Månadens statistik: I Finland avviker utvecklingen av kostnaderna för utbildning per studerande från de andra OECD-länderna

Ett sätt att jämföra kostnaderna för utbildningen i olika länder är att granska de årliga kostnaderna per elev eller studerande. I OECD:s statistik räknar man ihop kostnaderna för grundläggande utbildning, utbildning på andra stadiet och högskoleutbildning. Med det här räknesättet var kostnaderna per studerande i Finland år 2017 ungefär 11 637 dollar, alltså 10 049 euro. Summan är den lägsta i de nordiska länderna, men en aning högre än de genomsnittliga kostnaderna i EU23- och OECD-länderna.

I övriga OECD-länder har kostnaderna ökat, i Finland har de minskat

I OECD:s rapport granskas även hur kostnaderna per studerande har utvecklats under perioden 2012–2017. I Finland har utvecklingen avvikit från de övriga OECD-länderna. I nästan alla OECD-länder ökade penningsumman som användes per studerande med i genomsnitt 1,3 procent per år. I Finland minskade däremot kostnader med 1,5 procent. Antalet studerande förblev så gott som detsamma, både i OECD-länderna i snitt och i Finland. 

Kostnaderna per studerande för högskoleutbildning ökade i OECD-länder med 0,4 procent per år, medan de i Finland minskade med i genomsnitt 2,7 procent. Kostnaderna minskade även i 12 andra länder, och orsaken var i de flesta fall att antalet studerande hade ökat. Det här förklarar ändå inte situationen i Finland, eftersom antalet studerande hos oss i medeltal ökade med 0,5 procent per år. 

Ländernas ekonomiska situation och kriser som en pandemi återspeglas på utbildningens finansiering

I Finland har man gradvis skurit ner i utgifterna för utbildningen sedan år 2011 och år 2015 fattades beslut om nya nedskärningar. Då nedskärningarna genomförts gradvis syns de inte direkt i OECD:s årliga rapporter. I den senaste rapporten som berör kostnaderna för år 2017 framgår de ändå tydligt.

Ländernas ekonomiska situation återspeglas på de satsningar som görs på utbildningen. Till exempel fick den ekonomiska recessionen som tog fart år 2008 många OECD-länder att strama åt finansieringen för utbildningen. Efter att den ekonomiska situationen blivit bättre efter år 2010 ökade också finansieringen i många länder igen. Finlands ekonomi återhämtade sig långsammare än genomsnittet.

Även oväntade faktorer såsom coronapandemin kan inverka på den ekonomiska situationen i länderna och på finansieringen av de offentliga tjänsterna. 

Enligt OECD:s publikation kan en åtstramad budget i bästa fall effektivera verksamheten, men nedskärningarna kan också försämra kvaliteten på utbildningen i en tid då det vore viktigt att satsa på utbildning. Det går ändå inte att utgående från storleken på kostnaderna dra direkta slutsatser om hur utbildningen ser ut i verkligen, utan det viktigaste är att finansieringen används på ett effektivt och verkningsfullt sätt. I rapporten konstateras också att många faktorer inverkar på kostnaderna per studerande, bland annat lärarnas löner, antalet timmar som ingår i undervisningsskyldigheten, pensionssystemet, antalet elever och lektioner, kostnaderna för undervisningsmaterial och lokaler samt utbildningsinriktningen (allmänbildande utbildning/yrkesutbildning).