakt- och bakgrundsuppgifter kan lärarna som deltagit vid läroanstalterna inom grundläggande konstundervisning och deras antal inte jämföras med det totala antalet lärare vid dessa läroanstalter. Eftersom svarsmaterialets representativitet kan ifrågasättas, kan resultatet av datainsamlingen på sin höjd anses vara riktgivande för den grundläggande konstundervisningens del.

Ytterligare information:

Lärarbehoven nu och i framtiden: undervisningsrådet Marjo Vesalainen, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 029 533 0352, fornamn.efternamn [at] minedu.fi

Fortbildning: undervisningsrådet Pia Kola-Torvinen, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1525, fornamn.efternamn @oph.fi

Statistik om sökande till lärarutbildning: specialsakkunnig Pirjo Karhu, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1317, etunimi.sukunimi [at] oph.fi (fornamn.efternamn @oph.fi)

Datainsamlingen om grundläggande konstundervisning: överaktuarie Henna Attila, Statistikcentralen etunimi.sukunimi [at] stat.fi ( fornamn.efternamn @stat.fi), tfn 050 308 4735