Nyheter

Pisa-framgångarna har lockat tusentals utbildningsintresserade besökare till Finland

Aktuellt Grundläggande utbildning
Ryktet om att utbildningen i Finland är bra verkar ha spritt sig till världens alla hörn: Finlands framgångar i Pisa-undersökningarna har sedan årtusendets början lockat tusentals internationella besökare som vill bekanta sig med det finländska skolsystemet, skolorna och lärarna. Till exempel har Utbildningsstyrelsen varit värd för fler än 16 000 internationella gäster.
Bild: Utbildningsrelaterade besök till Finland 2004–2019. Utbildningsstyrelsen fått ta emot besökare från 114 länder runtom i världen.
Utbildningsrelaterade besök till Finland 2004–2019

Det internationella intresset väcktes år 2001 då de första Pisa-resultaten offentliggjordes. Fokus låg då på läskunnighet och de finländska unga visade sig ligga på topp i jämförelsen. Finland fick snabbt ett anseende om sig som ett land med ett fungerande utbildningssystem som bidrar till goda inlärningsresultat. Man ville veta mer om det finländska utbildningssystemet och inom kort var det många intresserade från olika delar av världen som tog kontakt med aktörer inom utbildningsväsendet i Finland, såsom Utbildningsstyrelsen.

Pisa-undersökningen genomförs med tre års mellanrum. Finland låg på topp i de tre första Pisa-undersökningarna, men därefter har de bästa placeringarna gått åt andra länder. Vi hör fortfarande ändå till de ledande länderna i Pisa och Finland har bibehållit sitt goda anseende vad gäller utbildning. Vårt utbildningssystem intresserar fortfarande runtom i världen.

Utbildningsstyrelsen har fått ta emot Pisa-turister från fler än hälften av världens alla länder 

Mellan åren 2004 och 2019 har Utbildningsstyrelsen fått ta emot fler än 16 000 utbildningsintresserade besökare från 114 länder runtom i världen. Det har alltså funnits besökare från fler än hälften av världens alla länder. För många har Finland varit ett land långt borta i norr som man inte ens har känt till ordentligt före Pisa-resultaten.

De som intresserar sig för det finländska skolsystemet har väldigt olika bakgrund. Bland besökarna har det funnits ministrar, myndigheter, forskare, rektorer, lärare och övrig skolpersonal, studerande, företrädare för föräldraföreningar och stiftelser, politiker, läromedelsförlag och fackorganisationer. Journalister från olika delar av världen har också besökt Finland och lyft fram den finländska utbildningen i tidningsartiklar samt tv- och radioprogram. På det sättet har informationen också spridits till en bredare publik.

Skolornas autonomi och den begränsade tillsynen förvånar

För besökarna har Utbildningsstyrelsen presenterat skolsystemet och dess särdrag. Ofta träffar gästerna också andra sakkunniga inom undervisningssektorn och besöker skolor, daghem, förskolor och bibliotek.

Besökarna är särskilt intresserade av det som gör att Finland skiljer sig från andra länder. En sådan sak är till exempel utbildningsanordnarnas och skolornas starka autonomi: hos oss har aktörerna på lokal nivå stor beslutanderätt och mycket spelrum i frågor som i sin tur regleras kraftigare i andra länder. 

Man är också intresserad av lärarnas arbete – lärarna har en hög utbildning och deras arbete värdesätts. Lärarnas arbete är mer självständigt än i många andra länder. Lärarna genomgår ingen utvärdering och skolorna blir inte granskade, utan vi litar på lärarens kompetens och på att skolorna sköter sitt arbete. 

Det som överlag verkar väcka frågor kring det finländska utbildningssystemet är hur man med så lite tillsyn och kontroll kan få till stånd så goda resultat.

Ibland vill besökarna ha reda på ”Finlands hemlighet”, alltså ett exakt recept på hur man får goda inlärningsresultat, som man sedan kan kopiera och använda i de egna skolorna. Det kan vara en besvikelse att i samband med besöket få veta att det inte finns ett sådant recept. Det kan också komma som en besvikelse att man med besök i de finländska skolorna slutligen får ta del av väldigt normalt skolliv som inte i någon högre grad avviker från det som erbjuds i det egna landets skolor.

Besöken vidgar också värdarnas vyer

De frågor och kommenterar som besökare med olika bakgrund och från olika kulturer ställer säger ofta mycket om deras egna utbildningssystem. Samtidigt säger de mycket om det finländska systemet. Vi blir tvungna att betrakta våra egna modeller och verksamhetssätt ur ett bredare perspektiv och något som vi tidigare tagit för givet ser vi kanske i ett helt nytt ljus. I bästa fall upptäcker vi saker sådant som är exceptionellt bra hos oss i Finland.

Utöver Utbildningsstyrelsen står också många andra aktörer värdar för utbildningsrelaterade besök och ingen känner antagligen till den totala mängden besökare som kommit till Finland för att få veta mer om utbildningen här. Finland ser ut att ha fått ett bestående rykte internationellt som ett land där utbildningen håller hög kvalitet – förhoppningsvis kan vi även i framtiden bevara denna status och den verklighet som den grundar sig på.

Ytterligare information

  • Hanna Laakso hanna.laakso[at]oph.fi
  • Elina Lötjönen elina.lotjonen[at]oph.fi 

Frågor:

  • Varför börjar barnen i skolan först i 7 års ålder?
  • Varför betonar man i Finland de yngre skolelevernas rätt till lek?
  • Varför har man inte skoluniform i Finland?
  • Varför tilltalar eleverna lärarna vid deras förnamn?
  • Varför tar man av sig skorna inomhus i skolan?
  • Hur får läraren en auktoritär ställning om det inte är tillåtet med kroppslig bestraffning i skolan?
  • Hur garanterar man kvaliteten utan särskilda skolinspektioner?
  • Hur kan resultaten var så goda och jämna med så lite begränsningar?
  • Hur kommer det sig att det bara finns några sidor text om varje läroämne i läroplansgrunderna?
  • Vad får skolorna för straff om deras resultat är dåliga?