Utbildningsstyrelsens enkät ger en övergripande bild av studiematerialen som fanns tillgängliga strax före coronavirusepidemin
Enkäten besvarades av nästan 1 500 lärare och rektorer inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet, samt kommunala tjänsteinnehavare inom bildningssektorn. Av deltagarna efterfrågades deras synpunkter på de läromedel och studiematerial samt andra redskap som användes i undervisningen och huruvida man använde digitala lärplattformar och lärandeanalytik. Respondenterna fick också fritt beskriva hur det bästa tänkbara studiematerialet skulle se ut i framtiden.
Bra tillgång till digitala lärplattformar redan före undantagssituationen
Coronavirusepidemin tvingade skolorna och läroanstalterna att genomföra undervisningen med avvikande arrangemang denna vår. Med snabb tidtabell övergick man från närundervisning till distansundervisning. En del kände bra till redskapen och verksamhetssätten från tidigare, medan de för andra vara mer främmande.
Av Utbildningsstyrelsens enkät framgick att det i stor utsträckning fanns tillgång till olika digitala lärplattformar redan före undantagssituationen, såväl inom den grundläggande utbildningen som inom utbildningen på andra stadiet, och i någon mån även i förskoleundervisningen. Av lärarna i den grundläggande utbildningen och i gymnasieutbildningen hade 75 procent tillgång till en digital lärplattform som skolan eller läroanstalten erbjöd. Inom yrkesutbildningen hade hela 92 procent av lärarna tillgång till en lärplattform. En tiondel av lärarna i den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen samt en knapp femtedel av lärarna i gymnasiet använde inte ännu på hösten den lärplattform som fanns tillgänglig i skolan eller läroanstalten.
─ Undantagsförhållandena har utmanat lärarnas kunnande men också medfört nya möjligheter att förnya undervisningen och det egna kunnandet. Digitala lärplattformar och olika applikationer stödjer genomförandet av målen för lärandet och de utgör en god grund för såväl- närundervisning som distansundervisning, så länge de används på ett sätt som är pedagogiskt ändamålsenligt, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.
Olika material och redskap kombinerades mångsidigt i undervisningen
Lärarna som deltog i Utbildningsstyrelsens enkät blev tillfrågade, vilka läromedel och studiematerial samt andra redskap de hade använt i undervisningen under den senaste månaden. Under hösten 2019 hade man mest använt olika läro- och uppgiftsböcker samt digitala materialhelheter. De utgjorde stommen för undervisningen och kompletterades med till exempel spel, bilder och videor samt med andra texter, såsom nyheter.
Det fanns ett stort utbud av läromedel, och utbudet av digitala material upplevdes vara särskilt digert. En utmaning ansågs vara att flera digitala lärplattformar används samtidigt och parallellt. Under den tid enkäten besvarades uppgav lärarna att de inte riktigt känner till alla möjligheter som lärandeanalytiken kan medföra för att stödja lärandet.
Framtidens studiematerial ska kunna anpassas och ska stödja individuella lärstigar
Med enkäten ville man också ta reda på respondenternas behov och önskemål som gäller läromedel och studiematerial. En läromedelshelhet utgörs förutom av själva innehållet även av formatet och sättet på vilket materialet är framställt. Enkätdeltagarna önskade att framtidens läromedel och studiematerial i större utsträckning kunde bestå av pedagogiska helheter som bättre kunde svara på elevernas, de studerandes och lärarnas olika behov.
─ Av enkätresultatet framgår att det på fältet finns ett behov av material som kan anpassas, både så att det är mer utmanande och så att det är mindre krävande. Adaptiva läromedel som bygger på artificiell intelligens och lärandeanalytik ger möjlighet för varje elev och studerande att lära sig på den nivå som passar hen bäst, konstaterar chefen för Utbildningsstyrelsens enhet för utbildning och förslagsverksamhet, undervisningsrådet Paula Merikko.
Av enkätsvaren framgick också att lärarna upplever att de behöver mera utbildning i hur man utnyttjar de pedagogiska egenskaperna i digitala material. I takt med att läromedlen och lärandeanalytiken utvecklas är det också viktigt att svara på lärarnas behov av utbildning.
Intressant är att se hur coronavirusepidemin våren 2020 har förändrat lärarnas relation till de redskap som användes i distansundervisningen. Utbildningsstyrelsen håller på och inleder en kartläggning av hur undantagssituationen har påverkat det digitala lärandet. Med hjälp av resultatet kan vi bland annat i framtiden rikta stödet för det digitala lärandet till rätt utvecklingsområden.