Nyheter

Statistik för 2019: Allt färre studerande inom yrkesutbildningen deltar i utlandsperioder, men de som deltar upplever perioderna som betydelsefulla

Aktuellt Yrkesutbildning Erasmus+ Erasmus+ Yrkesutbildningen Statistik
Enligt Utbildningsstyrelsens statistik minskade studerandemobiliteten inom yrkesutbildningen år 2019 med nästan en femtedel jämfört med året innan. Även om antalet finländska studerande som åker utomlands minskar, visar en färsk utredning ändå att de studerande på många sätt upplever att de haft nytta av sin utlandsperiod. Antalet utlandsperioder kommer att minska ytterligare på grund av coronavirusepidemin. Det virtuella samarbetet håller också på att bli en allt viktigare del av läroanstalternas internationella verksamhet. Utbildningsstyrelsen kartlägger för närvarande på vilka sätt det virtuella samarbetet genomförs i läroanstalterna och hurdant kunnande det redan finns.
Kuvituskuva, sähköasentaja sähkökaapilla

År 2019 deltog 4 426 finländska studerande inom yrkesutbildningen i en utlandsperiod och 3 3130 utländska studerande kom till Finland. Antalet studerande som åkte från Finland utomlands minskade med 17 procent i förhållande till föregående år. Framför allt minskade antalet studerande som deltog i kortare utlandsperioder, alltså sådana perioder på mindre än två veckor som ofta genomförs med läroanstaltens egen finansiering. Antalet studerande som kom till Finland ökade däremot med 14 procent. 

Utlandsperioderna bland studerande som åker från Finland genomförs i första hand som perioder av lärande i arbetslivet: 90 procent av de studerande utför sin utlandsperiod vid en utländsk arbetsplats. Hälften av de studerande som kommer till Finland utför sin utlandsperiod vid en läroanstalt.

Bland de internationella programmen fick programmet Erasmus+ fortsättningsvis en allt större roll när det gäller finansieringen av de studerandes utlandsperioder. Hela 85 procent av utlandsperioderna finansierades med medel från Erasmus+, vilket är 8 procent fler än under föregående år. Erasmus+-perioderna varar från två veckor till ett helt år.

Mobiliteten bland personalen inom yrkesutbildningen ökade med 14 procent i förhållande till året innan: från Finland reste 3 502 anställda inom yrkesutbildningen och till Finland anlände 4 852 yrkesverksamma. Utlandsperioderna som utförs av personal vid läroanstalterna är till exempel resor eller besök i anslutning till samarbets- och utvecklingsprojekt samt arbetslivsperioder och lärarutbyten. 

Stora regionala skillnader

Det förekommer stora regionala skillnader i hur studerandemobiliteten har utvecklats. Antalet studerande som åkte utomlands minskade hos flera stora utbildningsanordnare, vilket förklarar förändringen. Hos nästan 40 procent av läroanstalterna ökade ändå antalet utlandsperioder bland de studerande. 

En sådan läroanstalt var Jokilaaksojen koulutuskuntayhtymä JEDU i Norra Österbotten. Där hade antalet studerande som åkte utomlands fördubblats i förhållande till år 2018. Nu deltog 89 studerande i en utlandsperiod. Planerare Hannu Simi och byråsekreterare Kirsi Peltola, som koordinerar utlandsperioderna vid JEDU, berättar att studerandemobilitet som genomförs i mindre grupper har bidragit till ett ökat intresse för utlandsperioder, i synnerhet inom de tekniska branscherna.

– Till följd av reformen inom yrkesutbildningen avlägger de studerande sina examina på kortare tid än tidigare. Utlandsperioderna ägde tidigare rum på våren under det sista studieåret, vilket var för sent för många studerande. Då utlandsperioderna flyttades till hösten och våren under det andra studieåret ökade antalet deltagare, säger Simi och Peltola.

Betydelsen av virtuellt samarbete ökade under undantagssituationen

Utbildningsstyrelsen har inlett en utredning om vilka olika former av virtuell internationaliseringsverksamhet det finns vid läroanstalterna på andra stadiet, samt hurdant kunnande läroanstalterna har om virtuellt samarbete. Resultaten av kartläggningen utlovas ännu under hösten.

Till följd av coronavirusepidemin har fokus för den internationella verksamheten vid yrkesläroanstalternas flyttat från internationalisering på hemmaplan till att man i högre grad utvecklar samarbetet och verksamheten virtuellt. Inför den nya programperioden inom Erasmus+ planeras också att den virtuella mobiliteten och det virtuella samarbetet få en allt större roll, vid sidan av den traditionella fysiska mobiliteten.

Den virtuella verksamheten är ett bra komplement till mobilitetsverksamheten, men den fysiska mobiliteten kommer enligt Europeiska kommissionen även i fortsättningen att utgöra kärnan för Erasmus+-programmet. Utlandsperioden ger de studerande en helhetsbetonad lärupplevelse och unika möjligheter att stärka nyckelfärdigheterna för kontinuerligt lärande. Även Utbildningsstyrelsens färska kartläggning av erfarenheterna bland studerande som deltagit i utlandsperioder åren 2017–2019 visar att de studerande som åkt utomlands under studierna på många sätt har upplevt perioden som viktig och betydelsefull. Från utlandsperioden återvänder en mera självsäker och vidsynt teammedlem som utvecklat sitt yrkeskunnande.

Läs mer om statistiken