Meddelanden

Nationellt samarbete ska främja lösningar för att stärka finländarnas läskunnighet

Aktuellt Läsrörelsen
Syftet med den nationella läskunnighetsstrategin är att förbättra läskunnigheten hos finländare i alla åldrar. I strategin betonas betydelsen av att mångsidigt öva läsfärdigheterna i vardagen, utbildningen och arbetslivet och att fästa särskild uppmärksamhet vid att stödja dem som har svagare läsfärdigheter.
Kuvituskuva: ihmisiä lukemassa

Finländarna har i genomsnitt goda läsfärdigheter, men färdigheterna varierar i olika åldersgrupper. Till exempel har läskunnigheten bland unga blivit betydligt svagare under 2000-talet. Enligt resultatet av PISA-undersökningen 2018 har nästan 14 procent av finländska unga inte tillräckliga läsfärdigheter för att klara av vardagliga situationer.

Även många vuxna har svaga läsfärdigheter: enligt den internationella PIAAC-undersökningen år 2012 hade ungefär 11 procent av 16─65 åringarna stora brister i läskunnigheten.

Med den nationella läskunnighetsstrategin som publiceras idag strävar man efter att utveckla läsfärdigheterna hos finländare i alla åldrar och minska på skillnaderna i läskunnigheten. Strategins ambitiösa mål är att Finland ska vara världens mest multilitterala land senast år 2030.

Med multilitteracitet avses att läsaren förutom läs- och skrivfärdigheter även kan producera och tolka andra texter. Sådana är till exempel bilder, statistik eller medietext. Multilitteracitet främjar förmågan att agera i det moderna samhället och förebygger marginalisering.

– Kraven på läskunnighet förändras i takt med att samhället förändras. Vi vill inte att någon hamnar utanför, och därför måste man upprätthålla och utveckla multilitteraciteten såväl i vardagen som i arbetet och studierna. Läskunnighet är en rättighet för alla, säger undervisningsminister Li Andersson.

– Det är viktigt att redan från barndomen och även i vuxen ålder satsa på läskunnigheten, eftersom den skapar grunden för allt lärande, välbefinnande och för ett fungerande samhälle, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä.

Läskunnigheten ökar jämlikheten och likabehandlingen

Skillnaderna i läsfärdigheterna hos finländska barn och unga har ökat. En del klarar redan i den grundläggande utbildningens lägre årskurser av att läsa längre texter, medan andra ännu i de högre årskurserna har utmaningar med läsningen. Ett av strategins mål är att ingripa i den här utvecklingen och jämna ut konsekvenserna av olika bakgrundsfaktorer som påverkar läskunnigheten. Sådana är till exempel hembakgrunden, inlärningssvårigheter, hur mycket man läser på fritiden eller vilken utbildningsnivå man har.

Den nationella läskunnighetsstrategin förenar för första gången i så här stor utsträckning de hundratals aktörer som på olika håll arbetar med att främja läskunnighet. Till dem hör bland annat rådgivningsbyråerna, småbarnspedagogiken, skolorna, läroanstalterna, högskolorna, anordnarna av grundläggande konstundervisning och läroanstalterna inom fritt bildningsarbete. En viktig roll har också biblioteken, familjerna, vännerna, hobby- och arbetsgemenskaperna samt aktörerna inom medie-, förlags- och bokbranschen och organisationer och föreningar.

Arbetet för att främja läskunnighet blir ännu mer effektivt och har större genomslagskraft om samarbetet och utbytet av information mellan olika aktörer ökar.

– Det har varit glädjande att se hur många som har kommit med och funderat på frågor kring läskunnighet och hur man kan främja läskunnigheten. Det är hela samhällets sak att satsa på läskunnigheten, och i Finland har vi redan gjort mycket betydelsefullt arbete för det här. Genom ett kontinuerligt och långsiktigt läskunnighetsfrämjande arbete och genom samarbete är det möjligt att skapa en bättre framtid för läskunnigheten, funderar Pia Lumme, koordinator för Läsrörelsen som styr arbetet med läskunnighetsstrategin vid Utbildningsstyrelsen.

Tre steg mot bättre läskunnighet

Läskunnighetsstrategins tre riktlinjer definierar hur finländarnas läskunnighet ska förbättras. Som fortsättning på läskunnighetsstrategin utarbetas ett läskunnighetsprogram där åtgärderna och de ansvariga aktörerna definieras närmare.

Läskunnighetsstrategins första riktlinje handlar om att stärka och skapa fungerande strukturer för att främja läskunnighet. I praktiken innebär det till exempel att se till att lagstiftningen och andra förpliktande myndighetsanvisningar stöder allt läskunnighetsfrämjande arbete i Finland.

Den andra riktlinjen hänför sig till att stärka kompetensen om multilitteracitet hos dem som arbetar med läskunnighet: centralt är bland annat att komplettera kunnandet hos lärare, yrkesverksamma inom hälso- och välfärdssektorn samt bibliotekspersonal, för att undervisningen i läskunnighet och stödet som erbjuds personer i olika åldrar ska vara effektivt och ha genomslag. Särskild uppmärksamhet vid det här ska fästas i samband med undervisning i finska eller svenska som andraspråk, integrationsutbildning, undervisning i elevernas eget modersmål och undervisning på flera språk.

Den tredje riktlinjen anknyter till att erbjuda läsare i alla åldrar möjlighet att inspireras av olika texter och av läsning. När olika typer av texter, som är olika krävande, och litteratur på lätt språk finns tillgängliga till exempel i bibliotek, skolor och allmänna utrymmen finns det något att läsa för alla.

– Kommunerna har en central roll vad gäller läskunnighetsstrategins mål. Kommunerna genomför på ett naturligt sätt det läskunnighetsfrämjande arbetet för olika mål- och åldersgrupper, bland annat inom kultur- och välfärdstjänsterna. Det har visat sig att man med ett fungerande samarbete kan sänka tröskeln för ett ökat läsintresse, säger Terhi Päivärinta, direktör för undervisnings- och kulturenheten vid Kommunförbundet.

Läskunnighetsstrategin

  • Läskunnighetsstrategin har utarbetats i mångprofessionellt samarbete sedan början av året. Information om läskunnighetens nuvarande tillstånd har man tagit fram bland annat med en webbenkät och genom att ordna 48 höranden, där sammanlagt 800 vuxna och 500 barn och unga deltog.
  • Därtill har varje finländare haft möjlighet att kommentera strategin i Utlåtandetjänsten. Totalt hundra utlåtanden lämnades in.
  • Läsrörelsen vid Utbildningsstyrelsen har som mål att främja läskunnigheten bland personer i alla åldrar i Finland. Läsrörelsen koordinerar genomförandet av den nationella läskunnighetsstrategin och läskunnighetsprogrammet, samt delar ut statsunderstöd till olika aktörer för det läskunnighetsfrämjande arbetet.
  • Nationella läskunnighetsstrategin publiceras vid ett för alla öppet och avgiftsfritt evenemang som ordnas med digitala förbindelser den 16 november klockan 13.00. Publiceringen kan följas på adressen Kirjastokaista.fi.

Ytterligare information:

Läsrörelsens koordinator Belinda Kardén (på svenska), förnamn.efternamn [at] oph.fi, 029 533 1827
Läsrörelsens koordinator Pia Lumme, rnamn.efternamn [at] oph.fi029 533 1809