Nyheter

Ledarskap, förtroende och skolutveckling – Lyssna på Utbildningsstyrelsens nyaste podcast-avsnitt på svenska

Aktuellt Grundläggande utbildning
Vilka är byggstenarna som gör att en skola fungerar bra och som gör att barnen och de unga får en utbildning av god kvalitet? Hur skapar man förtroende och kvalitet i utbildningen? Den senaste tidens exceptionella arrangemang i utbildningen har gett oss nya kunskaper och insikter i styrkorna och utmaningarna i utbildningsuppdraget. Utbildningsstyrelsens direktör Kurt Torsell och Kommunförbundets specialsakkunnig Mari Sjöström diskuterar tillsammans med undervisningsrådet Maj-Len Engelholm.
Intohimona oppiminen - keskustelua koulutuksesta

Byggstenarna i en bra och fungerande skola är många. Ansvaret för att barnen och de unga får en utbildning av god kvalitet är ett kollektivt samhälleligt ansvar som ligger både på det nationella planet, på det lokala planet och i hemmen. Vardagsansvaret över barn och ungas skolgång ligger på den lokala nivån, det vill säga hos kommunerna.

Det finns skillnader i verksamheten mellan olika kommuner, men det finns också skillnader mellan olika skolor. Alla som jobbar inom bildningen gör ändå vårt bästa för att varje skoldag ska vara kvalitativ. Utöver det ansvar som vi har så ska vi också ha ambitioner att ge våra barn och unga det bästa, säger Mari Sjöström.

Begreppet kvalitet kan uppfattas väldigt olika av olika aktörer. Enligt Kurt Torsell kan kvaliteten i utbildningen inte garanteras enbart genom styrdokument som till exempel läroplansgrunderna, även om grunderna och andra normer har en stor betydelse för att utbildningen ska vara enhetlig.

Det behövs ett samhälleligt stöd och förtroende för att utbildningen ska hålla en hög kvalitet. Det är viktigt att utbildning värderas både på ett politiskt plan och av befolkningen. Utöver det här behövs förstås också utbildad och kunnig personal, säger Torsell.  

Välbefinnande i skolsamfundet är en av byggstenarna i en bra skola

Skolan ska vara en trygg plats och tillgänglig för alla. Den ska främja delaktighet och skolgemenskapen ska vara kunskapsbaserad och mångprofessionell, menar Sjöström. Förutom verksamhetskulturen så är också ledarskapet och rektorsrollen vital i skolan.

Rektorn styr verksamheten och leder lärarna. Lärarna leder i sin tur sina egna grupper och kan skapa en trygghet hos eleverna att vi småningom igen kommer att ha vardagligare förhållanden att jobba i, säger Torsell.

De exceptionella förhållandena ställer helt nya krav på anordnare och skolledare. Det krävs bland annat mer ork och uthållighet för att kunna fungera i och att kunna göra det bästa av det osäkra läget.

Påverkar det ständiga utvecklandet förtroendet för utbildningen?

Skolorna utvecklas hela tiden och läget i skolorna är olika. Ibland kan man i skolorna behöva utveckla något internt och ibland kan man däremot se att det är ändamålsenligt att delta i nationella eller internationella utvecklingsprojekt. Kurt Torsell efterlyser en tydlighet i allt man gör. Enligt honom bidrar det också till att upprätthålla förtroendet för utbildningen.

Det är viktigt att stanna upp och reflektera över vad det är man håller på med. Vilka är resultaten av utvecklandet och vem gynnar de? Lärarna, eleverna eller de nationella forskningsprojekten?

Enligt Sjöström behöver utveckling och stabila strukturer inte utesluta varandra. Utveckling i vardagen behövs för att upprätthålla en kvalitativ utbildning. Det är viktigt att skolan lever i tiden men också i framtiden.

Det är av stor vikt att lokalt i kommunerna och skolorna identifiera de egna utvecklingsbehoven samtidigt som man följer med vad det är som händer på den nationella nivån. På det viset säkerställer man att riktningen är lika på den lokala nivån och på den nationella nivån, säger Sjöström.