Nu tas de nya läroplanerna i bruk i gymnasierna

Första årets gymnasiestuderande får inleda sina studier enligt de nya läroplanerna. De lokala läroplanerna utgår från grunderna för gymnasiets läroplan som Utbildningsstyrelsen publicerade i november 2019.

Enligt undervisningsråd och enhetschef Petri Lehikoinen ligger fokus i de nya läroplanerna framför allt på att skapa en bra vardag i gymnasiet.

– Målet är att gymnasiet ska vara en inspirerande, glädjegivande och meningsfull plats, både för de studerande att studera vid och för lärarna, rektorerna och stödpersonalen att arbeta på.

– På grund av utmaningarna som coronaviruset medför finns det också nu ett särskilt behov av att betona välbefinnandet och en fungerande vardag, säger Lehikoinen.

Utbildningsstyrelsen erbjuder stöd för lärarnas arbete

Läsårsstarten är en arbetsdryg tid för gymnasierna denna höst. Undervisningspersonalens arbete påverkas utöver de nya läroplanerna även av den historiska läropliktsreformen och av coronavirusepidemin som fortsättningsvis inverkar på vardagen i gymnasiet.

Trots den utmanande coronasituationen säger Lehikoinen att gymnasierna är beredda på att ta emot sina nya studerande.

– En förfrågan som vi har gjort visar att de lokala läroplanerna har blivit klara i tid. Jag hoppas att coronaläget lugnar sig under hösten och att de studerande och lärarna får utnyttja de möjligheter som de nya läroplanerna ger fullt ut.

Utbildningsstyrelsen erbjuder på olika sätt stöd för att lärarna i sin hektiska vardag ska ha ork och iver att genomföra undervisningen i enlighet med de nya läroplanerna.

– Våra stödmaterial som finns publicerade enligt olika läroämnen och temahelheter på vår webbplats ger stöd och hjälp i arbetet. Stöd får man också av rådgivning som våra sakkunniga ger och genom att delta i våra fortbildningar och våra läroplanslabb. Läroplanslabben är virtuella möten där tröskeln att delta är låg och där lärare och andra som arbetar inom gymnasieutbildningen kan ställa frågor om de nya läroplansgrunderna av våra sakkunniga, påminner Lehikoinen.

– De nationella gymnasiedagarna som ordnas i november (4–5.11) ger också möjlighet att föra en djupare diskussion om läroplansarbetet.

Reformen stärker den mångsidiga kompetensen och allmänbildningen

Läroplansgrunderna har förnyats som en del av reformen inom gymnasieutbildningen. Målet är att hälften av alla finländare mellan 25 och 34 år ska ha avlagt en högskoleexamen år 2030.

Den röda tråden i läroplansgrunderna är förutom att känna igen och stärka faktorer som främjar välbefinnandet, även att utveckla de studerandes mångsidiga kompetens.

– Delområdena för den mångsidiga kompetensen, alltså 1) kompetens för välbefinnande, 2) kommunikativ kompetens, 3) tvärvetenskaplig och kreativ kompetens, 4) samhällskompetens, 5) etisk kompetens och miljökompetens samt 6) global kompetens och kulturell kompetens, bildar gemensamma mål för alla läroämnen, berättar Lehikoinen.

Den nya strukturen på gymnasiestudierna bidrar också till att främja den mångsidiga kompetensen. Istället för kurser indelas studierna i fortsättningen i studieavsnitt som kan ha olika omfattning och även vara ämnesöverskridande. Det här ger nya möjligheter också för lärarna att samarbeta sinsemellan.

I grunderna för gymnasiets läroplan har man också tagit fasta på kontakterna till det omgivande samhället. Anordnarna av gymnasieutbildning har skyldighet att stärka samarbetet mellan gymnasierna och högskolorna samt erbjuda möjligheter för de studerande att utveckla sitt internationella kunnande och sitt arbetslivs- och företagskunnande.

– Vi tror att lärande som håller hög kvalitet, en gemenskapsfrämjande och engagerande verksamhetskultur samt livskompetens som stärker välbefinnandet stöder de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och aktiva samhällsmedlemmar, sammanfattar undervisningsrådet Petri Lehikoinen.

Ytterligare information:

Undervisningsråd, enhetschef Petri Lehikoinen

tfn 0295 331713

petri.lehikoinen [at] oph.fi