Nyheter

Tutorlärarverksamheten har gett upphov till värdefulla verksamhetsmodeller

Aktuellt Grundläggande utbildning Digitalisering Utveckling av utbildningen Lärare och pedagogisk personal
Tutorlärarverksamheten har under de senaste fem åren blivit en välbekant del av verksamheten i våra grundskolor: en majoritet av utbildningsanordnarna har fått statsunderstöd för tutorlärarverksamhet och nästan alla lärare har haft möjlighet att få stöd av en tutorlärare. Verksamheten har upplevts som lyckad och då finansieringen upphör i sin nuvarande form återstår det att se hur tutorlärarverksamheten fortsätter härefter.
Fyra kvinnliga lärare i mötet i ett klasrum

– Tutorlärarverksamheten har i praktiken visat sig vara ett av de mest verkningsfulla nationella utvecklingsprojekten i den grundläggande utbildningen på flera år, kommenterar undervisningsråden Kimmo Koskinen och Matti Ranta som har koordinerat verksamheten vid Utbildningsstyrelsen.

Verksamheten grundar sig på den förra regeringsperiodens spetsprojekt Nya läromedel och digitala material till grundskolorna, som bland annat hade som mål att ordna fortbildning för lärarna enligt en modell där en lärare ger fortbildning åt en annan lärare. Utbildningsstyrelsen har understött tutorlärarverksamheten med statsunderstöd som har sökts av och beviljats så gott som alla anordnare av grundläggande utbildning i Finland. Statsunderstöden har gett upphov till ett nätverk med fler än 2 100 tutorlärare. Nästan 95 procent av lärarna inom den grundläggande utbildningen kan få stöd av dessa tutorlärare. Verksamheten svarar väl på projektets målsättningar om att det ska finnas en tutorlärare i varje grundskola.

Av en enkät som Utbildningsstyrelsen genomfört bland utbildningsanordnarna som ansökt om finansiering framgår det att man på fältet varit nöjda med tutorlärarverksamheten – till och med så pass att 95 procent av dem som besvarat enkäten uppger att de kommer att fortsätta med verksamheten även om finansieringen i sin nuvarande form upphör. De senaste statsunderstöden delades ut i slutet av 2019 och deras användningstid upphör på sommaren. Statsunderstödsfinansieringen har ändå varit betydande för verksamheten eftersom två tredjedelar av deltagarna i enkäten tror att verksamheten som finansieras med egna medel kommer att bli mycket mindre till sin omfattning än tidigare. 

Tutorlärarverksamheten har skräddarsytts enligt lokala behov

Idéen med tutorlärarverksamheten är att i lärarens vardag stödja den yrkesmässiga utvecklingen och kompetensen i arbetsgemenskapen. 

– Det verkar finnas ett behov av den här slags kamratstöd där tröskeln att be om hjälp är låg, och tutorlärarverksamheten är för tillfället en av få verksamhetsmodeller som svarar på det här behovet, säger Koskinen och Ranta.

Tutorläraren kan stödja genom personlig handledning eller genom att ordna fortbildning för en större grupp lärare. I praktiken har man erbjudit stöd för de behov som lärarna har fört fram. Under de första åren låg fokus i synnerhet på användningen av digitala verktyg, medan man senare även fokuserat på andra teman som ingår i läroplanen, såsom bedömning, mångvetenskapliga lärområden och skolgemenskapens välbefinnande.

–  Resultatet av tutorlärarnas arbete med att utveckla lärarnas digitala färdigheter syns bland annat i hur väl man har klarat av perioderna av distansundervisning under coronaepidemin, konstaterar Ranta.

I tutorlärarverksamheten utgår man från de lokala behoven, och därför finns det stora skillnader i resursfördelningen samt i hur och på vilka sätt verksamheten i praktiken genomförs. Till exempel skolans storlek, avstånden och antalet skolor och lärare inverkar på verksamhetens natur. I genomsnitt har en tutorlärare haft hand om att handleda 22 lärarkollegor och använt 3 timmar i veckan för tutorlärarverksamheten. En del av tutorlärarna sköter sin uppgift på heltid. 

– Den här flexibiliteten är en av styrkorna med tutorlärarverksamheten, eftersom man på det här sättet bättre har kunnat anpassa verksamheten efter de lokala förhållandena, säger Koskinen. 

Verksamheten i de regionala nätverken har fört samman resurserna

Statsunderstöd har dels beviljats för tutorlärarnas verksamhet i vardagen i skolan och för projekt med att utveckla kunnandet, dels för att stödja de regionala nätverken. Genom verksamheten i de regionala nätverken har man bland annat förtydligat tutorlärarnas arbetsbild och roll när det gäller att utveckla och stödja arbetsgemenskapen. Nätverken har också fördjupat samarbetet mellan utbildningsanordnarna, skolorna och lärarna, både lokalt och regionalt. Med statsunderstöden har man understött verksamheten i sammanlagt 27 regionala nätverk där hela 280 utbildningsanordnare från kommunerna i Fastlandsfinland på olika sätt har medverkat.

Inom nätverken har man bland annat genomfört nationella, regionala och kommunvisa fortbildningsevenemang. De har också fungerat som forum för att utveckla rutinerna inom tutorlärarverksamheten och för att dela kunskap.

– Det är väldigt värdefullt för tutorlärarna att utbyta kunskap och erfarenheter, men nätverksarbetet gagnar också utbildningsanordnarna. Att utveckla tillsammans och förena sina resurser har en synergiskapande effekt. Arbetet skapar också grund för annat samarbete, eftersom det är enklare att fortsätta samarbeta i andra sammanhang då man redan har kommit igång, säger Koskinen och Ranta.

De tror att verksamhetsmodellerna som blivit till genom samarbetet i de regionala nätverken även stöder möjligheterna för tutorlärarverksamheten att i fortsättningen etableras som en del av utbildningsanordnarnas grundläggande verksamhet. Bland utbildningsanordnarna som besvarat Utbildningsstyrelsens enkät uppger 75 procent av de har vidtagit åtgärder för att kunna fortsätta verksamheten efter att statsunderstödsfinansieringen upphör. Det har till exempel reserverats anslag för tutorlärarverksamheten i de egna budgetarna och verksamheten har antecknats i årsplaner och strategier, samtidigt som lärarkåren på olika sätt har engagerats att förbinda sig till tutorlärarverksamheten. Tutorlärarverksamheten har också beaktats i rekryteringar, antingen som en del av lärarens arbetsbild eller till och med som den huvudsakliga arbetsuppgiften.

Lärarna önskar sig kontinuitet och varaktighet

Forskningscentralen för utbildning vid Jyväskylä universitet genomför för närvarande en undersökning för att skapa en helhetsbild av tutorlärarverksamhetens nuläge och effekter. I undersökningen har man dragit nytta av olika kartläggningar som Utbildningsstyrelsen gjort bland utbildningsanordnarna samt projektplaner och -redovisningar som finns tillgängliga i Utbildningsstyrelsens statsunderstödssystem. Därtill har man samlat in respons av lärare och sakkunniga inom utbildningsväsendet.  

– Många respondenter ser det som viktigt att tutorläraren är en del av den egna arbetsgemenskapen eftersom lärarna då känner tutorläraren och upplever att det är lätt att närma sig hen. Det här förverkligas nödvändigtvis inte då en fortbildning genomförs utanför skolan, säger projektforskaren Matti Pennanen. 

Forskningen stärker bilden av att tutorlärarverksamheten har fått ett positivt mottagande på fältet. Det finns också rum för förbättring, men lärarna önskar sig framför allt kontinuitet och varaktighet. I forskningsprojektets rapport som publiceras på våren 2021 ges också förslag och rekommendationer för hur verksamheten kunde utvecklas i framtiden. 

– Det lönar sig definitivt att fortsätta och vidareutveckla tutorlärarverksamheten, eftersom stödet som fås av en person i samma situation på många sätt är betydelsefullt, säger Pennanen.